Försäkrings- och finansrådgivningen FINE, finansbranschens självreglerande organ, har behandlat tre fall gällande jordbrukets räntestödslån; augusti 2017, december 2018 och april 2019. I och med att marknadsräntan sjunkit till en nivå under den minimiränta som tillämpas för räntestödslånen, en eller två procent, hade marknadsläget förändrats. I det här läget släppte också Livsmedelsverket (dåvarande Landsbygdsverket Mavi) på kravet att miniräntan följs som villkor för att erhålla räntestöd. Utgående från det här har en del banker beslutat att retroaktivt betala tillbaka skillnaden mellan minimiräntan och totalräntan. Två banker som ändå inte gör det är Sparbanksgruppen och Aktia.
Kari Suutari är direktör för affärsverksamheten som omfattar företagskunder vid Sparbanksgruppen och han säger att banken givetvis följer FINE:s rekommendationer. Orsaken till att gruppen inte betalat tillbaka skillnaden mellan minimiräntan och totalräntan utan enskild prövning är att bankerna i gruppen redan när lånen beviljats uppfyllt det som FINE:s rekommendationer innefattar.
– FINE har gett utlåtande i tre olika fall gällande jordbrukets räntestödslån. Det första gäller en bank i Kitee. Där fanns en minimiränta inte inskrivet i villkoren för skuldsedeln. Där fanns enbart en hänvisning till lagen om räntestödslån. I det fallet gav FINE sitt utlåtande till jordbrukarens fördel och rekommenderade en tillbakabetalning av skillnaden mellan marknadsränta och den räntenivå som räntestödslånen ligger på, en eller två procent.
Andra och tredje fallet aningen annorlunda
I det andra fallet, gällande en bank i Siilinjärvi, rekommenderade FINE inte en tillbakabetalning, eftersom en minimiränta fanns inskriven i skuldsedeln. FINE konstaterar också att räntestödslånet i fråga låg på i stort sett samma nivå som övriga lån för jord- och skogsbruksverksamheten vid den teckningstidpunkten.
Banken i Siilinjärvi kunde uppvisa dokumentation på marginalens nivå för övriga jord- och skogsbrukslån vid den aktuella tiden.
Det tredje fallet gäller Mörskom Sparbank och där rekommenderade FINE igen en tillbakabetalning, eftersom banken inte kunde uppvisa dokumentation över nivån på övriga jord- och skogsbrukslån vid teckningstidpunkten för lånet.
Suutari kommer in på Sparbanksgruppens linjedragning gällande jordbrukets räntestödslån.
– Vår linjedragning följer FINE:s rekommendation och de två springande punkterna där är följande: För det första ska en minimiränta uppges i skuldsedeln, för det andra ska räntestödslånen vara på i stort sett samma prisnivå eller lägre jämfört med övriga jord- och skogsbrukslån vid teckningstidpunkten. Enligt FINE:s rekommendation får banken också debitera låneskötselkostnader, men det uppges inte hur. Räntestödslånen kräver mer administration av banken än övriga lån. Det betyder att låneskötselkostnaderna exempelvis kan debiteras som en särskild expeditionsavgift eller aningen högre marginal, säger han.
Lån som övertagits från andra banker
Vid Närpes Sparbank kommenterar vice VD Kent-Johan Lindsén att banken för tillfället handhar något enstaka räntestödslån som övertagits från andra banker och som inte innehöll villkoret om minimiränta.
– Dessa behandlas enligt FINE:s rekommendation, säger han.
Närpes Sparbank följer alltså som resten av Sparbanksgruppen FINE:s rekommendation och betalar tillbaka skillnaden mellan minimiräntan och totalräntan retroaktivt i de fall FINE rekommenderar det. Gällande nästan samtliga Sparbanksgruppens räntestödslån rekommenderas det ändå inte, i och med att man uppfyller ovan nämnda villkor.
Aktia betalar inte heller tillbaka
Christer Nyback är direktör vid Aktia. Han berättar att Aktia från och med 1.6.2018 inte längre tillämpar miniräntevillkoret på räntestödslån till jordbruket.
– Lånets ränta bestäms nu enligt marknadens villkor och det här tog vi alltså i bruk förra sommaren, säger han.
Livsmedelsverket har meddelat att det inte längre förutsätter att miniräntevillkoret följs som villkor för att få räntestöd. Enligt den ändrade praxisen på marknaden använder Aktia alltså från och med början av juni 2018 en totalränta som utgörs av referensräntan och marginalen enligt skuldebrevet som ränta för räntestödslån.
– Minimiräntan enligt tilläggsvillkoret i skuldebrevet (en eller två procent) beaktas inte. Ifall totalräntan i något marknadsläge överstiger minimiräntevillkoret för räntestödet, får kunden räntestöd för den del som överstiger minimiräntan så länge det räntestöd som har beviljats för lånet räcker till, säger Nyback.
Aktia betalar inte heller tillbaka skillnaden mellan minimiräntan och totalräntan.
– Aktia har vid tidpunkten av kreditbeviljningen följt gällande den lagstiftning och de föreskrifter som gäller för beviljande av räntestöd, och villkoret för räntestöd har varit att minimiräntan har registrerats i skuldebrevet. Skillnaden mellan minimiräntan och totalräntan återbetalas inte retroaktivt, säger Nyback.
FINE behandlar varje fall enskilt
Vid försäkrings- och finansrådgivningen FINE, finansbranschens självreglerande organ, säger avdelningschef Tuomas Hidén att varje fall som de behandlar sker enskilt.
– Vi har behandlat tre olika fall som gäller räntestödslån. Vi behandlar ett ärende först när någon sakägare, i de här fallen jordbrukare, ber oss göra det. Varje fall behandlas enskilt och har sin egen bakgrund. Sällan kan man dra likamedstecken mellan två fall och inte heller här. Samtliga skiljer sig åt, i varje fall på någon punkt och det har sedan ofta haft avgörande betydelse för vad vi till sist rekommenderat.
Och det är just det som FINE gör, ger rekommendationer. Deras rekommendationer är inte juridiskt bindande, men hittills har försäkrings- och bankbranschen alltid följt FINE:s rekommendationer.
När det gäller lagen om räntestödslån säger Hidén att lagens skrivning, dess syfte och lagstiftarens vilja inte alltid går hand i hand.
– Lagen är skriven som den är för att man inte kunde förutse dagens situation med det låga ränteläget. Olika tolkningar förekommer, men lagstiftarens vilja har varit att erbjuda förmånliga lån till investerande jordbrukare, säger Hidén.