Lagändringar som inverkar på hanteringen av skador orsakade av vitkindad gås och storskarv godkändes i statsrådet. Regeringens proposition innebär att arterna blir viltarter, tillåter skyddsjakt på dem och säkerställer ersättning till näringsidkare för odlingsskador som orsakas av vitkindad gås.
Enligt propositionen ska både vitkindad gås och storskarv tas upp i jaktlagen som viltarter och samtidigt fridlysas året om. Skyddsjakt på båda arterna möjliggörs genom allmänna undantag för att förhindra skador inom jordbruket, fiskerinäringen och flygtrafiken. Det blir också möjligt att använda fångsten som näring, dock inte kommersiellt.
I samband med ändringen av jaktlagen görs också nödvändiga ändringar i lagen om förebyggande och ersättning av skador orsakade av fridlysta djur. Ändringarna görs för att säkerställa att ersättningar för skador på odling orsakade av vitkindad gås, som är fridlyst med stöd av jaktlagen, och understöd till projekt som ska förebygga dessa skador betalas utan avbrott till dess att skyddsstatusen för vitkindad gås har uppdaterats i fågeldirektivets bilagor.
Utifrån remissvaren ändrades förslaget om allmänna undantag som gäller skarvjakt. Det blir möjligt att skydda fångstredskap i närheten av skarvkolonier genom jakt, eftersom häckningen redan har avslutats när jakten inleds.
Däremot föreslås inga allmänna undantag för fiskodlingsanstalter, fiskutplanteringar och förökningsområden som är viktiga för fiskar. Skador i anslutning till dessa kan vid behov förebyggas med undantagstillstånd som beviljas av Finlands viltcentral. Jaktförbudet vid havsörnens och fiskgjusens häckningsplatser begränsades till häckningstiden.
– Målet är att lagen som möjliggör skyddsjakt ska träda i kraft före höstflyttningen för vitkindad gås och skarv, i syfte att underlätta situationen. I propositionen säkerställs samtidigt att de skador som fåglarna orsakar näringsidkare även i fortsättningen ersätts rättvist, säger jord- och skogsbruksminister Sari Essayah.
Vitkindad gås och storskarv är för närvarande fredade enligt naturvårdslagen och EU:s fågeldirektiv. Båda arterna är emellertid livskraftiga och deras bestånd har vuxit betydligt under de senaste åren. De stora bestånden orsakar skador för jordbruket och fiskerinäringen.