Pellervodagen 1
Ilkka Uusitalo berättade att Pellervo i allt högre grad fokuserar på andelslagens intressebevakning. Han ansåg det viktigt att säkerställa goda verksamhetsförutsättningar för alla kooperativ, oberoende andelslagets storlek, genom lagstiftning, beskattning, undervisning och forskning.
Jordbruk Skogsbruk Marknad

Slagkraftig andelsverksamhet
temat för Pellervodagen

Teknologins framsteg och förändrat kundbeteende. Nya former av arbete, värdeförändringar samt andelslagens roll i den pågående utvecklingen. Det här var frågor som behandlades på årets Pellervodag.

Pellervodagen samlade andelsfolket för tjugonde gången den tionde april i Helsingfors. Arrangör var Coop Center Pellervo, andelslagens centralorganisation. I sitt tal tog Ilkka Uusitalo, ordförande för Pellervos förvaltningsråd, fasta på osäkerheten inför Brexit, riksdagsvalet och Europaparlamentsvalet.

– När den nya regeringen slår fast sitt regeringsprogram, vill vi att andelsverksamheten beaktas. Andelslag ska behandlas jämlikt med andra företagsformer, oberoende om det handlar om beskattning, bokföring, konkurrensfrågor, företagsrådgivning eller undervisning, poängterade han.

Pellervo kommer enligt sin strategi att satsa särskilt på att betjäna nya andelslag samt lobba beslutsfattare för att främja kooperationernas intressen.

Seminariets huvudtalare Timo Ritakallio, chefdirektör för OP-gruppen, pratade om megatrenderna som påverkar finanssektorn men också andra sektorer. Sådana är teknologins utveckling, ökad informationstillgång, globaliseringen och urbaniseringen, klimatförändringen samt demografin.

– Digitaliseringen är en utmaning, kunderna splittras till olika kanaler och det har blivit lättare för kunden att byta från ett företag till annat. Företaget måste göra ett gott intryck i alla kanaler. Den så kallade plattformsekonomin medför nya möjligheter att producera något tillsammans med partners, till exempel mindre företag.

För att klara sig i den digitala världen krävs att företaget effektiverar och skapar nytt, vågar prova och fäster uppmärksamhet tillräckligt snabbt vid hur kundernas beteende förändras, vågar göra val och bygger partnerskap med andra företag.

– Kärnan är förändringen i människornas behov och förväntningar, inte själva teknologin, som är en möjliggörare.

En stel tioårsplan fungerar enligt Ritakallio inte idag. När verksamhetsmiljön hela tiden förändras behövs en flexibel strategi.

– Företagsverksamheten har blivit ett spel utan slut, där konkurrenskraften kräver förmåga att ständigt förändras. Vi vet inte ens vilka som är med och tävlar om tre år, inte heller vilka spelregler som gäller.

Pellervodagen 2
Timo Ritakallio pratade om vikten av att företaget snabbt och flexibelt kan förändras efter kundernas behov och förväntningar till exempel genom att utveckla sina digitala tjänster.

Klimatförändringen påverkar allt

Efter Europaparlamentariker Mirja Vehkaperäs anförande om nya former av arbete och arbetande samt människornas förändrade värderingar, stod två paneldebatter på programmet. Den första panelen, bestående av Timo Ritakallio, Mirja Vehkaperä, MTK:s ordförande Juha Marttila och Tradekas verkställande direktör Perttu Puro, diskuterade andelslagens beredskap att tackla den föränderliga världen.

Panelisterna var överens om att klimatförändringen och med den ihophörande politiska beslut påverkar alla, även om Juha Marttila poängterade att han hellre talar om det bredare begreppet hållbar utveckling.

Som andelslagens styrka nämndes gemenskap och att samhällsansvar varit på andelsföretagens agenda mycket längre och tydligare än hos många andra typer av företag.

– Att kunden också är ägare och företaget arbetar för kundens bästa verkar resonera bra i dagens värld, konstaterade Ritakallio.

– Inom andelslagen är det enkelt att driva ansvarsfull verksamhet, vilket kommer att accentueras ytterligare till exempel för vårdtjänster, sade Marttila.

En hotbild är att man bland makthavarna känner dåligt till den kooperativa företagsformen.

– Det här är ett orosmoment – kan beslutsfattarna beakta kooperativens särdrag? Vår verksamhet övervakas av Europeiska centralbanken, men tjänstemännen där har svårt att förstå de managementmodeller som ett andelslag har trots att flera stora banker i Europa är kooperativ, nämnde Ritakallio.

– Kooperativ verksamhet borde göras mera känt genom forskning och utbildning. På EU-nivå borde man öppna diskussionen om att producentandelslag borde beaktas som producentorganisationer, ansåg Marttila.

Pellervodagen 3
Paneldebatt med Juha Marttila, Perttu Puro, Timo Ritakallio och Mirja Vehkaperä med Karina Jutila som moderator.

Andelslag för nya sätt att arbeta

I den andra paneldebatten fick tre representanter för nya kooperativ komma till tals: Juho Makkonen, verkställande direktör vid programföretaget Sharetribe, Jarmo Hänninen, verkställande direktör vid Idekoop osuuskunta och Samuel Kopperoinen, projektchef vid bostadsandelslaget Fira Osku. I panelen satt också Minna-Maari Harmala, överlärare vid yrkeshögskolan Haaga-Helia.

– I dag är en lång karriär hos en arbetsgivare inte längre realistisk för de flesta. Man borde även kunna göra olika slags projekt- och sidojobb parallellt med sitt egentliga arbete. Här tror jag att andelslag kunde erbjuda lösningar för att komma bort från tanken att man antingen är löntagare eller företagare, sade Harmala.

Juho Makkonen lyfte fram att snuttjobb och projektanställningarnas fördel är att de ger en viss frihet och möjlighet att förverkliga sig själv.

– Andelslagsmodellen kunde hjälpa att eliminera de dåliga sidorna. Till exempel kunde andra i andelslaget hjälpas åt att sköta en insjuknad persons arbete. Vi ska alltså inte sträva efter att backa till det förgångna, utan ta det som är bra i dagens arbetsliv och vidareutveckla det.

Frågan om huruvida andelslagen kan rädda Finland – och från vad – fick inget entydigt svar, men att andelsverksamhet kan erbjuda bra lösningar, särskilt när det efterfrågas människonära värden och ett ökat samhällsansvar, blev klart.

Nytt förvaltningsråd

Under Pellervodagen valdes Coop Center Pellervos nya förvaltningsråd för perioden 2019-2022.

I förvaltningsrådet sitter: lantbruksföretagare Katariina Lampela, jordbrukare Pentti Suokannas, lantbruksföretagare Mikko Korte, lantbruksföretagare Jaakko Halkilahti, företagare och jordbrukare Antti Turkka, jord- och skogsbruksföretagare Seppo Kietäväinen, verkställande direktör Jarmo Hänninen, företagare Jussi Suomaa samt verkställande direktör Keijo Posio.