Jordbruk
Solpanel1
Aleksi Heinonen är specialsakkunnig på Åbo yrkeshögskola AMK och medverkar i projektet Aurinkoenergiapelto där man vill föra samman odling och solenergiproduktion på samma åker.
Jordbruk Maskin & teknik

Agrivoltaics på kommande
Snart står spannmål och solceller sida vid sida

SLC - Nicolas von Kraemer

TEXT: Nicolas von Kraemer

nicolas.kraemer@slc.fi

FOTO: Nicolas von Kraemer

Agrivoltaics hänvisar till ett produktionssystem där odling kombineras med produktion av solenergi. Under KoneAgria-mässan förevisades modeller av vad som skall bli de första försöken med liknande system i Finland.

Under KoneAgria-mässan uppstod mycket liv och rörelse vid det så kallade innovationstorget. En av utställarna här var projektet Aurinkoenergiapelto (solenergiåker) där man undersöker möjligheterna att föra samman växtodling och solenergiproduktion på samma yta. Ett kombinationsproduktionssystem som går under beteckningen agrivoltaics.

– I Finland har vi ännu inga pilotprojekt för liknande anläggningar, men exempelvis i Tyskland och Frankrike finns det tusentals hektar där agrivoltaics redan är en realitet. Tekniken finns, men hos oss måste vi redan ut hur detta går ihop med stödpolitiken och jordbrukets realiteter, berättar Aleksi Heinonen som är specialsakkunnig på Åbo yrkeshögskola AMK.

Projektet i fråga är ett samarbete mellan AMK och Helsingfors universitet, och målsättningen är att reda ut hur agrivoltaics kan implementeras i finska förhållanden.

– Systemet kunde även utöka utbudet av tillgänglig mark för solparker samtidigt som odlingen fortgår, vilket utgör en handsträckning till dem som ser det som negativt att minska odlingsarealen.

Solpanel 2
På åkern skulle solpanelerna placeras stående och lämna utrymme för odling emellan.

Solpaneler på åkern – eller ovanom äppelodlingen

Under mässan förevisade två miniatyrer av de system man nu så småningom vill bygga: ett där solpanelerna är i stående position på åkern, och ett där en takkonstruktion bestående av solpaneler skyddar odlingarna under taket.

– I den stående modellen har vi tvåsidiga solpaneler som är stående så att ena sidan vetter mot öster och den andra mot väster. Skuggningen av åkern blir minimal samtidigt som vi får en jämn produktion av solenergi, säger Heinonen.

För tillfället utreds vilka grödor som bäst skulle lämpa sig för odling i finska förhållanden. Samtidigt gör man upp modeller för hur elproduktionen kunde se ut. Enligt Heinonen slås dessa sedan ihop varefter forskarna bygger upp en affärsmodell.

– Det är ännu öppet hur ett sådant system skulle inverka på jordbruksstöden, men i princip faller endast de områden som arrenderas ut till energibolaget bort från stödarealen. Så måste energiproduktionen förstås också ekonomiskt täcka det som solpanelerna fråntar odlingsarealen.

Den andra varianten av systemet utgörs av en takkonstruktion bestående av solpaneler där odlingen sker under taket. Här kombineras en effektiv energiproduktion med ett lika effektivt skydd av växtligheten från väder och vind. Enligt Heinonen kan solpanelerna vinklas och optimeras så att solljus och vatten kommer igenom i lämpliga mängder.

Det går även att installera solpaneler där solcellerna är placerade mera utbrett så att solen lyser igenom själva panelen.

– Det här systemet lämpar sig för odling av exempelvis bär och frukt, och kunde möjligtvis bli ett alternativ till odling i tunnel.

Solpanel3
I den andra varianten byggs en takkonstruktion bestående av solpaneler ovan växtligheten nedanför. Denna typ lämpar sig för bär- och fruktodling.

God respons från fältet

– Både tidigare och nu under mässan har vi fått positiv respons från odlare, så vi har inte behövt sälja konceptet desto mera, berättar Heinonen.

För vissa odlare är agrivoltaics ett okänt begrepp, medan andra enligt Heinonen redan försökt förverkliga tekniken på den egna gården.

Därmed finns det ett intresse och en beredskap samtidigt som responsen från fältet hjälper forskarna att utveckla sitt projekt i rätt riktning.

– Vissa odlare har frågat hur ogräs runt panelerna skall hanteras, eller om det uppstår mikroklimat mellan solpanelerna som kan skapa sjukdomstryck. Samt hur man skall köra med maskiner mellan panelerna och vem som bär ansvaret om de skadas. Saker som måste beaktas.

Projektet startades i maj, och Heinonen berättar att man nu försöker få till stånd ett försöksfält på Helsingfors universitets marker i Vik. Konceptet har utforskats ingående på andra håll i världen, vilket enligt Heinonen innebär att man valt att skippa pilotprojektsfasen.

– Vi vill inleda med en skala som representerar verklig produktion och faktiska omständigheter, vilket förstås också innebär dyra investeringar. Om vi får finansiering så räknar vi med att försöken kunde börja nästa eller sen följande sommar.