Jordbruk
Avskogning ct
Ladugårdsinvesteringar är tillåtna under vissa villkor, vilket redan tidigare framgått av jord- och skogsbruksministeriets promemoria från januari 2025. ARKIVFOTO
Jordbruk Skogsbruk EU

Vissa lättnader i avskogningsförordningen

SLC - Nicolas von Kraemer

TEXT: Nicolas von Kraemer

nicolas.kraemer@slc.fi

EU:s avskogningsförordning börjar gälla vid årsskiftet för skogssektorn och från och med den 30 juni 2027 för nötsektorn. Shingo Masuda och Mia Berlin vid Livsmedelsverket berättar om de förändringar i förordningen som EU-kommissionen presenterade i maj.

Implementeringen av EU avskogningsförordning (EUDR) har skjutits upp i två etapper, men skall nu träda i kraft vid årets slut. EUDR omfattar råvarorna trä, nötkött, kaffe, oljepalm, soja, kakao och gummi. Produkterna får släppas ut på marknaden endast om de är avskogningsfria.

I december 2025 gjordes ändringar och lättnader i förordningen. I maj i år publicerade EU-kommissionen en rapport som närmare redogör för ändringarna, tillsammans med ett vägledningsdokument och ett dokument med vanliga frågor och svar (FAQ).

– De viktigaste förändringarna gäller vilka produkter som omfattas, när förordningen börjar tillämpas, nya definitioner av aktör, lättnader för små och mikroföretag samt kraven på spårbarhet, säger Shingo Masuda, ledande sakkunnig vid Livsmedelsverket.

Både inom nöt- och skogssektorn har vissa förändringar gjorts i aktörernas skyldigheter för att underlätta verksamheten.

– När det gäller produkter har fryst nöttunga lagts till, medan det fortfarande övervägs om nöthudar skall omfattas av förordningen.

Nötproducenten blir aktör

– En aktör klassas nu som den gård där kalven föds. Tidigare var det slakteriet som betraktades som aktör, säger Masuda.

Enligt Masuda skall förändringen ändå minska den administrativa bördan för producenterna, eftersom den tidigare modellen hade medfört nya informationskrav som nu slopas. Nötsektorn får dessutom mer tid på sig, eftersom förordningen börjar tillämpas först den 30 juni 2027.

Alla gårdar kommer att få ett permanent gårdsspecifikt referensnummer som säljaren skall tillhandahålla köparen.

– Livsmedelsverket kommer att göra de anmälningar som behövs i kommissionens informationssystem för producenternas räkning. Referensnumret behöver inte föras vidare i leveranskedjan efter den första köparen.

Ladugårdsinvesteringar är tillåtna under vissa villkor, vilket redan tidigare framgått av jord- och skogsbruksministeriets promemoria från januari 2025. Skog som avverkas för att anlägga en åker eller bygga en ladugård omfattas av EUDR och virket kan då inte säljas enligt förordningens krav.

Samma princip gäller som tidigare: nötkreatur får inte beta på ett område där skog röjts efter den 31 december 2020 om produkterna från djuren skall säljas enligt EUDR-regelverket.

– Enligt Livsmedelsverkets tolkning har ändå ingen avskogning skett om en anmälan om användning av skog lämnats in före 2021 och det samtidigt anmälts att markanvändningen ändras till jordbruksändamål, säger Mia Berlin, sakkunnig vid Livsmedelsverket.

Enligt jord- och skogsbrukets tolkning torde det vara möjligt för producenter att bygga ladugårdar utan att drabbas av förordningen.

Mindre skogsaktörer får det lättare

Inom skogssektorn gäller i huvudsak samma regler som tidigare: köparen betraktas som aktör vid rotköp och skogsägaren vid leveransköp.

– Små och mikroföretag kan efter förändringarna göra en förenklad SD-engångsdeklaration, medan större aktörer fortfarande måste lämna in en due diligence-förklaring (DDS), säger Masuda.

Gränsen för ett litet företag fastställs till en balansräkning på 7,5 miljoner euro, en omsättning på 15 miljoner euro eller 50 anställda. Ett företag får överskrida ett av dessa gränsvärden.

Om endast en viss del av ett företags omsättning hänför sig till produktion av trävaror beräknas företagets storlek utifrån den del av verksamheten som omfattas av EUDR.

För skogssektorns del börjar förordningen tillämpas i december i år.

Aktörer på EU:s inre marknad

EU inre marknad omfattar enligt förordningen handel inom EU efter att en produkt släppts ut på marknaden för första gången, exempelvis genom import från länder utanför EU, rotköp i hemlandet eller försäljning av nötkreatur från gård till slakteri.

– Spårbarhetskravet gäller endast den första köparen. Aktören måste förse köparen med ett SD- eller DDS-nummer. Det är säljarens ansvar att lämna numret till den första köparen. Aktörer längre fram i kedjan är skyldiga att spara information om produkterna, säljarna och företagskunderna i fem år, säger Masuda.

Enligt EU-kommissionens kan ett företag samtidigt vara en aktör och en aktör längre ned i leveranskedjan om det släpper ut en EUDR-produkt på marknaden och därefter förädlar den till en annan EUDR-produkt. Ett exempel är ett företag som gör ett rotköp och sedan förädlar råvaran till sågade trävaror.

– Vid rotköp har en DDS- eller SD-anmälan redan gjorts innan produkten släppts ut på marknaden och då behöver referensnumret inte föras vidare i kedjan. Om ett företag däremot fäller träd i egen skog och producerar trävaror som sedan släpps ut på marknaden görs DDS- eller SD-anmälan för den färdiga produkten. Då måste referensnumret föras vidare i kedjan, säger Berlin.

På grund av ändringarna i avskogningsförordningen har regeringen återtagit sin proposition till riksdagen om en nationell lag. En uppdaterad proposition väntas skickas på remiss inom juni månad.