Ovanligt många spannmålsfält i Österbotten skiftar i grönt. Det beror på att nya skott började växa efter torkan i juni och de ihållande regnen i juli. Jag har aldrig sett så här mycket gröna skott, säger växtodlaren Torolf Sjögård som är orolig för årets spannmålsskörd.
Spannmålsfält som skiftar i grönt präglar den österbottniska landsbygden som bäst. Att så är fallet är inte alls bra för den kommande spannmålsskörden.
– Havren ser faktiskt bedrövlig ut och jag är rädd för att en stor del av skörden inte kommer att gå sälja, säger växtodlaren Torolf Sjögård i Pjelax i Närpes.
Orsaken till att läget är prekärt nu är den kalla våren och den ovanligt torra och varma perioden i juni. Spannmålen har vuxit långsamt och när det började regna i juli började det växa ut nya skott från rötterna.
– Det är normalt att det börjar växa nya skott, men det brukar inte vara så här mycket. Därför blir det problem med tröskningen eftersom också grönskotten kommer med. Havren är troligen tröskmogen om några veckor men som det är nu kommer grönskotten att växa ännu mera och då blir det svårt att sortera ut den delen, förklarar han.
Själv kommer han att prova sig fram.
– När huvudskörden börjar bli färdig kommer jag att försöka tröska och torka, men därefter återstår det att se hur mycket grönskott som kommer med.
Rödmögel kan orsaka problem
Enligt Sjögård finns det också mycket grönt i andra spannmålssorter.
– Det här året har tveklöst varit en utmaning och jag är också rädd för att rödmögel blir ett utpräglat problem på grund av fukten. Det har regnat mycket i juli och nu ska vi bara hoppas det får vara torrt innan skördearbetet börjar. Men risken för kvalitetsförluster är påtagliga.
Sjögård beslöt sig för att minska på spannmålsarealen i år. Den största orsaken till det är att han i flera år odlat ren havre, vilket har gett ett tillägg på 40–50 euro per ton. Men Raisio använder från och med i år en ny metod som gör att man på fabriken kan rensa bort annan spannmål ur vanligt havre.
– Således har deras behov av ren havre minskat och de betalar inte längre ett lika stort tillägg. Andra spannmålsköpare kommer att följa efter och därför beslöt jag mig för att sprida ut riskerna.
Därmed har han halverat spannmålsarealen och odlar i stället kummin, ärter och höstrybs. Höstrybsen är redan tröskad.
– Trots att det var en mycket mild vinter övervintrade höstrybsen bra och den 21:a juli tröskade jag den. Men eftersom det ställvis i åkern finns mycket sandjordar torkade en del av skörden bort och jag förväntar mig inte mer än en skörd på cirka ett ton per hektar, vilket är under det normala. Utöver det har vi haft väldiga problem med svanar, gäss och vitsvanshjort som äter upp en del av grödorna. Fläckvis har de betat bort allt, säger Sjögård.
Och fortsätter:
– Vi borde definitivt börja aktivt diskutera om att få vidta åtgärder mot fågelproblemet på vårarna. Som det är nu finns det för stora stammar av svanar och gäss.
Bättre för kummin och ärter
Foderärterna och kumminet har däremot vuxit bra och bestånden ser normala ut. Men en åskskur eller störtregn kan fortfarande ställa till det för ärterna, menar han.
– Foderärterna kan snabbt börja ligga om det kommer en åsskur. Baljorna kan också börja gro om de ligger i fukt, så det är fortfarande osäkert hur det blir med ärtskörden. Men för tillfället ser det rätt bra ut och torrt väder är något som jag hoppas på också för foderärterna.
Odlingen av foderärter har ökat mycket i år jämfört med i fjol, vilket dels beror på att efterfrågan på inhemskt protein ökat mycket.
– Hela min ärtodling säljs på kontrakt till A-foder.
Sjögård har jordbruket som huvudinkomst och i likhet med alla andra har han bevittnat en utveckling med låga priser samtidigt som kostnaderna ökar.
– Därför anser jag också att man som odlare måste fundera på vad som ska odlas. Själv har jag försökt sprida riskerna och dra ner på spannmålsodlingen, för det är inte roligt att producera något som det råder överutbud på.
– Enda gången det uppstår lite konkurrens är när utbudet är litet och det händer inte varje år. Annars står priserna relativt stilla eftersom alla inköpare vet att de i slutändan får det som de behöver. Så länge det är på det viset sker det inga prishöjningar, säger han.
Önskvärt borde också vara att det så kallade Östersjöavdraget försvinner, tillägger Sjögård.
– Våra priser borde höjas till åtminstone samma som våra närmaste EU-grannar får i dagsläget. De är betydligt högre, speciellt på vete och korn.