Den nya livsmedelsmarknadslagen trädde i kraft i januari 2025. Nu bereds åter ett ändringsförslag som syftar till att stärka den svagare partens ställning i livsmedelskedjan. Utlåtanderundan avslutades förra veckan, och lagförslaget väntas behandlas av riksdagen nästa vår.
I sitt utlåtande om lagändringen stöder SLC förslaget, men tillägger att åtgärderna är otillräckliga. Man fäster särskild vikt vid att lagens genomslag i praktiken är beroende av hur den tillämpas samt vilka resurser och verktyg livsmedelsmarknadsombudsmannen har för tillsynen.
Bristen på nötkött i handeln lyfts fram som ett konkret exempel på en dysfunktionell marknad och på brister i livsmedelskedjan. Även producenternas relation till handeln under själva lagberedningen pekar enligt SLC på klara problem.
– När jord- och skogsbruksministeriet ville höra producenter var det få som ville ställa upp, av rädsla för kommersiella repressalier från handelns sida. Sådana beroenden vittnar om ett väldigt koncentrerat system. För att råda bot på utmaningarna försöker man nu via lagstiftningen klargöra spelreglerna på marknaden, säger Rikard Korkman, ombudsman på SLC och medlem i beredningsgruppen.
Paragraf om PL-produkter omstridd
Flera nya paragrafer har lagts till i lagförslaget, där den nya 4c-paragrafen är den mest omtalade.
– Den innebär ett förbud mot att gynna köparens varumärke. Handeln måste behandla Private Label-produkter (PL) och brändprodukter likvärdigt. Dessutom skall handeln inte kunna kräva att säljaren ingår PL-avtal för att få sina egna brändprodukter till försäljning, säger Korkman.
Dagligvaruhandelns branschorganisation PTY har i ett pressmeddelande kritiserat beredningen av lagen. Organisation motsätter sig särskilt regleringen av PL-produkter, som man anser minskar konkurrensen och stärker internationella märken, medan handelns näringsfrihet begränsas.
Även Konkurrens- och konsumentverket och livsmedelsombudsmannen ogillar paragrafen, och menar att de övriga paragraferna borde räcka för att ordna upp i kedjan.
– PTY har bland annat frågat hur produkternas placering i affärerna skall kunna övervakas, och där skulle jag säga att självreglering och auditering är de mest effektiva verktygen. Kanske kan konsumenterna också inverka, eftersom det inte heller ligger i deras intresse att incentiven till produktutveckling försvinner.
Kommersiella repressalier och exceptionella omständigheter
Lagförslaget innehåller även en paragraf om kommersiella repressalier, vilket SLC betraktar som en positiv förstärkning av lagen.
– Tidigare har den som ansett sig orättvist behandlad själv varit tvungen att bevisa det, vilket är både svårt, riskfyllt och kostsamt. Nu införs en omvänd bevisbörda som läggs på köparen, förklarar Korkman.
Vidare föreslås en ny bestämmelse om rätt till omförhandling av avtal vid exceptionella omständigheter, såsom krig, extrema väderförhållanden och exceptionellt kraftigt stigande gödselpriser.
– En brist som vi påtalar i vårt utlåtande är att det blir oklart vilka följderna blir om köparen vägrar omförhandla avtalets innehåll. Det behöver förtydligas.
Korkman betonar också att begreppet ”exceptionell” är tolkningsbart och att en fungerande tillämpning förutsätter en noggrann marknadsuppföljning och tillgång till aktuell statistik.
Statistikcentralen har dock, till följd av besparingar, gått från månatlig till kvartalsvis publicering av producentprisstatistik.
– Jag sitter med i arbetsgruppen för livsmedelskedjan och vi kommer troligtvis att lämna in en gemensam skrivelse till jord- och skogsbruksministeriet där vi påtalar vikten av att statistiken inte bara publiceras, utan också görs tillgänglig tillräckligt ofta.
Förhandlingspositionen får inte missbrukas
I lagförslaget införs även en ny paragraf om missbruk av förhandlingsposition, i syfte att stävja handelns möjligheter att utnyttja sin ställning och hindra köparen från att kräva oskäligt långa prisgranskningsperioder.
– Här anser vi ändå att det är oklart vem som kan besvära sig om handeln missbrukar sin förhandlingsposition. Livsmedelsmarknadsombudsmannen borde kunna ingripa i enskilda fall, och bistå en enskild producent att via domstol söka rättvisa, säger Korkman.
En ytterligare ny paragraf förbjuder köparen att kräva sådana uppgifter av säljaren som inte är behövliga för själva avtalet – exempelvis företagshemligheter och recept.
Enligt Korkman vill regeringen få lagen behandlad så snabbt som möjligt, och propositionen väntas lämnas till riksdagen redan under vårvintern. Hur stor effekt den slutliga lagen får beror dock på hur väl den tillämpas och efterlevs.
– Livsmedelsmarknadsombudsmannen föreslås nu få tillgång till nya sanktionsverktyg, bland annat möjlighet att utfärda anmärkningar, offentliga varningar och förbud. Det återstår att se hur effektiva dessa verktyg blir i praktiken.