Den finländska livsmedelsmarknaden har under de senaste åren stått inför stora omställningar. I tider av förändring är det viktigt att se till att marknaden fungerar på ett sunt och rättvist sätt och så att den gynnar alla parter i livsmedelskedjan. Enligt en färsk enkät från Kantar Agri anser cirka 80 procent av finländarna att jordbrukarnas inflytande i prisförhandlingarna bör stärkas.
Den pågående ändringen av livsmedelsmarknadslagen, som väntas ges till riksdagen under våren, är ett steg i rätt riktning men det behövs flera initiativ från aktörerna i livsmedelskedjan för att skapa en rättvisare handel och stärka producenternas ställning. Detta kan samordnas av livsmedelsmarknadsombudsmannen, som är en oberoende och självständig myndighet, vars uppdrag är att befrämja en fungerande marknad, som beaktar den svagare parten.
Det är ett faktum att det råder obalans i livsmedelskedjan – jordbrukare och ofta även livsmedelsindustrin är i en svagare förhandlingsposition än handeln. Marknadskoncentration och en ökning av handelns egna varumärken har ökat trycket på producenter och industri.
Enligt en färsk utredning från livsmedelsmarknadsombudsmannen upplever över hälften av de företag som producerat private label-produkter för handelns egna varumärken att riskerna inte fördelas rättvist mellan handeln och tillverkaren. Få uppfattar konkurrensen som rättvis.
På längre sikt kan det också begränsa konsumenternas valmöjligheter om incitamenten för innovation och nya produkter försvagas. Det blir därför intressant att följa hur till exempel så kallade hybridprodukter – som kombinerar växt- och animaliska ingredienser – utvecklas i handeln framöver.
I det aktuella lagförslaget föreslås, förutom ett förbud mot att gynna köparens egna varumärken, även att producenternas rättsskydd stärks. Många jordbrukare lider i tysthet eftersom möjligheten att föra ärenden vidare till domstol i praktiken är obefintlig på grund av risken för höga kostnader. Tröskeln att påtala missförhållanden är också hög, eftersom många fruktar kommersiella repressalier eller hämndaktioner från handeln.
Lagförslaget försöker bemöta detta genom att föreslå en omvänd bevisbörda – det vill säga att det är köparen som, på begäran av säljaren, ska visa att avtalsförfarandet varit i enlighet med lagens anda. Dessutom föreslås att köparen inte ska kunna missbruka sin förhandlingsposition genom exempelvis orimligt långa prisjusteringsperioder eller genom att utesluta en leverantör som är starkt beroende av en viss distributionskanal.
Det är känt att Europeiska kommissionen inom kort kommer att publicera en utvärdering av UTP-direktivet om otillbörliga handelsmetoder samt förslag på hur lagstiftningen kan utvecklas. Arbetet med att förbättra regleringen av livsmedelsmarknaden kommer alltså att fortsätta.
Ett exempel är att handeln i framtiden bör ge bättre tillgång till försäljningsdata åt andra aktörer i kedjan för att skapa en bättre fungerande marknad och mer balanserade förhandlingspositioner i livsmedelskedjan. En mer jämlik fördelning av information i värdekedjan gynnar hela livsmedelssektorns konkurrenskraft.
Det ligger i både den inhemska livsmedelskedjans och konsumenternas gemensamma intresse att jordbruket och livsmedelsproduktionen i Finland är lönsam för alla parter. Det förutsätter rättvisa spelregler.
Rikard Korkman
ombudsman, SLC
Kimmo Tammi
jurist, MTK