Staten stödjer privata skogsägare med över 200 miljoner euro per år. Men i en granskning är Statens revisionsverk långt ifrån nöjt: Det behövs noggrannare information om stödens verkningsfullhet och de bör bättre än i nuläget utvecklas som en helhet.
Statens revisionsverk har bedömt effektiviteten hos de tre största stöd- och ersättningsformerna inom det privata skogsbruket mätt i eurobelopp.
Staten riktar årligen uppskattningsvis över 200 miljoner euro i direktstöd, ersättningar och skattestöd till privata skogsägare. Skattestöden syns inte i statsbudgeten utan de är förlorade skatteinkomster.
– Stödformernas effektivitet och verkningsfullhet följs upp i varierande grad, till exempel följs skattestödens effektivitet inte alls upp. Man känner inte heller till de sammantagna effekterna av finansieringsformerna, utan ministerierna styr och övervakar medelsanvändningen separat från varandra, säger Tuula Varis, ledande effektivitetsrevisor vid Statens revisionsverk.
För skogarna ställs många olika mål upp, som delvis kan vara svåra att samordna. Trots detta bör statens medel användas så konsekvent som möjligt. Vid revisionen konstaterades till exempel att statligt stöd har varit tillgängligt samtidigt både för iståndsättnings- och kompletteringsdikning för att förbättra virkesproduktionen och för reparation och förhindrande av naturskador orsakade av tidigare dikningar.
Stöd för virkesproduktion kräver solidare motiveringar
Årligen budgeteras cirka 35-50 miljoner euro för Kemerastöden för virkesproduktionen. Skattestöden för virkesproduktionen uppgår till uppskattningsvis cirka 170 miljoner euro per år. Skogsavdraget hör till de viktigaste skattestöden.
Det finns en fungerande marknad för virke och skogsbruket är lönsamt. Revisionsverket anser att det behövs bättre bevis på dessa stödformers faktiska incitamentseffekter. Dessutom bör deras aktualitet och samverkan bedömas.
– Kombinationen av olika stöd ökar risken för att det offentliga stödet åsidosätter privata investeringar och samtidigt försämrar motiveringsgrunden för stöden, sammanfattar effektivitetsrevisionsråd Visa Paajanen.
Metso kan förbättras
Cirka 36-45 miljoner euro har årligen använts för stöden och kompensationerna inom programmet för skydd av skogarna i södra Finland (METSO), som grundar sig på frivillighet. METSO torde uppnå arealmålet om 178.000 hektar före 2025. Programmets ekologiska kvalitet är också god enligt utförda utvärderingar.
Revisionsverket anser att programmets kostnadseffektivitet och verkningsfullhet trots det skulle kunna förbättras ytterligare. Revisionsverket rekommenderar bland annat att man utreder om kompensationsmodeller som baserar sig på objektens skyddsvärde skulle ge mer valuta för pengarna.
Det behövs också en utredning om ändamålsenligheten i de tidsbundna skyddsavtalen, eftersom staten kan förlora sin skyddsinsats om avtalen inte förlängs.
Revisionen gällde temporära Kemerastöd för hållbart skogsbruk, kompensationer inom handlingsprogrammet för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (METSO) samt skattestöd, såsom skogsavdrag, som riktas till skogsägare. Föremål för revisionen var finansministeriet, jord- och skogsbruksministeriet samt miljöministeriet.
Granskningen presenteras närmare här.