I måndags beviljade Ålands landskapsregering Finströms jaktvårdsförening tillstånd att från 13 augusti till 15 oktober 2024 jaga den varg som förra fredagen misstänks ha dödat och rivit ett 20-tal får på ett bete mitt på fasta Åland.
– Bra att vi fått ett snabbt beslut som tillåter jakt på vargen, kommenterar Kurt Blomqvist, som i egenskap av jaktvårdsföreningens ordförande kommer att fungera som jaktledare.
Han medger att det kan försämra möjligheten att fälla vargen eftersom jakten endast får påbörjas inom Finströms kommuns gränser. Det finns redan rapporter om en varg som sågs i Eckerö på lördagsmorgonen.
– Men det är i alla fall bra att vi fått lov för en plats och det var ju här i Finström som vargattacken skedde. Det är svårt att ge tillstånd för en skyddsjakt som gäller hela Åland. Det skulle vara enklare om Åland var en enda kommun.
Blomqvist hoppas på större möjligheter att spåra vargen tack vare rådjursjakten som inleddes i går torsdag.
– Nu blir det betydligt fler jägare som rör sig i naturen på kvällar och tidiga morgnar. Men vargen får bara skjutas med gevär som är godkända för älgjakt, påpekar Blomqvist.
Jakten får fortgå trots överklagande
Om det behövs kan den beviljade jakttiden förlängas och en påbörjad jakt får fortsätta även om vargen rör sig utanför Finströms kommungränser. Jakten får också återupptas på samma spår följande dag om jakten måste avbrytas på grund av mörker.
I samband med jakten får hund användas för att spåra eller driva viltet och vid eventuell skadskjutning får eftersökshund samt lämpligaste vapen och jaktmetoder utnyttjas.
Jakten får bedrivas fast jakträtten på området tillkommer någon annan och även om jakt inte annars får utövas där.
Om vargen träffats men inte återfunnits efter avslutat eftersök får jakten däremot inte återupptas utan särskilt medgivande från landskapsregeringen.
Beslutet att tillåta jakt på den aktuella vargen kan överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen, men jakten får fortsätta medan frågan behandlas ifall inte domstolen förbjuder detta.
Ingen risk för vargstammen
I beslutet om skyddsjakt konstaterar landskapsregeringen att vargen enligt EU:s regelverk åtnjuter strikt skydd inom dess naturliga utbredningsområde. I Finland klassas vargen i den nationella rödlistan som starkt hotad.
Men enligt artikel 16.1 i habitatdirektivet får medlemsstaterna göra undantag från skyddsbestämmelserna förutsatt att det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte heller försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos den berörda arten.
Undantag får exempelvis göras för att undvika allvarlig skada på gröda, boskap, skog, fiske, vatten och andra typer av egendom.
Enligt Naturresursinstitutet finns det i år uppskattningsvis 277-321 vargar i Finland jämfört med 185‒205 individer år 2019 när landskapsregeringen förra gången beviljade tillstånd till skyddsjakt. Vargstammen har alltså ökat betydligt de senaste åren och liksom tidigare ligger tyngdpunkten för vargstammen i landets sydvästra och västra delar.
Enligt Finlands viltcentral som redan i juli i år behandlade en förfrågan från landskapsregeringen bedöms skyddsjakt på en enda varg på Åland sakna betydelse för vargstammens fortsatta utveckling och bevarandestatus i Finland.
Stora herdehundar risk för allmänheten
I motiveringen för att tillåta skyddsjakt på vargen konstaterar landskapsregeringen att rovdjurssäkra elstängsel i vissa fall kan minska risken för skador på tamdjur.
På Åland är dock en stor del av betesdjuren under somrarna beroende av naturbete i en terräng som inte med en försvarlig arbetsinsats kan stängslas in med rovdjurssäkra stängsel utan att det uppkommer luckor när betet exempelvis angränsar mot vatten eller där elstängslet går över berg.
Eftersom varg endast sporadiskt förekommer på Åland är det enligt LR inte aktuellt att kräva rovdjurssäkra stängsel. Det betecknas också som en ”oproportionerlig” åtgärd att förutsätta förebyggande åtgärder hos alla djurägare då det är omöjligt att förutse hur vargarna kommer att röra sig.
Eftersom Åland är så pass litet och tättbefolkat är det inte möjligt att driva vargen till obebodda områden. Användning av stora vaktande herdehundar som ovtjarka eller komondor för att skydda betesdjuren anses inte heller försvarligt på grund av de risker detta skulle medföra för allmänheten.