Skogsvårdsföreningen Österbotten höll vårmöte vid Yrkesakademin i Vasa tidigare i vår. Förutom stadgeenliga ärenden behandlade fullmäktige också en skrivelse om skogsbruk på torvmarker.
Skrivelsen lämnades in av fullmäktigeledamot Thomas Snellman och behandlar skogsbruk på torvmarker. I skrivelsen påpekar Snellman att torvmarker, och specifikt dikade torvmarker, är i särställning när det gäller skogsbrukets utsläpp av växthusgaser. Statsrådet uppskattar att dikade skogar på torvmarker står för utsläpp av 7 miljoner ton koldioxid årligen.
Snellman föreslår att skogsvårdsföreningen internt eller genom att tillsätta en arbetsgrupp fördjupar sig i problematiken och skapar en modell för ”best practice” gällande åtgärder i skog på torvmark. Det här för att minimera utsläpp av växthusgaser från dessa områden.
Följer anvisningarna och fortbildar personalen
På fullmäktiges vårmöte erhöll Thomas Snellman ett svar. Jan Slotte är verksamhetsledare vid skogsvårdsföreningen Österbotten och återger svaret. Skogsvårdsföreningen följer befintliga anvisningar för torvmarksskogsbruk, det vill säga jord- och skogsbruksministeriets råd i god skogsvård.
– Dessutom utbildar vi kontinuerligt personalen i ärenden som berör skogsbruk på torvmark. Till exempel deltar vi i den utbildningsdag som skogscentralen ordnar tillsammans med Tapio i Pedersöre den nionde maj. Utbildningsdagen behandlar nyheterna i skogsvårdsrekommendationerna. Avsnittet om kalhyggesfria avverkningsmetoder har förnyats med principer, terminologi och olika avverkningsalternativ samt möjligheter och risker.
Klimatförändringen medför ett behov av att anpassa skogsvården till ändrade förhållanden. Enligt Jan Slotte har torvmarksskogsbruket stor betydelse för skogsbruket som helhet i Österbotten.
– Det här är väldigt intressant ur österbottnisk synvinkel eftersom vi här i landskapet har ungefär en tredjedel av skogen på torvmarker. Införs det restriktioner för torvmarksskogsbruket så har det definitivt betydelse, säger han.