Hur ställer ni er till att avverka mer i våra skogar? Det frågar SLC:s skogsombudsman Anders Portin av riksdagskandidaterna, som deltar i skogsvaldebatten på Söderkulla gård efter SLC Nylands vårmöte förra veckan. Anders Portin är debattens moderator.
Alm Nyman från vänsterförbundet vill inte avverka mer.
– Om skogen ska vara en klimatsänka måste vi binda mer kol och det gör vi inte genom att avverka mer än vi gör nu. Om man grundar ett kalhygge tar det 20 år innan dess yta blir en kolsänka och beroende på hur virket blivit använt och ytan bearbetas kan det ta upp till 50 år innan den har blivit kolneutral.
SFP:s Thomas Blomqvist tycker man kan avverka.
– Vi kan avverka så länge tillväxten är större än avverkningen, och så länge vi gör det på ett hållbart sätt. Det är också viktigt vad man använder virket till. När man bygger och tillverkar möbler i trä lagras kolet där, och kolsänkan ökar när man planterar ny skog som börjar växa och binda koldioxid.
Socialdemokraten Anette Karlsson anser delvis att man ska kunna avverka, men vill stöda dem som inte gör det.
– Jag tycker faktiskt att skogsägaren måste få bestämma själv, säger hon. Vi politiker borde snarare fråga hur vi ska ersätta de skogsägare som vill att skogen växer längre eller vill bilda naturskyddsområden.
Anette Karlsson efterlyser också forskning och innovation, som kan bidra till att det blir ett högt förädlingsvärde på de varor från skogen, som Finland ska försöka sälja utomlands.
– Det är inte bara en fråga om mängder utan också om kvalitet.
Kristdemokraten Stefan Salonen tycker att man lagstiftningsvägen ska främja bygge i trä, också när det gäller våningshus.
– Vi kan främja det mer än vi gör i dag i alla fall. Vi kan också ta en mindre mängd virke ut från skogen än den som kommer från kalhyggen, det är kanske gammaldags att man gallrade här och där, men det blev ett försiktigare uttag, säger Stefan Salonen.
Ska skogsägarna ha klimatkompensation?
Kandidaterna får också uppgiften att ta ställning till eventuell klimatkompensation för skogsägare.
Alm Nyman stöder klimatkompensationer.
– Vi kan inte bara låta skogen stå, säger han. Man ska absolut bygga mer i trä, så att man bygger mindre i betong. Dessutom kan vi använda trä för energi. De värsta uttagen från skogen ur miljö- och klimatsynvinkel är faktisk massaveden. Mekanisk granmassaved är en riktig klimatbov.
Därför går Alm Nyman in för kontinuerligt skogsbruk.
Anette Karlsson anser att man ska kunna kompensera skogsägarna.
– Skogen är ju privatägd, och om staten vill styra skogsvården i en viss riktning då ska skogsägaren stödas. Vi har alla möjliga stödformer för att stöda minskningar av utsläpp, men inte ännu när det gäller skogen, som ändå utgör en bra möjlighet för oss att förverkliga klimatmålen.
Thomas Blomqvist är delvis av samma åsikt, men inte helt.
– När det gäller skyddsåtgärder tycker också jag att skogsägaren ska kompenseras. Jag tror dock inte på att vi kan föra hållbar klimatpolitik genom att stöda att låta skogen stå.
Han anser också att det är legitimt att ta ut massaved från skogen.
– För att få ut stock från skogen måste man gallra och då kommer det ju massaved. Bara en del kan användas till stockvirke, det kan inte undvikas.
Han var inte heller av samma åsikt som Alm Nyman om kontinuerligt skogsbruk.
– Om vi ska öka kolsänkan är det fel, säger han. Dessutom är avverknings- och drivningskostnaderna mycket högre och risken för skador på de träd som ska stå kvar är hög. Det är inte i enlighet med en bra klimatpolitik.
Han upprepar också att han inte tror på ekonomisk kompensation som ett medel att minska koldioxidutsläpp.
– Men om det lönar sig att låta skogen växa lite längre innan man slutavverkar är det ok.
Stefan Salonen tycker att kompensationer ska vara undantag, högst fem procent av den totala mängden.
– Det naturliga är dock att fälla skog när den har vuxit färdigt.
Alm Nyman hänvisar till Råd i god skogsvård.
– Råden innehåller numera också alternativ. Det är skogsfackmännens roll att ge skogsägarna råd om hur de ska förverkligas.
Anette Karlsson påpekar att fastän staten kompenserar, så tar nog skogsägaren ansvar för skogen ändå.
– Det är inte så att skogsägaren börjar slå dank, säger hon. Och när det gäller marknadens villkor så har vi ju hamnat i klimatkrisen på grund av marknaden.
– Jag tror ändå inte vi ska betala för att man inte ska avverka, säger Thomas Blomqvist. Man kan däremot tala om att vi ska låta träden stå lite längre. Vi har i alla fall skött skogen väldigt bra, det finländska skogsbruket är en framgångssaga. Kontinuerligt skogsbruk leder emellertid till att det samlade virkesuttaget minskar.
