Det varierande septembervädret har förorsakat återkommande avbrott i spannmålsskörden i hela landet. Av vårspannmålen är 60-80 procent bärgad, men på en del områden har skörden endast kommit halvvägs. Växtperioderna har varit lika sena under åren 2015 och 2017. Uppehållsvädret har återskapat tron på skördens framskridande och på att kvaliteten ska hålla, skriver ProAgria i sin växtrapport.
Under september månad har det på det flesta områden regnat under 8-10 dagar. Regnen har varit rikliga i Nyland, södra Finlands kustområden, Norra Savolax, Kajanaland och Österbottens kustområden. På dessa områden har en del åkrar mjuknat upp såpass att de inte bär maskiner. I Tavastland har det däremot varit torrt och man har varit tvungen att bevattna grönsaksodlingar.
Spannmålens kvalitet har bevarats bättre än väntat trots regnen. Axgroning har endast konstaterats i liggsäd i Egentliga Finland, Norra Savolax och Södra Österbotten. Variationerna i skördens mängd och kvalitet är dock stora mellan gårdarna i år.
Det varierande vädret har förorsakat stora regionala variationer i hur väl odlingarna har lyckats. Betydelsen av markstruktur och mångsidigt urval av odlingsväxter fick stor tyngd under den gångna växtperioden.
Havren och höstvetet klarade bäst av försommarens torka. I Norra Savolax och Norra Österbotten klarade sig ärtbestånden bättre än väntat. Odlingen av fodermajs har lyckats i Norra Savolax och Mellersta Österbotten.
Kornet och bondbönan led mest av sommarens varierande väder med stora mängder grönskott som påföljd. I södra Finland plågades oljeväxtbestånden av skadegörare. Man kan befara att sommarens misslyckanden minskar på intresset för odling av ärter och oljeväxter.
Rågskörden slutfördes på de sista områdena för ett par veckor sedan. De sista höstveteskiftena bärgas under denna vecka i Södra Österbotten.
Råg- och höstveteskörden uppskattas bli genomsnittlig i största delen av landet. Rågens kvalitet har varit bättre än väntat på de flesta områden och höstvetets kvalitet har varit minst tillfredsställande.
Rågens hektolitervikter har varit 75-80 kg/hl och falltalen 90-250. Enligt uppskattning fyller 95-98 procent av skörden brödsädskraven.
Höstvetets hektolitervikter har varit 75-88 kg/hl. Proteinhalterna har varierat i intervallet 8-13 procent och falltalen i gaffeln 200-500.
Vårspannmålen mognar långsamt
Kornskörden är längst hunnen bland vårspannmålen. På de flesta områden har 70-80 procent av kornet bärgats, men i Södra Österbotten endast hälften. På många områden uppskattar man att 5-15 procent av kornskörden inte kan bärgas eller går till energianvändning, i Satakunta så mycket som 40 procent.
Kornbeståndens mognad har på många områden fördröjts av rikliga grönskott. Kornskörden uppskattas vara avslutad inom två veckor. Kornskördarna är varierande. På de flesta områden stannar kornskörden vid 50-85 procent av genomsnittet.
Kornskörden uppskattas bli dålig i Nyland och Egentliga Finland, på andra områden försvarlig eller tillfredsställande. Skördens kvalitet varierar från försvarlig till god.
Vattenhalten har varierat mycket i det korn som har tröskats i september (13-25 %), men en del partier har haft så pass hög vattenhalt som 35 procent. Hektolitervikterna har varit 62-72 kg/hl (normalt 62-68) för både foder- och maltkorn.
På de flesta områden har 60-80 procent av havren bärgats. Mest oskördad havre finns i Nyland samt Södra och Mellersta Österbotten, där endast ungefär hälften av havren är bärgad. Skördearbetet uppskattas fortsätta ännu ett par-tre veckor, men ändå uppskattas att 5-15 procent av havren inte bärgas eller går till energianvändning, i Satakunta och Norra Savolax till och med 25-30 procent.
Vattenhalten vid skörd har varit 13-25 procent, i Södra Österbotten till och med 30 procent. Havreskörden uppskattas bli försvarlig i Nyland, Satakunta och Mellersta Österbotten, men god i Birkaland, Södra Karelen och delar av Norra Savolax. Havrens hektolitervikter har varit 50-60 kg/hl (normalt 52-55).
Av vårvetet har 60-80 procent tröskats. Mest otröskat vårvete hittar vi i Satakunta, Birkaland, Södra karelen, Norra Savolax samt Södra och Norra Österbotten, där endast 30-50 procent av vårvetet har bärgats. Av skörden uppskattas 5-15 procent bli kvar på åkern eller gå till energianvändning, i Satakunta till och med 40 procent.
Vårveteskörden uppskattas på de flesta områden bli tillfredsställande till mängden, men i till exempel Nyland, Satakunta, Birkaland och Södra Österbotten endast försvarlig. I Nyland uppskattas vårvetets kvalitet bli dålig och i Satakunta, Birkaland och Kymmenedalen försvarlig. Vårvetets hektolitervikter har varit 75-85 kg/hl (normalt 77-80).
Skörden av specialväxter inleds
Vårrybs- och rapsbestånden har mognat långsamt för skörd. Rybströskningen är längst hunnen i södra Finlands kustområden, där 85-90 procent av rybsbestånden är bärgade. Vårrapsskörden har framskridit något långsammare. Skördearbetet förväntas fortgå ännu 3-4 veckor om vädret tillåter.
Rybs- och rapsskörden uppskattas bli dålig eller försvarlig. Endast i Södra Karelen och Norra Österbotten uppskattas rybsskörden bli genomsnittlig. Skördens kvalitet är försvarlig eller god. Även om oljeväxtskörden är rejält på hälft, hyser odlarna stora förhoppningar om att få skörden bärgad och enligt uppskattning kommer endast 2-5 procent av skörden att inte bärgas.
