Skogarnas kolsänkor kan fördubblas före 2050 jämfört med nuläget. Det här hävdar institutet för naturresurser Luke på basen av en färsk beräkning.
Skogarna som kolsänkor har en avgörande roll om man ser till möjligheterna att främja uppnåendet av Finlands klimatmål i regi av LULUCF, det vill säga markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk.
Växthusgasutsläppen inom jordbrukssektorn kan å sin sida minskas med cirka 30 procent före 2050 jämfört med 1990 års nivå, men det kräver stora förändringar när det gäller odling på torvmarker, hävdar naturresursinstitutet i ett pressmeddelande.
Den största effekten kan uppnås om man begränsar röjningen av torvmarker till åker, ökar växttäcket på den odlade torvmarken och höjer torvmarkernas grundvattennivå.
Även om det finns andra alternativ, så lär höjning av grundvattennivån åtminstone enligt naturresursinstitutets utredningar i praktiken gå ut på att en stor del av torvmarkerna åter skulle bli våtmarker.
Utsläpp kan minskas och kolsänkor höjas
En höjd produktivitet inom jordbruket och en lyckad anpassning till klimatförändringen samt en koncentration av ettåriga växter till mineraljordar hjälper till att minska växthusgasutsläppen på torvmarker.
Att röta gödsel i större utsträckning kunde dessutom bidra till en minskning av växthusgasutsläppen inom jordbrukssektorn överlag.
Med dessa åtgärder kan växthusgasutsläppen inom jordbruket minskas med upp till cirka 30 procent före 2050 jämfört med 1990 års nivå utan att den inhemska jordbruksproduktionens omfattning förändras nämnvärt.
Inom LULUCF-sektorn kan man, utöver att minska växthusgasutsläppen, även öka kolsänkorna. I det arbetet är en god skogsvård av mycket stor betydelse.
Man kan även åstadkomma utsläppsminskningar genom att förhindra avskogning det vill säga röjning av skog för andra ändamål.
Beskogning av torvmarker samt av övriga marker minskar också utsläppen, även om effekten framträder långsammare.
Också växttäcke minskar utsläpp
Andra metoder för att minska växthusgasutsläppen från jordbruksmark är att förhindra kolförlusten genom att hålla marken täckt av växtlighet.
LULUCF-scenarierna i naturresursinstitutets beräkningar ger uppskattningar hur kolsänkorna utvecklas enligt vissa antaganden och under vissa förutsättningar. Frågan om hur kraftigt skogen som kolsänka utvecklas efter 2030 är kopplad till den nuvarande skogsstrukturen.
Till de mest centrala faktorerna hör en kraftig ökning av de unga granbestånden i södra Finland, som grundar sig på en betydande ökning av granarealen från och med mitten av 1990-talet. I vilken grad skogarnas kolsänkor ökar påverkas också av antaganden om tillväxtmodeller, som oundvikligen är förenade med vissa osäkerhetsfaktorer framför allt på lång sikt. Det handlar närmast om att hitta den rätta balansen mellan virkesuttag och skogens tillväxt.
Naturresursinstitutets projekt Utveckling av utsläpp och sänkor i jordbruks- och LULUCF-sektorerna före 2050 har förverkligats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2018 (www.tietokayttoon.fi).