För jordbruket är svag lönsamhet den allt överskuggande utmaningen. Det säger ordförande Mats Nylund, som här redogör för SLC:s synpunkter inför regeringsförhandlingarna som inleds i dagarna. Den socialdemokratiska regeringssonderaren Antti Rinne torde i tisdags ha fått svar av riksdagsgrupperna på de åtta frågor han ställde för en vecka sedan.
Lönsamhetsproblemen inom jordbruket går inte att lösa med en eller två åtgärder, utan det behövs ett paket, fortsätter Mats Nylund.
– Själva åtgärderna behöver emellertid inte vara dyra för statsmakten. Huvudsaken är att de ger resultat. En förutsättning är i alla fall att producenternas ställning stärks i livsmedelskedjan. Det har vi nu lagstiftning om i Finland, samtidigt som EU:s direktiv om ojusta affärsmetoder ska implementeras i medlemsländerna. Det oaktat anser jag att vi ska försöka förverkliga utredningsmannen Reijo Karhinens förslag om ett gemensamt matbord, där alla led inom livsmedelskedjan deltar. Det är alltid en fördel om man kan förhandla sig fram till gemensamma lösningar, låt vara att motsvarande strävanden har stött på patrull i tidigare sammanhang.
För SLC är det överlag viktigt att man beaktar de gröna näringarna och landsbygden i regeringsprogrammet, fortsätter Mats Nylund.
– Bland annat måste regeringen hävda de finländska intressena i den kommande perioden för EU:s gemensamma jordbrukspolitik CAP27. Det innebär att jordbruk ska kunna idkas i hela EU också framöver. Men det får inte leda till ökade kostnader för jordbruket, om de inte kan föras vidare i kedjan. Det är mycket viktigt att framhålla. Drivfjädern ska vara att EU såväl som Finland stöder aktiv produktion av mat och andra samhällsnyttor, till exempel energi och klimatvård.
Ta exempel från skogssektorn
Mats Nylund tycker att man inom livsmedelssektorn kunde ta exempel från skogssektorn för att utveckla branschen.
– Vi har en nationell livsmedelsstrategi och en lagstiftning, men hittills har den inte lett till önskat resultat vad gäller primärproduktionens lönsamhet, säger han. Däremot fungerar det nationella skogsprogrammet väldigt effektivt tillsammans med de regionala skogsprogrammen och vår skogsstrategi. SLC:s målsättning är att reformeringen av livsmedelslagen och livsmedelsmarknaden ska förstärka jordbrukets ställning och möjligheter att utvecklas. Det innebär också att strävandena att främja livsmedelsexporten som den tidigare regeringen faktiskt tog i, måste fortsätta och satsningarna öka.
I sammanhanget påminner Mats Nylund om Metsä Groups nyligen offentliggjorda planer på nya anläggningar i Kemi och i Raumo.
– Det var väldigt goda nyheter som vi fick ta del av för några dagar sedan, anser han. Det skulle öka efterfrågan på virke med 6-7 miljoner kubikmeter per år, något som skogssektorn och hela landet drar nytta av. Anläggningarna, som självfallet tar i bruk ny energieffektiv teknik och som tillverkar hållbara produkter, stöder också våra klimatmål. Det här behöver regeringens uppbackning. Det är bland annat viktigt regeringen håller fast vid vår nationella skogspolitik.
Det åter innebär enligt Mats Nylund att man i skogsbruket bör hålla sig till de effektivaste skogsbruksmetoderna.
– Det är ju i den effektiva skogsskötseln där de stora volymerna finns, också när det gäller arternas mångfald. Om man ska lämna kvar dött virke och högstubbar så är det där. Också kraftlinjerna täcker en väldigt stor del av vår yta, och där har man nu börjat vidta åtgärder för att öka mångfalden. Det är att sätta fokus.
Samtidigt är dock Metsoprogrammet för frivilligt skydd av värdefulla områden och biotoper viktigt för skogsägarna och det måste fortsätta enligt SLC-ordföranden.
– Vi är i övrigt inte heller utan forskningsmaterial, när vi diskuterar om vi kan höja tillväxten ytterligare i våra skogar. Inom naturresursinstitutet Luke försöker man utveckla metoder för att öka tillväxten med tiotals miljoner kubikmeter.
Infrastruktur en förutsättning
Mats Nylund påminner vidare om att det finns massor att grubbla på för den kommande regeringen, när det gäller strävandena att ersätta icke förnybara råvaror, till exempel för förpackningsmaterial, med förnybara sådana – och att främja bygge i trä.
