Barn och ungdomar behöver få komma ut i skogen och skolan kan ta en aktiv roll i att förverkliga saken. Det var budskapet från SLC, Finlands svenska 4H och Skogsvårdsföreningen Reviret på Educa-mässan i Helsingfors förra veckan. Mässan riktar sig till lärare och pedagoger.
På scenen i mässcentrum fördes en diskussion under rubriken ”Välbefinnande från välmående skog”, ledd av Anki Nyberg, verksamhetsledare för Sibbo 4H, Otto von Frenckell, ordförande för Södra skogsrevirets styrelse, SLC:s ungdomsombud Annika Öhberg samt Petra Ingo, informatör för Finlands svenska 4H.
– Våra föräldrar hade en annan kontakt till skogen än vad vi har i dag, sade Anki Nyberg. I dag har barnen sina pekplattor och digitala redskap i klassen, och som kontrast till arbetet i klassrummet skulle det vara bra att få ut dem i skogen.
Samtidigt borde man passa på att lära eleverna om hållbart skogsbruk och vad en kolsänka är.
– Det är viktigt att de lär sig att naturen finns tillgänglig för alla och vad den har att erbjuda, men också vad vi ska ge naturen för att den ska frodas, sade von Frenckell. Det är en symbios och ett kretslopp. Med rätt information avfärdas dessutom fel information, och istället för skogsbruksmotståndare får vi elever som förstår hur hållbart skogsbruk utförs och varför det behövs.
Genom att visa eleverna natur och skog på plats blir allting mera konkret.
– Det är mycket svårare att förklara saker i en bok än att gå ut och se det fysiskt, sade Nyberg. Jag tar alltid ut eleverna i skogen så fort jag får en chans.
I Finland behöver man inte heller bo på landsbygden för att ha tillgång till skog.
– Klart det är skillnad på om skolan ligger i Tölö eller i Larsmo, men också i storstäder kan man lära sig trädslag. I Sibbo där jag är verksam har jag stött på elever som aldrig varit ute i skogen trots att de bor ett stenkast från den. Det är verkligen oroväckande.
Praktisk erfarenhet bäst
Nyberg föreslog praktiska inlärningsmetoder för olika läroämnen. I matematik kan man till exempel beräkna trädens omkrets eller höjd och årsringar. Historia och kulturarv som tjärbränning förknippas med skog, och slöjd kan man ha genom att tälja i skogen.
– Eller varför inte måla i skogen eller lära sig göra upp eld och laga mat? Jag är övertygad om att endast lärarens fantasi sätter gränser för hur skogen kan utnyttjas i inlärningen.
Von Frenckell lyfte fram att i synnerhet gymnastiklektioner borde hållas utomhus, med det kräver att läraren är aktiv.
– All idrott som inte kräver specialredskap kan egentligen utföras i skogen. Dessutom ger det ett avbrott i det monotona skolarbetet vilket jag tror barn och ungdomar uppskattar.
Ett sätt att kunde vara att plantera skog med eleverna, vilket Nyberg har erfarenhet av.
– Det är något jag anser att alla barn borde få göra. De första tio åren växer plantan så konkret att det syns redan följande år. När barnen dessutom säger att det är den bästa skoldag de varit med om känns det väldigt lyckat.
Nyberg påpekade ännu att Föreningen för Skogskultur beviljar reseunderstöd till svenskspråkiga låg- och högstadieskolor för studiebesök med skogsbruk som tema, vilket är ytterligare en sporre för lärare att aktivt planera in skogsbesök.