Kolbindning
Vid Kolbindningstjänstens gödslingar på mineraljordar används gödningsmedel som innehåller många olika näringsämnen, på torvmarker används huvudsakligen aska. ARKIVFOTO
Skogsbruk

Skogsägaren kan nu tjäna pengar
på att binda kol genom gödsling

Skogsägarna kan i fortsättningen tjäna pengar även med klimatåtgärder, då den omtalade koldioxidkompensations verksamheten äntligen kommer i gång. Kolbindningstjänsten är ett kommersiellt kolbindnigskoncept, där skogsägaren kompenseras för den ökade tillväxten en gödsling av skogen åstadkommer. De kolenheter som därmed skapas marknadsförs vidare till inhemska företag som frivilligt vill kompensera sitt koldioxidavtryck.

I aktuella skogsdiskussioner har kommersiell kolbindnig ofta diskuterats. Den kommer nu ordentligt igång då skogsvårdsföreningarna inleder marknadsföringen av Kolbindningstjänsten till skogsägarna.

Kolbindningstjänstens målsättning är att öka skogens tillväxt och därmed kolbindningen i den växande skogen. Skogsägaren gör ett avtal om kolbindningen och får därmed inkomster för den kolbindning den ökade tillväxten orsakar, berättar Skogsvårdsföreningarnas Service SVFS Ab:s utvecklingschef Harri Huupponen.

– Trädens ökade tillväxt åstadkoms med gödsling och den ökade tillväxten marknadsförs som ökad kolbindning åt företag, som vill kompensera sitt koldioxidavtryck. Skogsvårdsföreningarnas experter hittar smidigt passliga objekt för Kolbindningstjänsten. Skogsvårdsföreningarna sköter även gödslingen av objekten.

Skogsägaren får ersättning årligen

Som samarbetspartner med skogsvårdsföreningarna i denna nya tjänst är Green Carbon Finland, som ansvarar för marknadsföringen av de standard enliga kolenheter som bildats av den ökade tillväxten gödslingen ger. Green Carbons projekt med kolsänkor följer ISO 14064 standarden.

– Green Carbon Finland betalar årligen en kompensation åt skogsägaren för den ökade kolbindningen i det avtalsenliga området, berättar Green Carbon Finlands expert av kolskog Juha Sankola.

Ersättningen som skogsägaren årligen får från Kolbindningstjänsten grundar sig på skogens ökade tillväxt beräknad med Naturresurstinstitutets (Luke) Motti-program. Denna ökade tillväxt omvandlas vidare till kolenheter.

Skogsägarna har olika målsättningar med hur de sköter sina skogar, och skogsvårdsföreningarna hjälper skogsägarna nå dessa mål, säger Harri Huupponen.

– Skogsägarna har alltid varit intresserade av att motarbeta klimatförändringen och vi ville därför utveckla en tjänst, som motsvarar skogsägarnas behov och målsättningar i dessa frågor. Med hjälp av Kolbindningstjänsten kan skogsägaren behändigt delta i arbetet med att hejda klimatförändringen och dessutom få ersättning för det.

Kom igång med hjälp av Skogsvårdsföreningen

Skogsägaren kan beställa Kolbindningstjänsten genom Skogsvårdsföreningen. Till Kolbindningstjänsten hör HiiliPlus+ avtal över kolbindningen, samt ett avtal över gödslingen av skogen som är en del av avtalet.

Ett kolbindnings projekt bör omfatta åtminstone 10 hektar. Passliga objekt för kolbindnigen är skogar i utvecklingsklasserna 02 och 03, alltså första- och andragallrings skogar.

– På mineraljordar görs kontrakten för 5 år och på torvmarker för 10 år, säger Harri Huupponen.

Ett lämpligt objekt för Kolbindningstjänsten ökar den verkliga kolbindningen, skogen skulle alltså inte ha gödslats om inte ett Kolbindningstjänst avtal hade gjorts. Eftersom figurer som börjar bli avverkningsmogna lämnas utanför avtalet, kan man säkerställa att kolsänkan behålls.

Vid Kolbindningstjänstens gödslingar på mineraljordar används gödningsmedel som innehåller många olika näringsämnen, på torvmarker används huvudsakligen aska.

Skogar med näringsobalans, i behov av vitaliseringsgödsling lämpar sig inte till Kolbindningstjänsten. Objekt där gödslingens verkan blir liten i förhållande till det koldioxidavtryck gödslingen orsakar lämnas också utanför Kolbindningstjänsten.

– Den ersättning, samt positiva klimatpåverkan kolbindningen medför uppmanar skogsägare att gödsla skogen. Då får man en ökad tillväxt som inte hade uppkommit om man låtit bli att gödsla, konstaterar Juha Sankola från Green Carbon Finland.