Upp till 20 personer brukar sluta upp när Solf Lantmannagille har sina möten. På senare tid har den jämnt 125 år gamla föreningen hittat några nya nischer. Man har hyrt ut en alvluckrare och arrangerat egna spruttester.
Lantmannagillen växer inte precis på träd i svenska Österbotten numera. Förutom motsvarigheter i bland annat Pensala, Malax och Sundom hör Solf Lantmannagille till de anrika föreningar som finns kvar.
Solfgillet bevarar och upprätthåller en lokal jordbrukstradition som inleddes redan i januari 1900. Med andra ord fyller föreningen jämna 125 år i år.
– Sedan 2012 har föreningens styrelse i stort sett varit oförändrad till sammansättningen. Än så länge torde medelådern ligga under 40 år, säger Daniel Klockars, ordförande för Solf Lantmannagille.
Solf Lantamannagille har idag ett 100-tal medlemmar inklusive de så kallade ständiga medlemmarna som inte behöver betala medlemsavgift. Åldersgränsen för denna kategori har höjts till 70 år.
– Gillet arrangerar obligatoriska vår- och höstmöten årligen. Höstmötet brukar arrangeras i slutet av november eller december efter att höstbruket är avklarat. Vanligen brukar 15-20 personer sluta upp till sammankomsterna, säger Klockars.
– När vi kallar till möten delar vi ut medlemsbrev i postlådor. Vi brukar även använda oss av den Whatsapp-grupp som ÖSP:s lokalavdelning i Solf brukar. Det handlar i princip om samma medlemmar, poängterar Klockars.
– Samtidigt är de båda föreningarnas styrelser olika till sina sammansättningar. Jag är den enda personen som sitter med i båda styrelserna, framhåller i sin tur Staffan Majors.
Uthyrning av alvluckrare och egna spruttester
Staffan Majors understryker att lantmannagillets ekonomi är en ständig utmaning att tampas med i dessa tider. Utgifterna är visserligen få, men samma sak gäller för inkomsterna.
– Ett klart problem i sammanhanget är att bankavgifter bidrar till att tära på föreningens ekonomi. För 3-4 år sedan bytte vi bank av den anledningen. Men nu är vi tillbaka i samma läge, säger Klockars.
Samtidigt har gillet hittat en motvikt i några nya inkomstbringande nischer på senare tid.
– Sedan hösten 2023 har vi hyrt ut en alvluckrare. En del uthyrningar har förekommit sedan dess, säger Klockars.
I höst är det för övrigt tänkt att ett djupkalkningstest ska göras med denna alvluckraren under ledning av Mattias Rönnqvist från Caraway Finland.
I år har Solf Lantmannagille dessutom arrangerat spruttester – med en anlitad testare i spetsen – i egen regi för första gången. Tidigare har föreningen tagit emot anmälningar till spruttester åt ProAgria Lantbrukssällskapet och fått en mindre summa per testad spruta.
– Vi siktar på att att fortsätta med de egna spruttesterna även under nästa säsong- så länge som vi kan erbjuda bondekåren ett förmånligt pris, säger Klockars.
– För att göra föreningens verksamhet mera livskraftig på längre sikt skulle det gärna kunna finnas fler uthyrningsprojekt med i bilden framöver, betonar Majors.
Sociala biten är viktig
Att lantmannagillena har tappat funktioner under årens lopp sticker Staffan Majors inte under stol med.
– Förr hade gillena klart större inflytande i de lokala samhällena. Mötena kunde nästan jämföras med kommunfullmäktiges sammanträden. Tidigare förmedlade gillena också nyheter till jordbrukarna i ett tidevarv då information inte fanns tillgängligt överallt, säger Majors.
Den sociala funktionen, diskussionerna och umgänget, är tveklöst en viktig del av de nuvarande lantmannagillenas roller.
– För ett antal år sedan, strax innan coronaåren, gjorde vi en resa till Nolias skogsmässa utanför Umeå. Ett 20-tal medlemmar deltog den gången, exemplifierar Klockars och Majors.
– Styrelsen tar emot önskemål och förslag om aktiviteter från medlemmarna, tillägger Klockars.
I samband med LF-intervjun i slutet av augusti meddelar Klockars och Majors att det återstår mycket skördearbete för deras del.
Daniel Klockars, till vardags kundchef på A-Foder, är profilerad som månskensbonde i hembyn Munsmo. Det egna odlandet omfattar cirka 60 hektar för närvarande.
– Jag har producerat höstvete för tredje året och skörden har varit riktigt skaplig i år. Annars har jag satsat mycket på baljväxter, främst ärter. Jag odlar även bondbönor för första gången, säger Klockars.
Staffan Majors har en sammanslutning tillsammans med sin bror Andreas Majors. Den egna arealen uppgår till 90 hektar. Duon producerar spannmål, kummin, sockerbetor och en del ärter.
– Om de kommande veckorna blir regniga är skördeutsikterna sämre. En del liggsäd förekommer redan och risken för att det börjar gro i axen ute i fälten ökar, säger Majors.