Skordbild8
Bärgningen av vårsäd har framskridit långsamt och ojämnt på grund av regnen.
Jordbruk

Skörden går långsamt framåt
mellan skurarna

Det varierande vädret under augusti har avbrutit tröskningen i flera repriser i hela landet. Regnmängderna har på många håll varit 1,5-2 gånger så stora som normalt. Skörden av höstspannmål är mer eller mindre slutförd i hela landet, men tröskningen av vårspannmål är ännu på hälft. Trots avbrotten på grund av regn ligger växtperioden 1-2 veckor tidigare än normalt, skriver ProAgria i sin växtrapport. 

Regnen har fått spannmålsbestånd att lägga sig och i landets södra och mellersta delar har man redan observerat groning i axen. Dessutom har åkrarnas bärighet lidit på områden med största regnmängderna.

Tröskningen av råg och höstvete är på slutrakan på de flesta områden, men i Österbottens kustområden är först 30 procent av rågen och 60 procent av höstvetet bärgat. På grund av regnen har man varit tvungen att skörda en del av höstsäden med en vattenhalt på till och med 30 procent. Vattenhalten vid skörd har i regel varit 15-18 procent för höstsäden.

Råg- och höstveteskörden uppskattas vara god till både mängd och kvalitet i stora delar av landet. Variationen mellan gårdarna är dock stor i år och hektarskördarna har varierat mellan 700 kilogram ända till 8.000 kilogram.

Rågens hektolitervikter har varierat i intervallet 70-82 kg/hl och falltalen 100-350. Uppskattningsvis 80-100 procent av skörden uppfyller brödsädskvalitet. Höstvetets hektolitervikter har varit 70-85 kg/hl och proteinhalterna 10-15 procent. Falltalen har varit höga, 300-400 på de flesta områden.

Bärgningen av vårsäd har framskridit långsamt och ojämnt på grund av regnen. På södra Finlands kustområden har de första gårdarna redan slutfört tröskningen, men i regel är 50-70 procent av korn- och havreskörden bärgad, för vårvetes del 40-60 procent.

Skörden av vårvete är mest på hälft i delar av södra Finlands kustområden, Satakunta, Birkaland, Mellersta Finland, Mellersta Österbotten och Norra Österbotten. Vattenhalten vid skörd har allmänt varit 15-27 procent, men en del partier har varit såpass våta som 35 procent.

Variationen i spannmålens hektolitervikt och proteinhalt är stor och det förekommer mycket låga hektolitervikter. Foderkornets hektolitervikt har varit 58-70 kg/hl och maltkornets 60-71 kg/hl. Hektolitervikterna för den bärgade havren har varit 38-60 kg/hl och för vårvete 70-84 kg/hl. Kornets proteinhalt har varit 9-14 procent, havrens 11-14 procent och vårvetets 11-17 procent.

Kornet har lidit mest av växtperiodens torka. Kornskörden uppskattas bli dålig eller försvarlig i nästan hela landet och endast i Satakunta, Österbottens kustområden och Mellersta Österbotten uppskattas skörden bli tillfredsställande.

I delar av södra Finlands kustområden, Tavastland, Kymmenedalen och Södra Österbotten uppskattas kornskörden bli endast 25-30 procent av normal skörd. På andra håll uppskattas kornskörden bli 50-80 procent av normal skörd.

Havreskörden uppskattas bli nästan lika dålig som för korn, men vårvetets skörd uppskattas bli 50-80 procent av det normala. På en del gårdar i södra Finlands kustområden och Kymmenedalen uppskattas skörden till 30-50 procent av normal skörd.

Skordbild6
Kornet har lidit mest av växtperiodens torka. Kornskörden uppskattas bli dålig eller försvarlig i nästan hela landet.

Oljeväxtskördarna en besvikelse

De första vårrybsbestånden tröskades i södra Finlands kustområden i medlet av augusti, men skörden förväntas ta fart i början av september. Rybs- och rapsskörden är längst hunnen i södra Finland, men variationerna mellan gårdarna är stor och den tröskade arealen varierar i intervallet 20-100 procent.

Rybs- och rapsskörden uppskattas bli dålig eller försvarlig. Endast Tavastland och Södra och Norra Österbotten uppskattas skörden bli medelmåttig. Skördeförlusterna är störst i delar av södra Finlands kustområden, där skörden kan stanna vid 30 procent av normal skörd. Allmänt uppskattas skörden bli 60-70 procent av genomsnittet. Skördens kvalitet varierar mellan dålig och försvarlig.

Skörden av bondböna har hunnit längst i södra Finlands kustområden och sydvästra Finland, där 90-100 procent av skörden är bärgad. I Södra Österbotten är 60-70 procent av bondbönan bärgad. I Norra Österbotten inleds skörden av bondböna först i slutet av september.