– För att vi ska kunna optimera en hållbar användning av våra resurser från skog, mark och vattendrag behövs emellertid en fungerande infrastruktur, fortsätter han. Den är också nödvändig för att hålla landsbygden levande framöver. Så gott som alla råvaror ska fraktas en kortare eller längre sträcka längs det lägre allmänna vägnätet, strukturen står och faller med det, men det oaktat har vägarna varit eftersatta i många år. Vi vet att vi har en reparationsskuld på 2,5 miljarder euro, så det skulle krävas ett årligt tilläggsanslag på 300 miljoner euro för att stoppa förfallet av trafiknätet och samtidigt korta av reparationsskulden. Det här försökte den förra regeringen faktiskt råda bot på, men det var i form av ett så kallat spetsprojekt som nu är avslutat. Vi är alltså så gott som tillbaka på den underfinansieringsnivå vi hade för fyra år sedan.
Mats Nylund påminner också om det elektroniska kommunikationsnätet på landsbygden och om skärgårdstrafiken.
– Båda är mycket viktiga för Svenskfinland.
Mindre byråkrati och bättre rättsskydd
Bland kärnfrågorna som SLC vill lyfta fram inför regeringsförhandlingarna återfinns även en förenkling av byråkratin.
– I det sammanhanget vill vi också framhålla att jordbrukarnas rättsskydd ska vara starkt och tryggt, säger ordföranden. Det ser vi gärna inskrivet direkt i programmet. Det betyder också att konsekvenserna måste vara på en skälig nivå, när övervakningen upptäcker brister på gårdarna.
Mats Nylund påminner vidare om jordbrukarnas socialskydd som måste tryggas och utvecklas.
– Det gäller till exempel avbytarsystemet, som måste förbättras.
Vidare framhåller SLC-ordföranden att generationsväxlingarna på gårdarna måste underlättas också framöver.
– För tillfället har vi inget fungerande avträdelsestöd, den bristen bör åtgärdas.
När det gäller den lagstiftning som bereddes under den tidigare regerings- och riksdagsperioden vill Mats Nylund sätta speciellt fokus på lagen om djurens välbefinnande. Förslaget föll när statsminister Juha Sipilä (cent) meddelade att han inte längre kan fortsätta. SLC anser att den modell som redan finns färdigt berett bör godkännas i sin nuvarande form.
– Även i beredningen av en ny markanvändnings- och bygglag måste vi göra klart att det finns skillnader mellan stad och landsbygd, vilket måste beaktas i planläggningen.
Dessutom har utbildning på svenska en avgörande betydelse för landsbygdsnäringarnas framtid i Svenskfinland.
– Mängden sökande har varit på en låg nivå under ett antal år till naturnäringarna, det gäller i stort sett hela branschen, säger Mats Nylund. De åtgärder som SLC också har varit med om att vidta för att stärka jord- och skogsbruksutbildningen räcker inte.
Andra frågor som SLC vill framhålla är skydd mot rovdjur och mot skador av fridlysta fåglar.
– Därutöver vill vi också framhålla att pälsnäringen bör fortsätta i Finland, säger ordföranden.
Hur säkra inflytande i regeringen?
Önskemål finns alltså, men det underlättar givetvis förverkligandet om de partier där landsbygden har bra representation sitter med i regeringen, till exempel SFP, som nu har 3 SLC-medlemmar i sin riksdagsgrupp.
Lite osäkert har dock regeringssonderaren Antti Rinnes resonemang varit kring skogsavverkningar och miljöskatter, åtminstone tills nyligen. På den punkten lyckas man inte heller läsa ut en viss riktning eller ståndpunkt i de frågor som riksdagspartierna skulle lämna in i tisdags.
– Jag har nog den uppfattningen att Antti Rinne inte försöker tvinga fram eventuella miljöskatter eller motsvarande i sina frågor, säger Mats Nylund, som dock medger att han inte är helt säker.
Bland partier vars politiska linje lutar åt det borgerliga hållet har det väckt en del uppmärksamhet att regeringssonderaren inte har frågat om beskattning, statsfinanser och ekonomi på ett tydligt sätt. Kan det här nu utgöra ett hinder för borgerlig medverkan i regeringen, vilket i praktiken skulle påverka böndernas inflytande?
– Antti Rinnes prioriteringar är kanske inte så förvånande eftersom han och hans parti har hållit en tydlig profil under valkampanjen med löften om reformer som innebär kännbara inkomstöverföringar. Det är sådant som kostar vilket han ju inte heller själv har stuckit under stol med. Jag tror orsaken till att finanserna och den ekonomiska politiken lämnats öppna i hans frågor, är att han vill ge utrymmen för de borgerliga partierna att komma med i regeringen. Det är ju också en förutsättning för en majoritetsregering, avrundar Mats Nylund.