Ett katastrofalt år för somliga jordbrukare och ett relativt gott år för andra, sammanfattar Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT skördeåret i sin prognos för livsmedelsindustrin. Följden av torkan blir stigande livsmedelspriser och mindre export.
För spannmålsgårdar som undgick den värsta torkan kan det bli ett gott resultat i år, berättar lantbruksekonom Tapani Yrjölä från PTT. Veteskörden blev 20 procent lägre än normalt, men många förutspådde redan ett resultat på hälften av den normala skörden.
– De värsta hotbilderna förverkligades alltså inte. Kvaliteten har också varit relativt god på den spannmål som bärgats, och spannmålspriserna har stigit eftersom utbudet är litet.
Pressad lönsamhet för husdjursgårdar
Enligt Yrjölä är det genomsnittliga resultatet för spannmålsgårdar högre än i fjol tack vare stigande priser. Däremot hjälper inte högre spannmålspriser om det inte finns någon skörd att sälja.
– Skillnaderna kan variera enormt mellan gårdar, helt beroende på var det kom regn. Och en stor brist på foderspannmål betyder höga foderpriser, vilket ytterligare pressar lönsamheten för husdjursgårdarna.
Företagarinkomsten för lantbrukare sjunker igen i år, och PTT förväntar sig att den fortsätter sjunka också nästa år. Samtidigt stiger priset på produktionsinsatser.
– I synnerhet på husdjursgårdar är läget svårt. Bristen på foderspannmål gör att priset för foderkorn nu ligger på nästan på samma nivå som för maltkorn. Prisökningen för brödsäd är inte lika dramatisk.
För svinproduktionen är läget speciellt dåligt.
– De höga kostnaderna gör lönsamheten så dålig att vi nu ser att produktionen sjunker snabbare än konsumtionen.
Därmed stiger producentpriset på svinkött något. För nötköttets del ses ett litet uppsving i konsumtionen, men troligen stabiliseras läget nästa år. Samtidigt minskar produktionen aningen.
– Fjäderfäproduktionen fortsätter däremot att öka i takt med att konsumtionen ökar.
Konsumentpriset stiger
Priset på livsmedel stiger i år och nästa år. Enligt PTT är ökningen i år 1,9 procent, och nästa år förväntas priset stiga 2,2 procent.
– Priset på mat stiger snabbare än den allmänna inflationen både i år och nästa år, berättar ekonom Hanna Karikallio. Ökningen följer prisutvecklingen inom EU.
Efterfrågan på inhemska livsmedel har ökat medan råvarutillgången minskat, vilket gynnar den inhemska marknaden. Ökade kostnader inom livsmedelskedjan flyttas enligt Karikallio nu över på handelns livsmedelspriser när efterfrågan är stor.
– Priserna stiger inom alla produktgrupper. I synnerhet grönsakspriserna har under sommaren stigit ordentligt till följd av hettan, men också köttpriserna stiger nu för första gången på fyra år.
Exporten minskar i år, vilket enligt Karikallio beror främst på råvarubrist.
– Det finns mindre spannmål, mjölk och svinkött att tillgå. Också valutakurserna har varit ofördelaktiga eftersom exporten främst riktat sig till länder utanför euroområdet vilket påverkat exportivern.
På bulkprodukter är vinstmarginalerna annars också små. Exporten förväntas stiga nästa år, men Karikallio efterlyser export av produkter med ett mervärde.
PTT:s forskningschef Kyösti Arovuori har till slut en hälsning till Reijo Karhinen som utreder hur jordbrukets lönsamhet kunde ökas med 500 miljoner euro:
– Pengarna måste fås från marknaden. Och eftersom priset på produktionsinsatser ökar stadigt borde summan vara betydligt mera än 500 miljoner. Då skulle det synas som ett i ett i fjordbrukarnas företagarinkomst.