SLC har agerat aktivt gentemot de politiska partierna inför regeringsbildandet.
Bland annat om detta påminner SLC:s ordförande Mats Nylund i sin genomgång av regeringsprogrammet under förbundsfullmäktiges vårmöte i Helsingfors i tisdags.
I förhandlingarna om regeringsprogrammet hade SLC en stark bemanning, även om den var på SFP:s mandat.
– Jag tror inte det finns någon som var lika väl representerade, säger Mats Nylund.
Själv var han huvudförhandlare i skattegruppen.
Utgifterna ökar
Under regeringsperioden ökar budgetutgifterna sammanlagt med cirka 1,2 miljarder euro per år.
– Med tanke på att hela budgeten går på cirka 54 miljarder är det en kraftig ökning.
Det som vållar mest osäkerhet är målsättningen på en sysselsättningsgrad på 75 procent i åldersgrupperna 16-64 år senast 2023.
– Om inte det lyckas måste programmet bantas, eller så måste vi låna mer pengar.
Elskatten ändras
Inför regeringsbildningen var man bland annat rädd för att företagaravdraget skulle upphöra.
– Så skedde dock inte, understryker SLC-ordföranden.
Däremot slopas skattelindringen för energiintensiv industri.
– Det här kommer också att beröra några av våra växthusodlingar men ändringen kompenseras med en sänkning av elskatten i skatteklass 2 så att den kommer närmare EU:s miniminivå. Vår skattesats är 0,703 cent per megawatttimme medan EU:s minimum tillåter en sänkning till 0,50 cent. Det här innebär en betydande fördel för växthusodlingen.
Regeringsprogrammet talar också om en Ålandsstrategi som ska utarbetas under regeringsperioden. Den ska bland annat komma med konkreta förslag på hur kunskaperna om Åland ska stärkas inom den statliga förvaltningen.
Tillägg till avbytarservice
Verksamhetsledare Jonas Laxåback kan berätta att avbytarverksamheten får 6 miljoner euro till årligen En del av pengarna täcker kostnaderna för projektet Ta hand om bonden. I slutet av regeringsprioden bedömer man om det projektet ska bli permanent.
Samtidigt ska avbytarlagen revideras.
– Spetsprojektet kring återanvändning av näringsämnen och vattenskydd får dessutom betydande anslag, säger Jonas Laxåback. Projektet startades av den tidigre regeringen men det fortsätter.
Lagen om djurskydd ändras litet, närmast i motiveringarna. Där ska finnas ett klarare tillägg om djurens egenvärde, också fastän det finns redan i motiveringarna i det lagförslag som förföll, när regeringen Sipilä avgick.
Mycket kolsänka och mångfald
Skogsombudsmannen Anders Portin kan berätta att mycket i regeringsprogrammet handlar om koldioxid och mångfald.
Det heter till exempel att regeringen ska utarbeta ett övergripande klimatprogram för markanvändningssektorn, i praktiken mycket långt jord- och skogsbruket.
Sedan ska skogsvårdsrekommendationerna, Råd i god skogsvård, utvärderas och uppdateras. De ska dock utgå från fakta så som hittills.
Man talar också om att införa en avgift för ändringar av markanvändningen. Avsikten med det här är bland annat att begränsa avskogning för byggändamål.
Regeringen vill tillsammans med andra former av skogsbruk även främja kontinuerlig beståndsvård, i regeringsprogrammet talar man om ”kontinuitetsskogsbruk”.
På naturvården satsar regeringen sammanlagt cirka 100 miljoner euro på årsnivå. Kampen om hur de ska fördelas mellan jord- och skogsbruksminsiteriet och miljöministeriet lär redan vara i full gång.
Utöver finansiering av METSO- programmet satsas de 100 miljonerna bland annat på att man ska satsa på forskning om kolsänkor och utarbeta ett handlingsprogram för försämrade livsmiljöer.
Regeringen vill vidare utvidga nätverket av nationalparker, vilket sannolikt berör också Svenskfinland.
– Forststyrelsen kommer i övrigt ut med ett erbjudande i höst där medborgarna kan köpa kolsänkor som kompensation, till exempel om man varit på södernresa.
Folktinget får tilläggspengar
Christoffer Ingo deltog i gruppen för kultur och idrott samt ungdomsfrågor.
Jag anser speciellt påslaget till Svenska Finlands folkting på 200.000 euro årligen som en stor förbättring och att Svenska teatern får status som nationalteater. Dessutom uppdateras nationalspråksstrategin.
Han nämner också satsningen på sammanlagt 6 miljoner euro under perioden 2020-2021 på Finlands världsnaturarv.
– En stor del av den satsningen går i praktiken till Kvarkens skärgård, säger Christoffer Ingo.
Läs också: