Behovet av röjning är stort i hela landet. Ett alternativ är att anlita en skogsarbetare eller röja på egen hand. Det finns många viktiga saker att tänka på för en nybörjare som under våren planerar att röja i den egna plantskogen.
– Jag håller tummen vid höftbenet och där pekfingret når ska röjsågen fästas, säger skogsarbetaren Trygve Smedman.
Smedman är i full gång med att utföra en plantskogsröjning i Lepplax i Pedersöre. Här växer massvis med sly och speciellt då är det viktigt att fästa uppmärksamhet vid ergonomin.
– Det är mycket viktigt att selen är rätt inställd för annars får man snabbt ryggont. Därför är det bra att ta till metoden med tummen och pekfingret och det gäller också att hålla koll på att röjsågen inte glider längre ner. Selen måste vara spänd på alla ställen, förklarar han.
Ett fel som många nybörjare gör när de utför röjningar är att sågen hamnar för lågt så att användaren måste ödsla krafter på att hålla den uppe.
– Man ska balansera sågen så, att när man hänger den på kroken på selen ska klingan hållas cirka en halv meter ovanför marken. Röjsågen ska i stället luta lite uppåt så använder man bara lite kraft för att trycka ner den då man röjer. Hålls röjsågen rätt orkar man arbeta mycket längre, konstaterar Smedman.
Håll klingan vass
En annan viktig sak som han gärna framhåller är vikten av en vass klinga.
– Jag vässar klingan åtminstone fyra till fem gånger under ett arbetsskift. Det gör jag för att hela tiden kunna utföra arbetet effektivt.
För intresserade rekommenderas nybörjarkurser i röjning. I samband med dem lär man sig också hur röjningen ska planeras, vilka stammar som ska fällas och hur man ska fälla dem.
– Jag utgår från att slyet fälls så att det faller ut i det som redan är röjt. Annars blir det som att gå omkring i en myrstack. Stammarna ska falla ut så att man inte behöver gå på dem, förklarar Smedman.
Men det finns många skogsägare som varken har tid eller intresse för att utföra plantskogsröjningen. För dem finns alltid alternativet att kontakta skogsvårdsföreningen eller någon annan som mot en kostnad kan utföra röjningen.
Skogsvårdsförman Erik Sandvik skulle gärna se att fler ta kontakt.
– Behovet av plantskogsröjning är stort i hela landet och i Österbotten har vi aldrig till fullo utnyttjat potentialen av det stöd som har reserverats för att sköta plantskogarna, säger han.
Kostnaden ett hinder
Det största hindret är att det kostar. Priset för en plantskogsröjning uppgår i medeltal till cirka 350 euro per hektar.
– Om inte skogsägaren får intäkter från exempelvis en gallring så är det många som inte vill lägga pengar på röjningen. Det är faktiskt en stor utmaning att få ut budskapet på grund av kostnaden, konstaterar Sandvik.
I själva verket kostar plantskogsröjningen mera än så. I medelpriset på 350 euro per hektar finns medräknat stödet för vård av ungskog som kan ansökas inom ramen för Metka.
– Vi har i Finland ett unikt system där vi med statligt bidrag kan sköta den egna egendomen. Stödet är mycket viktigt för det subventionerar röjningskostnaderna mycket, berättar han.
Han betonar att kostnaden kan variera mycket beroende på om det är frågan om en plantskog där vården är eftersatt.
– Det viktiga är att vara ute i god tid. Ju längre man väntar, desto högre blir röjningskostnaden.
Sly kan växa snabbt
Det gäller speciellt på den yta som nu håller på att röjas. Beståndet är cirka tolv år gammalt och röjdes första gången när plantorna var cirka sex år gamla, men på grund av den mycket bördiga marken växer slyet mycket snabbt.
– Nu utförs en andra plantskogsröjning och skogsägaren har alltså skött om sin skog enligt rekommendationerna. Men här ser man tydligt hur snabbt slyet tar över om inga åtgärder vidtas. Det gäller verkligen att som skogsägare hålla koll på plantskogen, säger Sandvik.
För att öka röjningstakten genomför SVF Österbotten röjningskampanjer nu som då. Den senaste ordnades under våren och målet är att hundratals hektar plantskog ska röjas i år.
– Vi har skickat ut ett massutskick till både medlemmar och icke-medlemmar som enligt vår databas har ett behov av plantskogsröjning. Arbetet med att kontakta markägarna pågår och förhoppningen är att vi innan året är slut har utfört plantskogsröjning på 900 hektar på vårt område.
Sandvik betonar vikten av åtgärden ifråga mycket starkt. Om de planterade plantorna inte har utrymme att växa avtar tillväxten snabbt. Han pekar ut över den aktuella plantskogen som nu håller på att röjas.
– Nu när granarna har friställts så kan de börja växa på bredden och inte endast på höjden. Just på denna bördiga yta är det mycket tydligt hur stor skillnaden är när det handlar om cirka 60.000 stammar sly som tas bort per hektar.
– Rekommendationen är att beståndet ska ha mellan 1.600-2.200 plantor per hektar så här kommer nu tillväxten att ta ett enormt skutt de närmaste åren.
Kan förlora mycket i slutändan
Vad blir resultatet om man inte röjer plantskogen?
– Skogsägaren förlorar pengar i form av mindre tillväxt och mindre intäkter när skogen senare ska gallras och slutligen förnyelseavverkas, svarar Sandvik.
Hans rekommendation till skogsägare är att vara vaksamma och följa med hur det växer i plantskogen. Åker man ut till skogen nu, kan det första intrycket vara att det inte finns något röjningsbehov.
– Just nu finns inga löv, men lövkronorna blir snabbt breda och läget kan vara ett helt annat vid midsommar. Här gäller det att vara uppmärksam och hålla det i minnet. Det lönar sig alltid att vara ute i god tid för ju längre man väntar desto dyrare blir plantskogsröjningen, säger Sandvik.