Skogsvalsdebatt O 1
SLC:s skogsvalsdebatt gick av stapeln vid Yrkesakademin i Vasa på måndagen. Kandidater från Vasa valkrets för sex riksdagspartier var på plats för att debattera skog.
Skogsbruk SLC

Spännande skogsvalsdebatt
i Österbotten

Avverkningsmängder, fastighetsskatt på skogsmark, kolbindning och klimatkompensation för skogsägare diskuterades när SLC:s skogsvalsdebatt med riksdagsvalskandidater för sex olika partier från Vasa valkrets gick av stapeln vid Yrkesakademin i Vasa på måndagen.

SLC:s ordförande Mats Nylund inledde debatten med att säga att SLC gjort skogen till sitt valtema inför riksdagsvalet och att det visat sig vara ett lyckat val.

– På sätt eller annat berör skogen så gott som alla finländare och dessutom finns här många aspekter som är särskilt aktuella just nu, säger han.

Anders Portin, SLC:s rätt så färske skogsombudsman, fungerar som moderator för debatten. Han inleder med att presentera socialdemokraternas Viktor Kock och påpeka att partiordförande Antti Rinne uttalat sig om skogen på flera olika sätt under den senaste tiden.

Kock är passionerad jägare, hundägare och har en vedeldad bastu. Kock visar upp ett älghorn.

– Jag har fällt fem älgar den här säsongen och tolv älgar fälldes tack vare min hund. Jakten och hundarna är bara två av mina relationer till skogen. Till exempel har vi också ett mindre skogsbruk inom familjen.

Portin presenterar Vänsterförbundets Lisen Sundqvist. I sitt valprogram upphöjer partiet jord- och skogsbrukarna till klimathjältar. Bönderna omnämns också som klimathjältar i SLC:s valprogram konstaterar Portin.

Lisen Sundqvist talar om familjens skogsskifte i Purmo som hennes bror nu sköter och behovet av råvaror för skogsindustrin i Österbotten men också runt om i Finland.

– Äänekoski är ett bra exempel på ort som lever av skogsindustrin. Arbetsplatserna behövs och fabrikerna börjar allt mer tillverka nya, innovativa och allt mer hållbara produkter av råvaror från skogen, säger hon.

Skogen är en kolreserv

Portin går vidare till De grönas Tuula Närvä. Hon ser främst skogen som en slags kolreserv.

– Skogen har en otroligt viktig funktion då det kommer till kolbindning. Av flera olika orsaker behöver vi också mer riktigt gamla skogar, säger hon.

Centerns Risto Lahti presenterar sig och visar stolt upp sin röjsåg. Lahti har ägt skog länge och betonar dels skogens nationalekonomiska betydelse, dels betydelsen av engagerat skogsägande.

– Röjningen är viktig och att även att sköta första gallringar. Det här med första gallringar är också någonting som Centern tar upp i sitt skogspolitiska program, säger han.

Svenska folkpartiets Niclas Sjöskog har flisuppvärmning för bostadshus, verkstad och ladugård.

– Jag äger ungefär 100 hektar skog. Skogen har stor betydelse för Finland, nu och i framtiden.

Anita Viik-Ingvesgård från Kristdemokraterna är hemma från en gård med skogsbruk och berättar att hon uppskattar skogen mycket.

– Personligen är jag alldeles särskilt förtjust i bärplockning, säger hon.

Avverkningsmängder delar åsikterna

Anders Portin för avverkningsmängderna på tal. Tuula Närvä vill inte öka avverkningarna.

– Vi ska i varje fall inte öka avverkningarna. Vi behöver verkligen kolsänkorna och vi behöver dem nu.

Lisen Sundqvist är inne på samma linje.

– Jag tycker inte vi att ska öka avverkningarna. Kolbindningen är viktig, vi behöver frivillig fredning. Staten är dessutom en stor skogsägare och bör ta sitt ansvar i den här frågan.

Risto Lahti håller inte med.

– Naturresursinstitutet Luke har gjort forskning om det här. Jag instämmer i deras syn på det här, det vill säga att 80 miljoner kubikmeter per år är rätt nivå för avverkningarna i Finland.

Niclas Sjöskog betonar att skogen faktiskt bör brukas.

– Ett aktivt skogsbruk är det som sätter grunden för kolbindningen och som gör att vi kan binda ännu mera kol i framtiden.

Anita Viik-Ingvesgård har en moderat linje.

– Jo, vi kan öka avverkningarna måttligt.

Victor Kock höjde både den gröna och den röda lappen för den här frågans del.

– Jag tycker att det inte är så enkelt. Höjer vi uttaget så riskerar vi att marknaden blir massavedsdriven. Det här kan leda till att våra skogsägare inte får ett tillräckligt högt pris för timret i skogen.

Portin går in på trähusbyggande och på den här punkten är kandidaterna speciellt samstämmiga.

– Vi behöver mer byggande i timmer. Japan har de högsta byggnaderna av trä i världen. De högsta träbyggnaderna borde ju finnas här i skogslandet Finland, säger Niclas Sjöskog.

