Jordbruk

Slutrapport om kirurgisk kastrering av grisar

Arbetsgruppen som utreder hur den kirurgiska kastreringen av smågrisar kunde avskaffas har kommit med sin slutrapport. Rapportens syfte är att underlätta övergången till immunokastrering genom vaccinering och uppfödning av okastrerade galtar.

Kastrering av smågrisar utförs för att förhindra obehaglig galtlukt i svinkött. Enligt lagen om djurvälfärd (693/2023) ska kirurgisk kastrering av galtar frångås helt efter en övergångsperiod, som slutar den 31 december 2034. Redan från och med nästa år förpliktar lagen att använda smärtstillande medel i samband med kastrering, och från 2027 även bedövningsmedel.

Arbetsgruppen, som tillsattes av jord- och skogsbrukministeriet i höstas, föreslår i sin slutrapport att man ska förbättra producenternas möjligheter att frångå kirurgisk kastrering genom jordbrukets investeringsstöd och stöden för djurens välbefinnande. Enligt arbetsgruppen borde Finland aktivt påverka EU:s föreslagna reform av djurskyddslagstiftningen så, att förbudet mot kirurgisk kastrering genomförs även på unionsnivå och med en motsvarande övergångsperiod.

Enligt arbetsgruppen är det viktigt att fortsätta forskningen och produktutvecklingen för att processhanteringen inom industrin ska fungera bra även i fortsättningen. Man ska säkerställa att immunokastrering och uppfödning av okastrerade galtar kan användas som alternativ till kirurgisk kastrering vid alla svinhus, oberoende av svinhusens storlek och verksamhetssätt. Man måste också säkerställa att producenterna och konsumenterna har tillgång till tillförlitlig och evidensbaserad information om immunokastrering och uppfödning av okastrerade galtar.

Arbetsgruppen rekommenderar att näringslivet inom sina egna samarbetsnätverk utreder möjligheterna att utveckla och ta i bruk tekniken för igenkänning av galtlukt. Man borde också bedöma möjligheterna att stödja industrin vid utvecklandet och ibruktagandet av tekniken för igenkänning av lukt och vid andra nödvändiga investeringsbehov så att okastrerade galtar och immunokastrerade galtar kan tas emot av slakterierna. Dessutom borde det bli möjligt att godkänna de organoleptiska metoderna för luktigenkänning, så att till exempel små slakterier inte drabbas av orimligt höga kostnader.

Arbetsgruppen föreslår också att producenterna ska erbjudas tillräcklig utbildning och tillräckligt stöd i form av rådgivning och forskning så att förändringarna på gårdarna kan genomföras. Producenter och djurskötare ska redan från 2024 ha tillgång till den utbildning som behövs för att kunna utföra de bedövningar som krävs från och med 2027.

Arbetsgruppen rekommenderar också att ministeriet utarbetar en halvtidsrapport till 2028, i vilken man bedömer effekterna av arbetsgruppens rekommendationer, industrins och producenternas genomförande av de ändringar som lagstiftningen kräver och läget i fråga om den kirurgiska kastreringen inom och utanför EU. I år inleddes även ett forskningsprojekt som finansieras bland annat av jord- och skogsbruksministeriet och som gäller att utreda olika alternativ till kastrering.

Representanterna för industrin reserverade sig mot förslaget i rapporten. De anser att de övriga i arbetsgruppen inte har full förståelse för hur omfattande konsekvenser förbudet kommer att ha för hela den finländska svinproduktionskedjans konkurrenskraft och lönsamhet, speciellt med tanke på exporten och de förändringar som krävs i de industriella processerna