I somras visade en rapport att växthusföretagare är intresserade av en försäkring eller växtskadefond. Men vägen mot en lösning är fortfarande lång och SLC fortsätter förhandla med jord- och skogsbruksministeriet.
Tre fjärdedelar av landets växthusföretagare är intresserade av en försäkring mot växtskadegörare. Och mer än hälften av företagen skulle vara intresserade av att gå med i en växtskadefond. Det visade en utredning som Pellervo Ekonomisk Forskning, PTT gjorde i somras på uppdrag av SLC och Handelsträdgårdsförbundet r.f.
– Vi ville få en bild av växthusodlarna ser på det här. Nu är vi klokare och arbetet fortsätter, säger Johanna Smith, som är SLC:s trädgårdsombudsman.
Bakgrunden är att växthusföretagare som drabbas av skadegörare eller virus står utan försäkring eller konkreta möjligheter till ersättning om en olycka inträffar. Så har det varit ända sedan 2014 då det statligt finansierade ersättningssystemet för skördeskador inom jordbruk och trädgårdsodling upphörde.
– Ända sedan det systemet skrotades har det funnits ett behov av någon form av ersättande system. Vi har länge fört diskussioner med våra medlemmar om vad de önskar, och nu har vi undersökningens resultat att falla tillbaka på, säger hon.
Riskerna ökar
Enligt undersökningen ökar sjukdomstrycket kontinuerligt. Nya virus och potentiella smittor sprids till Finland och det ökar riskerna för företagarna inom branschen.
– Förutom att odlarna upplever att riskerna ökar upplever många att det i dag är en utmaning att hantera nuvarande situation. De befintliga metoderna med bekämpningsmedel och nyttodjur hjälper inte alltid, konstaterar Smith.
Det som skapat mest huvudbry på senare år är vita flygare. ÖSP har drivit projekt för att öka kunskapen och få nya strategier för att bekämpa mjöllöss, som det är frågan om.
– Det är projekt som växthusodlarna haft nytta av. Inom ÖSP:s trädgårdsutskott har vi också testat importerade tomater för att undersöka nya skadegörare och virus som kan sprida sig hit.
Det som man huvudsakligen sökt efter är tomatbrunt rugose fruktvirus, ToBRFV, som hittats på importerade tomater. Förra våren upptäcktes viruset också i i finländska växthusodlingar.
– Det är frågan om ett nytt virus som vi ännu inte vet hur vi ska bemästra. Det är ett stort slag för en växthusproducent som drabbas av det viruset, säger hon.
Sedan ersättningssystemet nedmonterades har företagen på ett bevåg arbetat hårt för att höja biosäkerheten och kraven på hygien.
– Växthusföretagarna har sett över sina rutiner, förbättrat hygienen. Branschen jobbar hårt för att förebygga och förhindra att smittor sprids. I Österbotten har vi också haft bra hjälp av NTM-centralens växtskyddsinspektörer som gjort regelbunden uppföljning hos plantuppdrivarna, vilket har minskat riskerna för smittspridning, berättar Smith.
Trots det förebyggande arbetet händer det att växthusföretagare drabbas av smitta. Varje gång det sker är det ett mycket stort ekonomiskt slag mot den enskilde företagaren.
– Det är inte allmänt, men det händer. När en växthusföretagare drabbas handlar det i värsta fall om förluster på flera hundratusen euro. Merparten av kostnaderna skulle komma från skördeförluster och den andra mindre delen av saneringskostnader, enligt undersökningen.
Processen kan bli lång
Nu fortsätter SLC och Handelsträdgårdsförbundet i samråd med branschen att fortsätta utreda hur man ska gå vidare. Smith räknar med att processen kan bli lång.
– Möjligheterna att skapa en växtskadefond är liten så länge staten inte är med och står för en del av finansieringen. Odlarna kan inte själva bekosta fonden för det skulle bli för dyrt. En fond skulle kräva ett mycket stort grundkapital, säger hon.
Den offentliga sektorn har inte heller några planer på ett försäkringssystem för växtskadedjur. Det beror på att det är svårt för försäkringsbolagen eftersom arbetsfördelningen mellan dem och staten är oklar när det kommer till riskfördelningen.
– Utöver det är marknaden liten så intresset från försäkringsbolagen för den här typen av försäkring är litet.
Diskussionerna med jord- och skogsbruksministeriets tjänstemän ,som har växthälsa och riskhantering som ansvarsområde, fortsätter. Smith anser att staten borde vara med och delta i finansieringen av en fond eller försäkring som ökar företagarnas skydd.
– De finländska odlarna kan inte förhindra att nya smittor kommer in via importen av grönsaker. Med tanke på det borde en lösning där odlarna och staten delar på kostnaderna gå att nå. För oron är stor bland odlarna som står helt utan ersättning och skydd om något skulle inträffa.
– På sikt hoppas vi komma fram till en lösning som förbättrar situationen för våra växthusföretagare, säger hon.