Gasgrids planerade vätgasledning från Torneå kommer att gå igenom många nyländska kommuner då det ska dras sträckningar till Borgå, Ingå och Hangö.
Bengt Aspelin är jordbrukare i Norra Paipis i Sibbo. Eller ja, egentligen gjorde man generationsväxling på gården i somras och sonen Johnny har tagit över jordbruket. Men eftersom Bengt är insatt i den av Gasgrid planerade vätgasledningen samt inte minst i den gasledning man sedan ungefär 20 år tillbaka har på gårdens marker så är det han som medverkar i artikeln.
– Vi har alltså ett så kallat matningsrör för rysk naturgas som kommer över de marker som vi odlar här i Norra Paipis, säger Aspelin.
Och nu ska man alltså få ett gasrör till över odlingsmarkerna, den här gången är det fråga om den av Gasgrid planerade vätgasledningen från Torneå genom Österbotten och vidare till södra Finland.
– Det är planerat och insatt på kartan till den andra sidan av den åkeröppningen och ska sedan fortsätta söderut genom Sibbo och västra Borgå till industriområdet i Sköldvik. Men jag har varit i kontakt med Gasgrid och de är tillmötesgående till att flytta vätgasledningen till andra sidan av åkeröppningen och då skulle vätgasledningen gå bredvid den befintliga naturgasledningen, säger Aspelin.
Gasgrid har informerat
I Sibbo, bland annat runt Nickby, finns det inritat ett par alternativa sträckningar för vätgasledningen. Informationsgången har fungerat relativt bra. Gasgrid har skickat brev till de berörda markägarna och hållit ett informationsmöte.
– För oss som markägare är det viktigt att tala med varandra och vara eniga. Som markägare vill man knappast ha en sådana här linjedragning alls och bästa sättet att slippa den är att vara enig med grannarna.
Samtidigt är Aspelin medveten om att ett gasrör inte är det värsta som man få på sina marker. Det befintliga naturgasröret märker man ändå av i åkerns yta. Viss sorts odling, till exempel av höstsäd, försvåras.
– Med en sådan här ojämnhet, rygg eller ås, i åkern blir vatten lätt och stå på båda sidor om det varför höstsädsodlings försvåras märkbart, säger han.
Vidare påpekar Aspelin att man borde strukturkalka det här stråket där vätgasledningen grävs ner.
– Kanske till och med två gånger vore på sin plats, säger han.
Dragningen av västgasledningen i Norra Paipis sker över åker i omfattningen där längden är 1,9 kilometer och bredden är 20 meter, alltså talar vi där om ett område på totalt 4 hektar.
– Om de väljer den sträckning som just nu är utmärkt på kartan berörs åtta stycken orörda åkerskiften. Om de väljer sträckningen intill det befintliga naturgasrören så berörs inget av dessa skiften utan enbart sådana där det redan går ett rör, säger Aspelin.
Också i Ingå är man fundersam
Nina Långstedt är jordbrukare i Ingå. Hon har också fått Gasgrids vätgasledning inritad på sina marker på gården Krämars.
– Man säljer ju gärna den här idéen om att vätgasekonomin är framtiden. Det är ju de facto ett politiskt beslut som vi inte vet så mycket om helt enkelt, säger hon.
Ledningen ska gå över åkrarna på Krämars i en sträckning av 1,2 kilometer och går därmed igenom gårdens alla åkrar. Vätgasledningen går också nära karaktärshuset från 1830.
– Igen en gång förväntas markägaren vara solidarisk och genom inlösning av mark ställa upp med sin mark, säger Långstedt.
Tre aktörer har fått 50 miljoner euro tillsammans för att planera det här, varav en är Gasgrid.
– Varför är just det här samhällsnyttig verksamhet? Grön omställning, kanske, men personligen ser jag att grön omställning är någonting som per definition är mindre, säger Långstedt.
Tilläggsvärden kan ofta ha betydelse för markägaren
Långstedt påtalar också tilläggsvärden som mark kan ha. Hon har till exempel jobbat en hel del med att förbättra jordhälsan i sina åkrar.
– Jordhälsan är ett exempel men jag har också i övrigt försökt bevara olika biotoper – källor, ädla lövträd – och förstås hela historien med de här områdena. Också i naturen, inte minst på en gård, har mycket en historia och det här är ju både mitt och tidigare generationers livsverk, säger hon.
Informationsgången tycker Långstedt att fungerat bra.
– Vad jag känner till så har alla markägare och rågrannar i Ingå kommun blivit kontaktade minst två veckor före de sedan höll ett informationsmöte. Så Gasgrid har på sätt och vis gjort ganska mycket i det här hänseendet, samtidigt är sådant informerande också någonting av en chimär.
Långstedt tänker ändå kontakta Gasgrid ytterligare.
– Jag tänker skriva till Gasgrid och be dem komma på besök. Vi har här lokalt många naturvärden som jag tycker att de borde beakta, till exempel Ingarskila å med sitt bestånd av öring, säger hon.
Gasgrids planerade vätgasledning ska också gå igenom kommuner längre västerut i Nyland, till exempel Raseborg, men där har man inte informerat markägare än.