Pefc Img 6041
PEFC-skolning i Kyrkslätt i början av september. FOTO: Viktor Harvio
Tema

Skolningar i terrängen lyfter fram
den nya PEFC-certifieringen

Skogsbruksingenjör Carl-Johan Jansson poängterar vikten av att skogsägarna blir medvetna om de nya regleringarna främst gällande naturvårdsträd och död ved.

I oktober träder den uppdaterade PEFC-certifieringen i kraft. Fler naturvårdsträd och mera död ved skall lämnas kvar i skogen, och skyddszonerna vid vattendrag blir mera omfattande.

I slutet av augusti och i början av september ordnades PEFC-skolningar i terrängen på olika håll i Finland. De svenskspråkiga utbildningarna hölls på Åland samt i Vasa och Kyrkslätt.

Carl-Johan Jansson som är skogsbruksingenjör i Raseborg var nöjd med den skolning som ordnades i Kyrkslätt.

– Utbildningen var jättebra. Det centrala med de nya kriterierna kom fram väldigt tydligt.

Enligt Jansson togs det nya väl emot av de skogsfackmän som närvarade vid skolningen. Mycket handlade dock om sådant som var bekant från förr.

– Skyddsavstånden till vattendrag har ändrat. I praktiskt skogsbruk innebär det ändå inte så stora förändringar från vad man själv har tillämpat tidigare, och hur man har sett att andra har tillämpat de gamla kriterierna.

Viktigt informera skogsägarna

– Det väsentliga nya handlar om antalet naturvårdsträd som skall lämnas. Här står vi inför något som är nytt och som kommer att synas i praktiken.

Enligt den nya standarden skall naturvårdsträden vara både fler och robustare och skall lämnas också i gallringar. Vid virkesindrivning skall död ved lämnas kvar i syfte att stärka den biologiska mångfalde. Om det inte finns död ved naturligt bör man låta avverkningsmaskinen kapa högstubbar.

Jansson poängterar att exempelvis omkullblåsta naturvårdsträd bör lämnas i skogen. Enligt Jansson händer det i dag att de döda träden tas till hemved.

– Jag tror att det skulle vara viktigt, speciellt när det gäller sparträden och död ved, att budskapet verkligen skulle nå fram till skogsägarna. Det är ju den döda veden som i sista hand står i fokus exempelvis då det gäller hotade arter.