Skörden av bondböna är längst hunnen i Nyland och södra Finlands kustområden, där 30-50 procent av arealen är bärgad. Skördeperioden uppskattas fortsätta ännu under 2-4 veckor. Bondbönans skördeutsikter varierar från svaga till tillfredsställande. En del bondbönsbestånd har redan krossats för att ge utrymme för sådd av höstspannmål. Enligt uppskattning kommer 15-25 procent av bondbönsarealen att inte bärgas.
I södra Finlands och Österbottens kustområden har 80-90 procent av ärterna redan bärgats, men i Satakunta, Birkaland och Södra Österbotten är skörden alldeles i sin början. I Norra Savolax och Norra Österbotten uppskattas ärtskörden bli god och på andra områden försvarlig eller tillfredsställande. Endast en liten del av skörden blir enligt uppskattningarna kvar på åkern.
Höstsådda grödor har skjutit brodd
Höstspannmålssådden har på de flesta områden försvårats av den utdragna skördeperioden. De sista höstveteskiftena sås ännu i sydligaste Finland. Rågarealen minskar 20-30 procent jämfört med i fjol. Inga större skiftningar är att vänta i höstvetearealen. På de flesta områden har odlarna haft för avsikt att så mera höstsäd än vad som kommer att förverkligas. Inga större förskjutningar har skett i fråga om odlingsarealen för höstsådda oljeväxter.
I södra och mellersta Finland har 80-100 procent av rågbestånden skjutit brodd. Höstvetet är inte lika långt hunnet. Broddskjutningen har varit bra eller minst tillfredsställande för både råg- och höstvetebestånden, men de sist sådda arealerna har inte ännu hunnit skjuta brodd. I södra Finland har man varit tvungen att bekämpa fritfluga i höstspannmål, ställvis också sniglar.
Höstoljeväxternas plantbildning har varit snabb. Plantskjutningen uppskattas vara tillfredsställande eller god på de flesta områden med undantag för södra Finlands kustområden, där plantskjutningen är försvarlig.
Höstbearbetningen är alldeles i sin början på de flesta områden. Det sena skördearbetet har naturligtvis också försenat höstbearbetningen. På områden med riklig nederbörd har bearbetningen bromsats upp av väta.
Ungefär hälften av arealen kommer att lämnas i stubb över vintern på de flesta områden, i sydöstra Finland 60-80 procent. På de flesta områden kommer cirka 5 procent av arealen med fånggrödor att lämnas över vintern. I södra Finlands kustområden och Norra Österbotten uppskattas arealen med fånggrödor till 10-30 procent av arealen.
Andelen mark som höstbearbetas uppskattas bli störst i södra Finlands kustområden, Norra Savolax och Österbottens kustområden (55-70 %).
Betesperioden fortsätter i södra Finland
Vallarna har fortsatt sin kraftiga tillväxt tack vare regnen och det varma vädret. Betesperioden förväntas fortgå ett par veckor ännu i södra Finland, såvitt vädret fortsätter att vara lika varmt. I norra Finland har betesperioden däremot redan avslutats.
En tredje ensilageskörd kan bärgas i hela landet, men alla gårdar har inget behov av att bärga en tredje skörd efter de goda första och andra skördarna. Mest gårdar som ämnar ta en tredje skörd finns i södra Finlands kustområden, sydvästra Finland och Österbotten, där 30-50 procent av gårdarna har bärgat eller kommer att bärga en tredje skörd.
I södra Finlands kustområden, Satakunta, Södra Karelen, Österbottens kustområden och Österbotten uppskattas totalskörden bli 10-20 procent större än i genomsnitt, men i delar av Norra Savolax och Lappland uppskattar man att skörden blir mindre än normalt.
Den tredje ensilageskördens kvalitet uppskattas vara god i landets södra delar, men kvaliteten blir sämre på skiften som lider av väta med försenad skörd som följd.
Potatisupptagningen fortsätter
Regnen har fördröjt bärgningen av potatisskörden. Tagningen av lagerpotatis är längst hunnen i Norra Österbotten, där 80 procent av skörden har bärgats. På andra håll har tagningen av lagerpotatis kommit över halvvägs.
Upptagningen av utsädespotatis har framskridit längre än upptagningen av lagerpotatis. Skörden av utsädes-, stärkelse- och lagerpotatis uppskattas bli tillfredsställande eller god.
Upptagningen av sockerbeta har inte ännu inletts, då tillväxten fortfarande är god. Skörden förväntas bli god eller åtminstone tillfredsställande.
Skörden av lagergrönsaker har inletts
I äppelträdgårdarna på Åland och i södra Finland plockas nu höstsorterna Discovery och Summerred. Vintersorterna mognar för skörd i början av oktober.
Äpplena har bra färg tack vare soligt väder. Äppelskörden uppskattas på det hela taget bli god.
Bärgningen av lagergrönsaker inleddes med tagning av lök i början av september. Regnen har förorsakat avbrott i skördearbetet, men skörden av sättlök är på slutrakan. På Åland fortsätter skörden av frösådd lök.
Försommarens torka och värme decimerade lökskörden som inte bevattnades i sydvästra Finland, men på Åland och i östra Finland uppskattas lökskörden bli god.
Upptagningen av lagermorot har inletts, men skörden av lagergrönsaker kör igång på allvar i månadsskiftet september-oktober. Skördeutsikterna för lagergrönsakerna är tillfredsställande, för rotsaker till och med goda.
Skördeperioden för färska grönsaker, så som sallat, broccoli och blomkål fortgår till slutet av september om inte frosten skadar skörden.