Stefan Salonen tror att det är svårt att få en kompensation att fungera.
– Vem har koll på att man till exempel väntar fem år med att avverka? Jag tycker vi ska skydda urskogen i stället, det är vettigare. Dessutom har vi röjt en del områden till åker, som kanske ändå skulle lämpa sig bättre för skog.
Energin den stora utsläppsboven
Här kommer moderatorn Anders Portin in med en replik:
– Det är ändå energin som är den stora utsläppsboven. Vad säger ni till det?
– Det är klart, säger Anette Karlsson, men vi måste titta på den frågan också. Det handlar om frågor där Finland kan vara en föregångare. Det kan ge oss kunnande, när vi kan föra ut våra energismarta lösningar i resten av världen. Vad gäller skogen kommer vi knappast till en lösning kring det här bordet, det måste utredas under följande regering.
– Slutavverkningen är aktuell när trädbeståndet är mellan 80 och 100 år, säger Thomas Blomqvist. Enligt naturresursinstitutet Lukes forskning finns det dessutom möjlighet att öka tillväxten i skogarna. Det är i alla fall inte det som är problemet utan det är att vi släpper ut så mycket koldioxid i luften.
Alm Nyman skarvar i med synpunkten att man kan förbättra skogsvården.
– Men det är mycket viktigare att vi ändrar våra levnadsvanor, att vi konsumerar mindre. Beträffande skogen vore det ändå en fördel om vi kan förlänga kretsloppet, ändra modellerna så att vi kan gå in för att binda lite mer kol. En annan sak är att man kunde höja den maximala diametern på stock, men där måste också skogsindustrin komma emot.
Stefan Salonen anser att många av de åtgärder som vidtas är mer eller mindre förgäves.
– I stället ska vi lära oss att köpa inhemskt och se till att våra arbetsplatser inte flyttas ut ur landet.
Väljer massaindustrin att satsa annanstans?
Gösta Lundström i publiken påpekar att om inte massaindustrin satsar i Finland, så bygger den någon annanstans i stället och köper även skogen där.
– Vi har ett hållbarhetsgap, säger han. Om vi minskar uttaget, så importerar industrin virke från andra länder i stället. Det betyder att vi förlorar arbetsplatser.
Hur kan vi stöda den inhemska skogsindustrin, frågar Anders Portin.
– Vi kan styra konsumtionen så att de importvaror som produceras på ett ohållbart sätt ska utsättas för högre tullar, svarar Alm Nyman. Situationen förutsätter ganska radikala lösningar. Det kan bli mycket varmare, om inte vi vidtar åtgärder blir det 4 grader varmare om hundra år, då kan man inte odla något mer i södra Europa. Med de åtgärder vi har beslutat vidta skulle det bli två grader varmare om hundra år, men det är inte säkert att uppvärmningen hålls inom den gränsen heller.
– Det är en sak som vi i så fall måste komma överens med EU om, men min åsikt är som sagt att vår skog sköts och brukas på ett hållbart sätt, säger Thomas Blomqvist. Vi talar om att det finns stöd som är farliga för miljön men den dag vi försämrar förutsättningarna för vår skogsindustri, då söker den sig till länder med bättre förutsättningar. Det kommer inte att leda till minskade koldioxidutsläpp, snarare tvärtom.
Anette Karlsson efterlyser en hållbar och långsiktig skogspolitik.
– Det är viktigt at vi är stabila, när det gäller skogen, säger hon. Men vi kan också söka nya möjligheter med innovationsarbete. Mera träbygge ger oss till exempel möjligheter, även om massaindustrin också behövs.
– Som Alm Nyman säger, så är det kris nu och vi behöver radikala lösningar, säger Stefan Salonen. Men vi måste också lära oss att tänka utanför boxen. Om vi minskar på produktionen i Finland ökar risken att det blir mer utsläpp i övriga världen i stället. Det finns också andra sätt att minska utsläpp än att låta skogen växa, vi kan till exempel använda biogas i stället för diesel.
Mera kläder i trä?
Det är ungefär 6 procent av våra kläder som är gjorda av trä, säger Anders Portin. Hur skulle man i riksdagen kunna främja mångsidig förädling av trä?
– Mycket av den plast vi använder i dag kunde bytas ut mot träbaserade förpackningsmaterial, säger Anette Karlsson.
Hon väljer i sammanhanget att också påminna om att skogen kan användas för välfärdstjänster, tysta rum till exempel.
– Människan tycker om att gå i skogen och finna ro där.
Thomas Blomqvist håller med om att det finns en mångfald av produkter från skogen.
– Det stämmer att vi använder skogen för mycket annat än de traditionella varorna, säger han. Politiskt kan vi styra utvecklingen i riktning av nya innovationer. Vi kan också byta ut betydande delar av de fossila bränslen vi använder i dag med energi från skogen.
