SLC-fullmäktiges viceordförande Niclas Sjöskog säger att det igen finns tecken på att jordbrukets lönsamhet håller på att försämras. Utöver det tar han också upp klimatdiskussionen och samhällsplanering i sitt inledningsanförande vid fullmäktiges höstmöte i Vanda.
Sjöskog inleder med att säga att SLC behövs. Organisationen har under det gångna året varit särskilt aktiv inför riksdags- och EU-valen, men också i övrigt.
– SLC lyfte upp jordbrukets viktiga frågor, drev en synlig skogskampanj med valpaneler och höll kontakt med kandidaterna. Att SLC:s sakkunskap har ett gott renommé och att SLC:s förtroendevalda och tjänstemän åtnjuter ett stort förtroende märktes av att flera av dem anlitades som regeringsförhandlare, säger han.
Sjöskog nämner också det faktum att finansieringsunderskottet i landsbygdsprogrammet, LFA och miljöstödet, som uppgick till 140 miljoner euro 2020, har finansierats i regeringens budgetförslag. Sjöskog, själv mjölkproducent i Pedersöre, understryker vikten av ett gediget och långsiktigt lagstiftande arbete.
– En sak som är viktig för oss är att lagen om djurens välbefinnande ska bygga på tidigare beredningsarbete, vi har väntat allt för länge på en ny lag. Under förra regeringen föll lagen på att den kopplats till landskapsreformen. Nu måste lagen föras till riksdagen.
Han fortsätter med att kommentera regeringsprogrammet.
– I regeringsprogrammet finns skrivningar om producenternas ställning på livsmedelsmarknaden, bland annat gällande private label. Vi har också fått en livsmedelsmarknadsombudsman, så vi har onekligen förhoppningar om att marknaden ska börja fungera bättre, säger Sjöskog.
Lönsamheten ser ut att försämras igen
Efter bottenåret 2016 har lönsamheten visat en svagt stigande trend. Nu är ändå läget ett annat, prognoserna visar nämligen att lönsamheten vänder neråt för 2019. Lantbruksinkomsten sjönk under åren 2010-2016 från en miljard euro till under 400 miljoner euro.
- Det här har vi inte råd med! Vi kan på inga som helst villkor godkänna en sänkning, utbrister Sjöskog.
Enligt honom borde debatten om klimatförändringen handla om hur vi ska minska förbränningen av fossila bränslen. Energisektorn står för 75 procent av Finlands klimatutsläpp.
– Nu inriktas diskussionen så gott som fullständigt på köttets klimatpåverkan, som är fem procent av Finlands utsläpp. Diskussionen missar helt enkelt sitt mål, säger Sjöskog.
Bönderna och skogsägarna är de facto de stora klimathjältarna i och med att branschen till skillnad från de flesta andra klarar av att binda kol.
– En del politiker ifrågasätter om kolbindningen är markägarens egendom, en rent absurd tanke. Logiken i debatten får en verkligen att undra om vi människor saknar proportioner. De finländska skogsägarna investerar årligen 300 miljoner euro i skogsvårdsåtgärder för att säkra skogens tillväxt. Genom det här arbetet har virkesförrådet i Finlands skogar fördubblats på femtio år. Jordbrukarna producerar mat på åkrarna och genom förbättrade odlingsmetoder kan vi öka markens kollager, säger Sjöskog.
Tvångsinlösning och samhällsplanering
Sjöskog går in på planeringsfrågor, närmast i Nyland, och exemplen är flera. Vanda stad tvångsinlöser jord- och skogsbruksmark som råmark efter att de vägrat planera marken på en släktgård.
Nylands NTM-central har skickat e-post där de förbjuder markägare att hugga områden som har skyddsmärkning i utkastet till Nylands nästa landskapsplan.
Esbo stad försöker kringgå lagstiftarens vilja genom att själva införa helt nya planbeteckningar, ”öppet landskapsrum”, som skulle förutsätta åtgärdstillstånd från kommunen om man till exempel vill gallra eller avverka.
– Äganderätten är grunden för det finländska samhället. Det man äger, sköter man också om. Exempel på vad som sker utan privat äganderätt finns och avskräcker. Nu är det dags att sätta ned foten och försvara markägarnas rättigheter och egendomsskyddet, säger Sjöskog och öppnar SLC:s fullmäktigemöte.