De regionala skogsprogrammen skall i högre grad än tidigare omsättas i praktiken. Färre åtgärder, tydligare ansvar och ökat fokus på genomförbarhet skall göra dem mer relevanta för skogssektorn.
Skogsprogrammen fungerar som utvecklingsplaner och arbetsprogram för skogssektorn och uppdateras med fem års mellanrum. Det säger Nina Myllykangas, chef för näringstjänster vid Finlands skogscentral.
– De är lagstadgade men saknar juridisk status. I stället uttrycker de en gemensam viljeyttring bland regionala aktörer inom skogsbranschen.
Fokus på genomförbarhet
Programmen utgår från den nationella skogsstrategin och skall främja en mångsidig och hållbar användning av skogarna, med beaktande av regionala förutsättningar och behov.
Arbetet leds av de 14 regionala skogsråden, som också har godkänt programmen. Själva beredningen har skett i bred samverkan under 2025.
– Det här är första gången programmen görs upp efter att Skogscentralen blev en riksomfattande organisation. Processen har därför koordinerats nationellt, vilket gör att programmen har en likartad struktur och gemensamma strategiska mål, säger Myllykangas.
Hon betonar ändå att det inte handlar om Skogscentralens eget arbetsprogram.
– Det är hela skogsbranschens program, även om vi har fungerat som sekreterare och koordinerat arbetet på uppdrag av ministeriet.
En central förändring är att antalet åtgärder har begränsats.
– Tidigare kunde programmen innehålla över hundra åtgärder. Nu är de högst tolv. Tanken är att öka genomförbarheten och relevansen.
Österbottens torvmarker och kustläge beaktas
Österbottens skogsråd har tagit fram tolv åtgärder med fokus på både ekonomiskogsbruk och miljövård, berättar rådets ordförande Anders Lillandt.
– Under workshopparna blev behovet av samarbete och nätverkande mellan aktörer och myndigheter särskilt tydligt.
En fråga som lyfts är rådgivningen till skogsägare.
– Skogscentralen har inte längre någon egen rådgivningsorganisation på grund av minskade resurser. Vill vi ha rådgivning måste den ordnas via projekt eller finansieras av aktörerna själva.
Regionala särdrag har också påverkat innehållet. I Österbotten handlar det bland annat om kustläget och torvmarkerna.
– Kustläget gör att stormskador är vanliga. Dessutom släpar plantskogsröjningen efter mer än i andra delar av landet, vilket sannolikt beror på att vi har större slytillväxt än i inlandet.
Lillandt ser positivt på programmets möjligheter att få genomslag.
– Med färre åtgärder finns bättre förutsättningar att faktiskt genomföra dem.
I Nyland betonas markanvändningstrycket
I Nyland har det regionala skogsprogrammet tagits fram i brett samarbete, säger Pekka Pennanen, chef för näringstjänster vid Skogscentralen med ansvar för Nyland.
– Centrala teman är skogstillväxt, biologisk mångfald i ekonomiskogar samt förnyelse och konkurrenskraft inom skogssektorn. Allmänheten har också fått bidra via en enkät.
I Nylands skogsprogram betonas landskapets befolkningstillväxt och markanvändningstryck eftersom Nyland är landets tätast befolkade område.
– Byggande, infrastrukturprojekt och planläggning sätter press på skogarna och ökar risken för avskogning.
Programmet lyfter också fram klimatresiliens, varierad skogsstruktur, vattenskydd samt rekreation och turism. Dessutom uppmärksammas ägarstrukturen.
– Ett stort antal skogsägare och ökande distansägande försvårar aktiv skötsel. Det märks bland annat i ogjord plantskogsvård och en mer splittrad virkeshandel.
Pennanen betonar att programmet skall användas aktivt.
– Det är inte ett skrivbordsdokument, utan ett verktyg för styrning och genomförande.
Som exempel nämner han projektet ”Uudenmaan metsänomistus toimivaksi” (fungerande skogsägande i Nyland), som skall stödja ägararrangemang och underlätta generationsväxlingar.
Genomförandet följs upp av skogsrådet, med en halvtidsöversyn 2028.
Sydvästra Finland lyfter fram träbyggandet
Minna Rautalin är chef för näringstjänster på Skogscentralen med ansvar för Sydvästra Finlands skogsprogram. Hon påpekar att Sydvästra Finlands skogsprogram gjorts upp med ett brett deltagande av intressenter, och även utvärderades av en särskild utvärderingsgrupp.
– Vid sidan av den nationella strategins mål lyftes främjandet av träbyggande fram som en särskild prioritering. I alla elva åtgärder i programmet betonas landskapets specifika behov och förutsättningar, säger Rautalin.
Hon påpekar också att skogsprogrammet för Sydvästra Finland är avsett för praktiskt bruk. Programmet omfattar hela skogssektorn, och genomförandet ligger också på branschens organisationer.
– Sydvästra Finlands skogsråd främjar och följer upp det praktiska genomförandet. Jag ansvarar för koordineringen av både programgenomförandet och skogsrådets verksamhet och kan därför säga att vi kommer att förverkliga programmets målsättningar.