Det torra och varma sommarvädret har slagit ojämnt mot de österbottniska kålfälten. David, Margita och William Björk, som odlar isbergssallad, vitkål och romanesco på knappt 20 hektar, har tampats med plantproblem under den mest extrema högsommarvärmen. Men slutresultatet i åkrarna är de tillfreds med.
Högljudda traktorer kör omkring och lastar vitkål på vagnar. Ute på åkern är åtta utländska säsongsarbetare är i full färd med att hantera och skära kålhuvud i högt tempo. Det är intensivt skördearbete som gäller när LF gör en avstickare till frilandsodlaren David Björks vitkålsfält i Österhankmo en gråmulen förmiddag i mitten av september.
– Vi är här för andra dagen. Egentligen har det här arbetet tidigarelagts. Vi brukar vanligen börja verkställa vitkålsskördandet först i månadsskiftet september-oktober. – Orsaken till den tidigare starten är att vi vill kunna hålla oss inom den viktgräns på 2,5 kilo som handeln tillämpar. Nu måste vi passa på att plocka bort kålhuvudena innan de växer ytterligare.
– Det finns för övrigt tre olika sorter planterade i det här vitkålsfältet, tillägger Björk, som också odlar den gröna blomkålen romanesco på den intilliggande åkern.
Fältet ligger alldeles i närheten av Kyro älv-deltat, vilket bidrar till att göra odlingsmarken extra bördig och användbar.
Björk säger att hans och familjens skördearbete i praktiken har pågått kontinuerligt ända sedan slutet av juni.
– Vi har lite isbergssallad att skörda fortfarande. Isbergssalladen är den viktigaste produkten för oss och den totala odlingsarealen uppgår till 12,3 hektar, säger Björk som räknar med att hålla på med höstarbetet ungefär till mitten av oktober.
Hur kommenterar du skördeåret 2021 allmänt?
– Jag är nöjd med slutresultatet. Under den värsta sommartorkan, när det var över 30 grader varmt, hade vi dock problem och förlorade en del isbergssalladsplanteringar. Efter att regnet och svalare väder kom i augusti har läget stabiliserats.
– På isbergssalladsfälten har vi bevattnat flitigt under torrperioden. Här på vitkålsfältet har vi gjort bevattning endast en gång.
– Skadeinsekter har inte varit något starkt överhängande problem under det här året. Däremot har älgskadorna varit omfattande och påtagliga hos oss. De uppgår till flera tiotals ton och vi har därför uppfört ett stängsel kring vitkålsfältet, säger Björk.
– Efterfrågan på marknaden är bra och producentpriserna är hyfsade för närvarande. Av produktionen riktas 40 procent till storkök och industrin och resten till handeln, fortsätter Björk.
David Björks egen kålodlarkärriär inleddes redan i slutet av 1980-talet. Han räknar med att hålla på några år till innan han når fram till pensioneringen.
– I den nuvarande arbetsstyrkan i vårt företag finns tre anställda rumäner och fem vietnameser som vi har hyrt in via rekryteringsföretaget Pedoit. Under coronapandemin har det varit besvärligt att få hit arbetskraft på grund av frånvaron av flygningar från Rumänien, säger Björk angående den egna arbetskraftssituationen.
Stefan Kastus: en varierande och utmanande säsong
Svinfarmaren och dikoproducenten Stefan Kastus i Lomby, Vörå ser sig själv som en av hemtraktens mest småskaliga kålodlare. Hans odlingsytor uppgår till 3,5–4 hektar på både egen och arrenderad mark.
– Vi har hållit på med kålodling sedan 2008. Grenen är främst en kompletterade verksamhet för att ha mera sysselsättning under de allmänt lugnare vintermånaderna.
Årets kålsäsong beskriver Kastus som både varierande och utmanande. Vid det här laget har han redan klarat av den allra största delen av skördandet.
– Vi säljer hälften av vår produktion till kåldolmsfabriken Vaissi i Keuru. De erhållna mängderna har varit mindre i år, men kvaliteten har varit av god klass.
– Däremot är bortfallet stort i fråga om vinterkålen. Dessutom har kålhuvudena tenderat att spricka upp och bli något trattformade på grund av den utmanande väderleken. Det är en helt ny erfarenhet för oss.
– Efter planteringen kom det ner 80 millimeter regn på kort tid, vilket gjorde den mera lerhaltiga jorden skarp som asfalt. Vi har bevattnat fälten under den svåra sommartorkan, tillägger Kastus.
– Skördandet utförs numera av inhyrd utländsk arbetskraft samt de egna barnen. Tidigare hade vi en heltidsanställd som medverkade i arbetet, säger Kastus.
– Skadeinsekter har med undantag av en del stinkfly inte varit något större problem under det här året.
– Kålodlandet har överlag lyckats bättre på mera mullhaltiga jordar medan resultatet har varit sämre på hårdare och skarpare ytor, sammanfattar Stefan Kastus.