– Där ser man ju varför skogsägarna är klimathjältar, säger Alm Nyman. Det finns alltså alternativ till fossila bränslen, förpackningsmaterial och dylikt. Det viktiga är att vi inte får skära i bidragen till forskning.
Stefan Salonen påminner om att det går jättestora mängder plastpåsar åt för förpackning.
– Det är i övrigt samma sak med papp, säger han. Jag jobbar som frivillig med matutdelning och bespisning och där kan vi tyvärr inte använda trä till tallrikar.
Nej tack till fastighetsskatt
Hur ställer sig kandidaterna till fastighetsskatt på jord- och skogsbruksmark?
– Det vill kristdemokraterna inte ha, säger Stefan Salonen.
– SFP:s och min inställning är att det inte ska finnas, svarar Thomas Blomqvist.
– Det är samma sak hos oss, säger den socialdemokratiska kandidaten Anette Karlsson.
Också vänsterförbundets Alm Nyman håller med. Det är ingen större mening att först betala arealersättning till jordbruket och samtidigt ta tillbaka pengarna i skatt för samma areal, säger han.
Progressiv skatt på kapitalinkomster?
Vad anser ni om procenten på kapitalinkomstskatten och skogsavdragets storlek, frågar Holger Falck i publiken.
Alm Nyman anser att kapitalinkomstbeskattningen ska vara progressiv.
– Men jag medger att jag inte har en klar åsikt, när det gäller skogsavdraget, säger han.
– Nuvarande kapitalskatten är redan i högsta laget, anser Thomas Blomqvist. Man bör beakta att avverkningarna koncentreras alltmer och det blir därför större avverkningar mindre ofta. Om man köper en nyavverkad skog kan det gå upp till 80 år innan man får en rejäl inkomst av den. Då kan en progressiv beskattning slå jättehårt.
Skogsavdraget anser Thomas Blomqvist att man ska hålla kvar.
– Vi har också sagt att progressivitet i beskattningen är bra, men vi måste fundera på skogspolitiken med tanke på klimatförändringen, det kommer att kräva en nyvärdering, säger Anette Karlsson. I allmänhet är progressivitet i alla fall en bra sak eftersom den jämnar ut skillnaderna mellan människor.
Stefan Salonen medger att han kan för litet om skogsägarnas beskattning.
– Men jag anser att statsandelarna till kommunerna bör höjas. Då skulle den kommunala beskattningen, bland annat fastighetsskatten, kunna hållas på en lägre nivå.
Vad göra för hotade arter?
Anders Portin frågar vad man ska göra för de hotade arterna i skogen.
– Hur kan staten styra utvecklingen för att få bättre miljö och bättre naturvård?
Det finns marknadsmekanismer som fungerar, till exempel certifieringen säger Alm Nyman. Man är till exempel inte tvungen att certifiera sin skog, men för att få sitt virke sålt måste man i praktiken göra det, och när man hör till en skogsvårdsförening är man ju automatiskt certifierad. Poängen är att certifiering kan gå längre än lagstiftningen. Jag tror dock inte att det skulle skada, om vi skriver de skyddsåtgärder in i lagen, som sedan tidigare finns i certifieringen.
Thomas Blomqvist tycker det är viktigt att skogsägaren själv frivilligt vidtar åtgärder, som bidrar till mångfald.
– Det är helt möjligt med ett ekonomiskt hållbart skogsbruk, där man också vårdar om mångfalden, säger han. Det ska även vara möjligt att få stöd om man vill skydda vårdbiotoper. När staten vill skydda så måste ersättningen vara på en rätt nivå.
– På den punkten är jag helt överens med Thomas, säger Anette Karlsson. Det är viktigt att vi är artrika och det är mycket beklagligt i fall en art försvinner, fortsätter hon. Men jägarna har också en roll, och i det sammanhanget tycker jag det är fint att vi har ett system där vi årligen räknar djur. Vi måste också se till att hålla djurstammar under kontroll och undvika trafikskador och dylikt.
Stefan Salonen tror att skogsägarna sköter sig och vill sköta sig.
– Kompensation behövs om skogsägarna vill öka skyddsområden men staten äger ju betydliga skyddsområden själv. Där görs det kanske sämre beslut. Det vill jag i alla fall säga att i Västnyland har vi för mycket vitsvanshjortar som ger för mycket fästingar.
Henrik Lindström tycker att skogsägarna kunde få morötter, det vill säga ett tillägg för hotade arter.
– Då kunde man vara stolt av att ha hittat något värdefullt i stället för att vara rädd för att det ska bli avverkningsförbud.
Kandidaterna får runda av med att berätta varför de är bäst. Efter det tackas de och publiken, först av Anders Portin och sedan av SLC:s ordförande Mats Nylund.
– Det var första gången på tolv år jag har deltagit i en valdebatt utan att säga ett ord under debatten, säger Mats Nylund. Han lämnar nu riksdagen efter tre perioder.