I Åboland har torkan och den rekordlånga värmeböljan gjort att skörden blir sämre än normalt. Värst utsatt är vårgrödorna, medan höstgrödorna klarat av torkan bättre.
Jordbrukare Oskar Holmberg i Pargas som odlar höstraps och höstvete på största delen av sin spannmålsareal är nöjd med skörden, trots att den för höstvetets del blev mindre än normalt.
– Jag kan vara nöjd. Det finns de som har det mycket sämre ställt, säger han.
Holmberg fick skörden av höstgrödorna avklarad förra veckan. För höstvetets del blev hektarskörden drygt ett ton mindre än normalt. Rapsen gav 2,5 ton per hektar, vilket är ganska normalt.
Speciellt nöjd är han med rapsskörden, eftersom grödan inte drabbats av skadeinsekter och dessutom klarat torkan bättre än vårgrödorna.
– Det är tack vare att den övervintrat bra och också klarat av den kalla och regniga våren, säger Holmberg.
Regnen på våren gjorde att rapsen fick tillräckligt med fukt under blomningen på försommaren.
– Ju längre och kraftigare den blommar, desto bättre blir skörden.
Raps på en femtedel av arealen
En orsak till att Holmberg valt att odla raps är att priset är betydligt bättre jämfört med spannmålspriserna.
– Utsädet är visserligen dyrare. Men man får ganska bra betalt för rapsen. Ibland kan priset vara dubbelt så högt som priserna på spannmål, säger Holmberg.
Holmbergs rapsodling omfattar 28 hektar. Det är drygt 20 procent av gårdens totala spannmålsareal.
Han brukar växla mellan höstraps, höstvete och råg.
– Det är bra för växtföljden. Dessutom minskar risken för att höstvete och råg blandas då man sår raps ett eller fler år mellan. Man brukar rekommendera att raps odlas i högst fem år i följd, säger Holmberg.
Regnen kom för sent
På en liten del av spannmålsarealen odlar han havre. Dessutom har han en 20 hektar stor ärtodling.
Både ärterna och havren har lidit mycket av torkan. Ärterna är små liksom havrens kärnor.
– Havren är också kortväxt och det är glest mellan stråna. Men så har det inte heller regnat på två månader, säger Holmberg.
Regnen kom först i slutet av augusti. Nederbörden har varierat lokalt fram till senaste helg då regionen under ett dygn fick mera ihållande regn
– I våra trakter har vi under de senaste veckorna fått 40-50 millimeter regn. Men de kom alldeles för sent, säger Holmberg.
Växtodlingsrådgivare Peter Fritzén vid Finska hushållningssällskapet instämmer.
– De regnmängder som kommit på sistone räddar inte skörden. Det här gäller speciellt vårgrödorna, de har ställvis tagit mycket skada av torkan, säger Fritzen.
– Situationen varierar beroende på område. Men överlag blir skörden av vårgrödorna usel i år. Den blir betydligt mindre än normalt.
Läget första veckan i augusti var att hälften av höstgrödorna hade skördats medan cirka tio procent av vårgrödorna skördats enligt Fritzén.
Han säger att det finns odlare som drabbats extra hårt.
– På vissa ställen har grödorna helt enkelt vissnat till följd av torkan.
En del odlare vars grödor drabbats hårt av torkan funderar på om det överhuvudtaget ska löna sig att skörda.
Fritzén har blivit kontaktad av odlare som frågat om det alls lönar sig att skörda.
Satsa på hälften var
– I år finns det fler sådana fall än vanligt. Alternativet är att markbereda åkern för sådd av höstgrödor, säger han.
Fritzén rekommenderar odlarna att satsa fifty-fifty på vår- och höstgrödor. Då minskar man riskerna för dåliga skördar.
– De som satsat på höstgrödor får i år bättre skördar än de som har vårgrödor. På vissa områden kan man till och med få toppskördar, säger han.
Det beror på att höstsådden lyckades bra. Grödorna har också övervintrat bra och dessutom klarat av den kalla och regniga våren. De har dragit nytta av fukten och på det viset klarat av torkan bättre än vårgrödorna som fick en dålig start till följd av den otjänliga våren.
När det gäller oljeväxterna är höstrapsen att föredra. Överlag är också rapsen vanligare än rybs eftersom den är tåligare.
– Det lönar sig att satsa på höstraps eftersom risken för insektskador är mindre på hösten än på våren. Rapsen kan angripas av bland annat rapsbaggen, jordloppor, klumprot och rapsvivel, säger Fritzén.
Odlingen av oljeväxter har minskat i Åboland under de senaste åren. I Pargas har odlingsarealen halverats från 280 hektar 2016 till 140 hektar i år. Största delen av arealen, eller 120 hektar, är rapsodlingar. Resten är rybs.
Spannmålsarealen däremot har ökat något. I år odlas spannmål på 3.810 hektar i Pargas mot 3.910 hektar 2016.
På Kimitoön har spannmålsarealen också ökat under de senaste åren, från 5.490 hektar till 5.980 hektar i år.
Odlingsarealen med oljeväxter har däremot minskat rejält, från 650 hektar 2016 till 180 hektar i år. Raps odlas på 140 hektar och rybs på 40 hektar.
Fritzén förklarar minskningen.
– Det beror på att det varit för många misslyckanden till följd av insektangrepp och otjänliga vårar. Därför rekommenderar jag höstraps, den klarar av torka och otjänliga vårar bättre än vårrapsen, säger Fritzén.