Dsc03787
Många djurarter trivs i stenhögar och gamla gärdsgårdar, men ska snokar, gråsuggor och tvestjärtar anses vara mer skyddsvärda än jordbrukarna frågar man sig i Sverige. Där finns ett allmänt skydd för sju olika naturtyper som anses vara värdefulla livsmiljöer för hotade djur- eller växtarter eller särskilt skyddsvärda av andra skäl.
Jordbruk SLC

Skydd för stengärdsgårdar
nytt orosmoment för markägare

Landskapsregeringen på Åland vill införliva gamla stengärdsgårdar i en ny förordning om naturvård på Åland. Förslaget väcker inom Ålands Producentförbund farhågor om nya begränsningar som lägger sten på bördan för jordbruksproducenter och andra markägare.

ÅPF:s vd Sue Holmström berättar att hon ganska nyligen noterade att förslaget om skydd för stengärdsgårdar är en sak som producentförbundet behöver bevaka. Markägare på Åland ser nämligen utvecklingen i Sverige som ett avskräckande exempel.

– Där har jordbrukarna fått ett helsike med den här saken. Petar de på minsta lilla sten riskerar de att drabbas av dryga böter, kommenterar en åländsk markägare som följt med utvecklingen.

I Sverige har det exempelvis hänt att stenar som tillfälligt lagrats i kanten av en åker redan efter drygt ett år har betraktats som en skyddsvärd naturmiljö som inte får rubbas!

Många nya skyddade biotoper

I förslaget till ny naturvårdsförordning för Åland föreslås att antalet skyddsvärda biotoper (naturtyper) på Åland utökas till totalt 30 i stället för de nio som nämns i den nuvarande förordningen.

– Den finländska förordningen har bara elva skyddade biotoper, nämner Sue Holmström som jämförelse.

Hon har diskuterat med ÅPF:s ordförande Birgitta Eriksson-Paulson hur förbundet ska agera i frågan eftersom remisstiden gick ut i går den 25 mars, betonar Sue Holmström.

Också Ålands Skogsvårdsförenings ordförande Jan Salmén är kritisk till den korta remisstiden.

– I dessa coronatider är det svårt att snabbt hinna diskutera igenom frågor.

Salmén kritiserar också ”diffusa” formuleringar som kan tolkas olika.

– Olyckligt är också att det nämns en åldersgräns på 160 år för skyddsvärda träd. Det kan få någon att för säkerhets skull ta bort gamla träd innan de blir skyddade.

Salmén tycker att man i stället liksom i det fastländska skogsprogrammet borde satsa på frivilliga skyddsåtaganden.

Negativ inverkan på markpriserna

Landskapsregeringen vill stärka naturskyddet eftersom EU-kommissionen anser att Åland inte tillräckligt omfattande och effektivt har antagit Natura 2000-programmet och andra skyddsdirektiv.

Om reglerna inte skärps riskerar landskapet att fällas i EU-domstolen, vilket kan medföra att Åland straffas med vite.

I förslaget som nu är ute på remiss konstateras nog att det stärkta art- och habitatskyddet kan leda till ”utökade restriktioner” för enskilda markägare, men dessa bedöms i de flesta fall som ”föga betungande”. Exempelvis skyddade myrmarker anses knappast ens ”intressanta för exploatering”.

– Men en viss negativ inverkan på markpriser kan eventuellt bli resultatet av de nya reglerna. Dessutom kan det uppstå diskussioner kring intrångsersättningar eller inlösande av föreslagna skyddsområden, skriver landskapsregeringen.

Det påpekas också att även andra ”indirekta negativa ekonomiska konsekvenser kan uppstå i  form av förlorade intäkter orsakade av minskad turism, framför allt naturturism.

Slutsatsen är ändå enligt landskapsregeringen att fördelarna med de nya bestämmelserna ”vida överstiger nackdelarna”.

Dsc03794
– Det ska inte finnas någon risk för påföljder om man av misstag rubbar någon sten. Vill man däremot flytta en hel stengärdsgård eller ta bort gamla odlingsrösen måste man i alla fall ansöka om tillstånd från ansvarig myndighet för detta också enligt de nuvarande bestämmelserna, kommenterar naturvårdsintendent Maija Häggblom vid landskapets miljöbyrå.

”Ingen orsak till oro”

Naturvårdsintendent Maija Häggblom vid landskapets miljöbyrå varit involverad när förslaget till ny naturvårdsförordning tagits fram.

Hon har själv tillsammans med familjen under många år jobbat som får- och nötdjursuppfödare och tycker att markägare inte behöver oroa sig för att de gamla stengärdsgårdar nu föreslås skyddas.

– Det ska inte finnas någon risk för påföljder om man av misstag rubbar någon sten. Vill man däremot flytta en hel stengärdsgård eller ta bort gamla odlingsrösen måste man i alla fall ansöka om tillstånd från ansvarig myndighet för detta också enligt de nuvarande bestämmelserna. Och sådant blir väl bara aktuellt när man vill bryta ny jordbruksmark eftersom de nuvarande stengärdsgårdarna mestadels avgränsar olika odlingsskiften.

Maija Häggblom ser det inte heller som något större problem för markägare att antalet skyddsvärda biotoper ökar.

– Många av de här objekten är redan skyddade genom kulturminneslagstiftningen och andra regelverk.

Hon påpekar att den nya naturvårdsförordningens främsta syfte inte är att införa nya restriktioner utan att förtydliga lagstiftningen och samla naturvårdens regelverk inom samma ramar. 

– Samtidigt måste hotade biotoper ha ett relevant skydd.

Häggblom är också ordförande för Föreningen Ålandsfåret och tycker för sin del att skyddet för Ålands ”mångfald” av stengärdsgårdar och rösen ”mera gynnar än skadar odlingen” då dessa ofta hyser många olika arter som är till nytta.

Åldriga lövskogar och stenåkrar ska skyddas

Förslaget till ny naturvårdsförordning omfattar 382 arter och 30 biotoper och innebär att samtliga däggdjur och fåglar fortsättningsvis är fridlysta utanför jakttiden.

Bland de biotoper som föreslås bli skyddade finns förutom gamla stengärdsgårdar även sandstränder med eller utan träd, bäckar och naturliga rännilar ifall de befinner sig i naturtillstånd eller tillstånd som kan jämföras med det. Också högmossar, myrar och mossar med eller utan träd ska skyddas.

Listan omfattar vidare gamla skogar med träd över 160 år samt naturliga trädbestånd som till minst 50 procent består av olikåldriga lövträd som alm, ask, bok, ek, lind, lönn, oxel eller oxelrönn. Livskraftiga hassellundar på minst 0,1 hektar, lövsumpskogar med hög grundvattennivå samt lövkärr med klibbal och björk som dominerande trädslag skyddas om kärret tidvis är översvämmat och innehåller sumpväxter.

Bland skyddsobjekten nämns också myrholmar vars areal understiger två hektar, stenåkrar vars areal överstiger 0,5 hektar, jättegrytor och flyttblock högre än 1,5 meter, enstaka exemplar av vilt växande ek, lönn och asp som 130 cm över markytan har en omkrets på minst 170 cm samt livskraftiga enar som är minst 6 meter höga.

Även åkerholmar som är mindre 0,5 hektar ska skyddas ifall de omges av öppen odlingsmark med stort inslag av en artrik busk- och snårvegetation av vildapel, getapel, hagtorn, vildros, olvon, måbär eller slån.