Skördeuppskattningarna variera mellan dålig och försvarlig. På de flesta områden uppskattas skörden bli ungefär hälften av en normal skörd.

Ärttröskningen är inne på slutrakan i södra och mellersta Finland, men i de nordligare delarna av landet inleds tröskningen under denna vecka och till exempel i Norra Österbotten först efter medlet av september. I landets sydligaste delar uppskattas ärtskörden vara försvarlig och i norra Finland god.

Kumminskörden är avslutad. Vattenhalten vid skörd var allmänt 15-18 procent. Kumminskörden uppskattas vara god i Satakunta, Tavastland, Birkaland och Södra Österbotten, på andra håll tillfredsställande.

Vallfröskörden är bärgad i nästan hela landet. Endast mellersta Finland väntar ännu 20 procent av frövallarna på skörd. Vattenhalten vid skörd har varit 12-18 procent. Vallväxternas fröskörd uppskattas vara tillfredsställande till god.

Bladmögelbekämpningen har lyckats i potatisodlingarna och det varma vädret i augusti har satt fart på knölarna tillväxt, särskilt för lagerpotatisens del. På de flesta områden är skördeutsikterna för sommar- och lagerpotatis åtminstone tillfredsställande. Tagningen av lagerpotatis förväntas vara som livligast under denna och nästa vecka.

Sockerbetornas tillväxt är fortfarande god, varför skörden uppskattas bli god eller åtminstone tillfredsställande.

Skordbild3
På grund av regnen har man varit tvungen att skörda en del av höstsäden med en vattenhalt på till och med 30 procent.

Utdragen tröskning försvårar höstsådd

Regnen och den utdragna bärgningen av vårspannmål har försvårat sådden av höstsäd och -oljeväxter på de flesta områdena. Sådden av höstoljeväxter är slutförd på de flesta områden.

Höstoljeväxtarealen når knappast den förutspådda omfattningen, men odlingsarealen förväntas ändå öka något. Till exempel i Södra Österbotten har man sått betydligt mera höstoljeväxter än i fjol.

Rågsådden har kommit längre än halvvägs på de flesta områden. Rågarealen uppskattas minska 10-30 procent i Egentliga Finland, Norra Karelen och Österbottens kustområden, men öka 5-20 procent i södra Finlands kustområden, Norra Savolax samt Södra och Norra Österbotten.

Höstvetesådden har inletts i södra Finland och Södra Österbotten, men i Norra karelen, Österbottens kustområden och Mellersta Österbotten är redan hälften av höstvetearealen sådd.

Odlingsarealen av höstvete uppskattas öka på de flesta områden om vädret möjliggör sådd. Endast i Satakunta uppskattar man att höstvetearealen minskar.

Vallarna vid god tillväxt

Regnen och det varma vädret har fått ensilage- och betesvallarna och återväxten i god eller åtminstone tillfredsställande tillväxt i hela landet.

En tredje ensilageskörd kan bärgas i nästan hela landet, vilket behövs då den andra skörden blev mindre än normalt. Bärgningen av en tredje skörd är allmännast i egentliga Finland, Tavastland och Österbottens kustområden, där 75-95 procent av gårdarna har för avsikt att bärga en tredje skörd.

I Satakunta, delar av Norra Savolax, Norra Karelen, Mellersta Finland och Kajanaland har däremot endast 10-40 procent av gårdarna för avsikt att bärga en tredje skörd.

På de flesta områden uppskattas totalskörden av ensilage bli genomsnittlig, men i norra Finland uppskattas skörden på det hela taget bli något mindre än normalt. Ensilageskördens kvalitet uppskattas vara god.

Äppelsäsongen som bäst nu

Den varma sommaren har fått äppelskörden att mogna i förtid. En del höstsorter har redan plockats, men vintersorterna fortsätter sin tillväxt ännu under september. Äppelskörden är av god kvalitet och skörden uppskattas till mängden vara normal.

Skördeperioden för frilandsbär är nästan slutförd. Maskinell skörd av vinbär förekommer ännu. Bärens skördeperiod fortsätter i tunnelodlingar, därifrån det kommer små mängder hallon och jordgubbar.

Växtperiodens varierande väderlek och konsumenternas uppskattning av bär av god kvalitet har ökat odlarnas intresse för odling av bär i tunnel.

Grönsaksskörden uppskattas bli minst tillfredsställande. Särskilt rotsakerna har dragit nytta av regnen i augusti. Skörden av morot, rödbeta och palsternacka uppskattas bli god.

Skadeinsektssituationen är under kontroll på grönsaksodlingarna, men sjukdomstrycket kan bli stort om regnen fortsätter.

Pumporna som valdes till årets grönsak har växt bra under den varma sommaren och deras skörd ser bra ut. De första pumporna kunde bärgas redan i augusti.

Lagergrönsakernas tillväxt fortsätter ännu, men allmänt taget ser skördeutsikterna goda ut för lagergrönsakernas del.