Dsc06566
Dataprogrammet MinSkog kan enligt IT-teknikern Anders Lundberg en bra hjälp eftersom skogsägaren själv kan göra uppdateringar efterhand som skogen förändras. Ett bra komplement till skogsbruksplaner på papper, tycker han.
Tema

Skogsfrälsta IT-teknikern
gillar också planer på pappret

Självverksamma skogsägaren och IT-teknikern Anders Lundberg är en av dem som snart kan dra nytta av den digitala skogsportal som Ålands landskapsregering ska bygga upp. Han har redan lång erfarenhet både av skogsbruksplaner till pappers som Ålands landskapsregering gjort upp och digitala MinSkog, som sedan några år också kan användas av åländska skogsägare.

Men Anders vill inte framhäva det ena eller det andra programmet utan tycker framför allt att de kompletterar varandra på ett bra sätt.

Speciellt om han inte är helt överens men den plan som han först kollar tycker han att det är bra att ”kunna jämföra figurerna”.

– Skogsbruksplanen känns lite noggrannare gjord och mer fokuserad på min egen skog. MinSkog känns mera övergripande, men har i stället fördelen att man kan göra uppdateringar efter hand som skogen ändras.

Brinnande skogsintresse

40-årige Anders skogsintresse härstammar från föräldrarna Björn och Gunvor Lundberg och kanske allra mest från morfar Sven Lindholm, som ”brann för skogen” medan han drev bondgården Södergård i Sund Domarböle.

Under många år var Sven Lindholm också medlem och även ordförande för Ålands skogsägarförbunds förvaltningsråd. Nu sitter Anders i förvaltningsrådet för Ålands Skogsägare Andelslag, som organisationen heter efter sammanslagningen det andra åländska skogsföretaget Carl Rundberg Ab.

Tillsammans med pappa Björn började Anders redan som tonåring hjälpa till med skogsarbetet.

– Pappa bestämde vad som skulle göras och hanterade motorsågen och jag körde ut virket med traktorn.

Efter familjefaderns alltför tidiga bortgång år 2002 och när Sven inte längre jobbade i skogen lät Anders och hans mor landskapsregeringens fackmän göra upp skogsbruksplaner. Gårdens ca 70 hektars skogsareal var nämligen uppdelad på två fastigheter med skilda ägare. Drygt tio år senare år senare förnyades skogsbruksplanerna för perioden 2015-2024.

Vid sidan om jobbet som IT-tekniker på färjrederiet Viking Lines huvudkontor i Mariehamn har Anders hela tiden också varit självverksam i skogen. Varje år har han huggit och drivit ut minst 100 kubikmeter virke och efter stormen Alfrida som drog över Åland den 2 januari 2019 har det blivit ännu mera. Nästan hälften av gårdens skogar drabbades och på flera ställen mycket svårt.

Enligt Anders var ändå något av tur i oturen att det mest var avverkningsmogen skog som blåste omkull.

– På det sättet blev det lätt att välja. Det var bara att hugga och plantera nytt. Dessutom blev det en hel del timmer fast mycket också var sönderblåst.

Där Alfrida hade härjat som allra värst måste man förstås ha stora skogsmaskiner för avverkningen eftersom ”träden låg kors och tvärs”.

I den vevan passade Anders på att gå en motorsågskurs som arrangerades med det uttryckliga syftet att lära självverksamma skogsägare hur man röjer stormskador och även annars jobbar i skogen på ett säkert sätt.

– Mycket bra med motorsågskörkortet, konstaterar han nu efteråt.

Alfrida1
Ett exempel på stormen Alfrida våldsamma framfart i de åländska skogarna nyårshelgen 2019. FOTO: Anders Lundberg

”Emotionellt” skogsintresse

När Anders tog över den första delen av familjens skogar var de i mycket bra skick.

– Det var väldigt välskött skog och hög andel som var avverkningsmogen. Men samtidigt var jag ju uppvuxen med gården och hade ett emotionellt intresse att skogarna fortsättningsvis måste vårdas och skötas för att inte förfalla.

Sedan början av 2021 har Anders det full ansvaret för skogarna eftersom han tagit över hemmanet Södergård som generationsväxling. En förutsättning för skattereduktionen var då att han måste fortsätta som ”månskensbonde”. Det har han gjort genom att odla främst djurfoder på gårdens knappt 18 ha åkermark. Gården har ändå inga egna djur.

Ännu har han inte bestämt hur och vad han ska odla inkommande säsong när alla insatsvaror och bränslet har blivit så mycket dyrare.

Också för skogsbrukets del är framtiden osäker efter sanktionerna som innebär att Finland inte längre importerar virke från Ryssland.

– På Åland har ju virkespriserna släpat efter och ingen vet ännu om priserna kanske stiger också hos oss när den finländska skogsindustrin på något sätt ska ersätta det ryska virket.

FSC-certifiering ställer högre krav

Anders Lundberg tycker att han genom åren fått stor hjälp med råd och tips om röjning och gallringar från Ålands skogsvårdsförening. Numera har han dessutom sin skog certifierad enligt det nyare FSC-systemet, som ställer större krav.

– Nästan det största problemet för mig är att jag har alltför bra skog och bördig skogsmark. Det finns nästan inga impediment, men vi hittade passliga områden att skydda.

Ett annat och förhoppningsvis övergående problem är att Anders efter stormen Alfrida inte har haft så stor nytta av dataprogrammet MinSkog, trots att det delvis har uppdaterats.

Han har också ett konkret tips om hur programmet kunde förbättras.

– Om man har sin skog som skilda fastigheter är det nu onödigt krångligt när man måste gå ut till en högre nivå för att ta fram data om det andra skiftet fast de kanske är rågrannar. Men hur det ska göras vet jag inte. Jag är ingen programmerare utan sköter bara hårdvaran, skrattar IT-teknikern som gillar att dra till skogs.