– Jag tycker det offentliga byggandet borde ske allt mer i trä, säger Lisen Sundqvist.

Victor Kock kommer ihåg hur man jobbat för den saken.

– Tack till Niclas Sjöskog som haft en motion om det här i kommunfullmäktige i Pedersöre.

Skogsvalsdebatt O 8
Ingen fastighetsskatt på skogsbruksmark. Kandidaterna var mycket samstämmiga på den här punkten och gav fastighetskatten ett rungande nej.

Fylla igen skogsdiken?

Jan-Ove Nyman följer med debatten och frågar sig om den effektiva skogsdikning man sysslade med i Österbotten på 1960- och 1970-talen var ett misstag.

– Ska vi börja fylla igen de diken vi och våra förfäder grävt?

Anita Viik-Ingvesgård säger att det kan finnas fall, men att det i regel inte torde krävas. Niclas Sjöskog är inne på samma linje.

– Generellt sett är det inte en bra idé, men det kan förstås finnas enstaka fall där det kunde göras.

Tuula Närvä säger att De gröna vill göra det här. Lisen Sundqvist håller inte med.

– Nej, det är inte realistiskt, det tåget for redan.

– Jonej, i de flesta fall behövs det inte, säger Victor Kock.

Tomas Långgård, ordförande för ÖSP, frågar vad kandidaterna anser om skyddskrav för skog.

– Det brukar inte bli bra att tvinga någon till något, säger Lisen Sundqvist.

Victor Kock instämmer.

– Det ska ske på frivillig väg och med ekonomisk kompensation.

Risto Lahti lika så.

– Frivillighet är A och O. Vi har ju METSO-programmet, säger han.

– Den privata äganderätten är vår främsta motor när det kommer till aktivt skogsägande, därför understöder jag förstås frivillighet, säger Niclas Sjöskog.

Anita Viik-Ingvesgård håller också med.

Skogsvalsdebatt O 15
Publiken engagerade sig i SLC:s skogsvalsdebatt i Österbotten och ställde frågor.

Dödsboet som skogsägare

Hans-Erik Sten anser att dödsbon som ägandeform passiverar skogsägandet. Vad kan man göra åt det?

– Det kan inte vara så att dödsbons dödsbon äger skog och att beslut inte kan fattas på grund av att alla delägare i dödsbona inte kan komma överens. Majoritetsbeslut ska räcka för ett dödsbo, säger Risto Lahti.

– Majoritetsbeslut bör räcka för att fatta beslut om dödsbons skogsfastigheter, en lagstiftningsförändring behövs, säger Niclas Sjöskog.

– Skogsägandet passiveras på grund av det här. Personligen är jag för att begränsa tiden man överhuvudtaget får upprätthålla ett dödsbo, säger Victor Kock.

Mårten Byskata påpekar att skogsägarnas medelålder är hög och frågar hur man ska underlätta generationsväxlingar. Niclas Sjöskog har ett rakt svar.

– Genom att slopa arvs- och gåvoskatten. Just arvs- och gåvoskatten är beskattning av pengar som redan är beskattade. Det här är i allra högsta grad en ideologisk fråga.

Anita Viik-Ingvesgård håller med. Victor Kock från Socialdemokraterna håller däremot inte med.

– Jag är inte beredd att slopa arvs- och gåvoskatten.

Kalavverkningar eller inte?

Portin frågar om man ska förbjuda kalavverkning på statens mark?

– De gröna vill förbjuda det här på statens mark, säger Tuula Närvä.

– Vi behöver arbeten och en ekonomi som fungerar i det här landet. Men klimatåtgärder måste göras och vi måste börja med dem rätt så fort, säger Lisen Sundqvist.

– Vi behöver vissa begränsningar men inte förbud. Finland behöver ett fungerande växelskogsbruk, säger Victor Kock.

– Jag tycker att kalhyggen är en normalt åtgärd i ett växelskogsbruk. Inga förbud behövs, säger Risto Lahti.

– Det har stor påverkan och framför allt har det stor klimatpåverkan. Virkesmängderna minskar vilket leder till allt mindre kolbindning. Skog ska däremot inte skövlas, det här står redan i den gamla skogslagen, säger Niclas Sjöskog.

Infrastrukturen i Österbotten

Avslutningsvis diskuteras infrastrukturen i Österbotten. Lisen Sundqvist anser att det behövs satsningar på riksåttan, spårnätet och att frakterna i högre grad ska ske på järnväg.

Tuula Närvä tror på frakt med fartyg.

– Jag ser gärna satsningar på hamnverksamhet.

Victor Kock ser också gärna ytterligare satsningar på infrastruktur.

– Jag var en varm anhängare av ishavsbanan, synd att det nu inte blev av. Ärendet var dåligt berett. Socialdemokraterna ser gärna satsningar på infrastruktur.

Niclas Sjöskog håller inte med.

– Vi ska ändra sättet som upphandlingen av vägentreprenader sker på. Vi ska rikta oss mer direkt till dem som faktiskt utför arbetet. Det lägre statliga vägnätet är otroligt viktigt, säger han.