Konkurrensen från den svenska nypotatisen är sedan länge ett gissel för våra potatisodlare.
– Försäljningen av svensk nypotatis är handelns vapen för att sänka priset på inhemsk nypotatis, säger potatisodlare Peter Karlgren i Houtskär.
– Visserligen sägs det att Lidl avbryter importen av svensk nypotatis eftersom det nu finns inhemsk nypotatis att få, och det är ju schysst. Jag hoppas att också de inhemska handelskedjorna gör likadant, säger Karlgren.
I Houtskär i den Åboländska skärgården är man i full fart med att skörda årets nypotatis. Också i övriga delar av Väståboland och på Kimitoön har upptagningen av nypotatis startat.
Men det är potatisodlarna i Houtskär som liksom många tidigare år är först ute med att leverera inhemsk nypotatis till affärerna. Den maskinella upptagningen inleddes förra veckan och tonvis med färskpotatis har redan levererats från orten.
Karlgren som odlar potatis på fem hektar är bland de första odlarna som kommit i gång med skörden. Han har redan levererat flera ton av den tidiga sorten Timo.
– Timo är en stryktålig potatis. Den håller också god kvalitet längre andra potatissorter, vilket gör att den uppskattas av affärerna, säger Karlgren.
Skördar vid samma tidpunkt som i fjol
Han konstaterar att tidpunkten för årets första skörd är den samma som i fjol.
– Potatisen sattes den 23 mars och i slutet av förra veckan började vi skörda.
Den stora regnmängden förra veckan gjorde att man tvingades skjuta fram starten med några dagar.
– På ett dygn kom det 43 millimeter regn. Det gjorde att åkrarna blev mycket blöta, säger Karlgren.
Men solen och blåsten gjorde att marken torkade ganska snabbt.
Potatisen har klarat sig bra trots att våren varit ovanligt kall och regnig, bortsett från början av april som var varm.
– Värmen i början av april räddade den tidiga skörden. En fördel är också att Timo är en stryktålig sort som tål köld rätt bra, säger Karlgren.
Potatisen har klarat flera hårda frostnätter. Men utan stora arbetsinsatser och ständig tillsyn hade det inte gått.
– Det gäller att hålla noga koll på odlingarna. Under en av de värsta frostnätterna hade det bildats fullt med is i bevattningssystemets sprinklers. Is hade också bildats ovanpå tygväven som skyddar potatisen, säger Karlgren.
Ett hazardspel att odla tidig nypotatis
Det är inte bara kölden som kan ställa till det. Risker finns också med plastväven som breds ut på åkern efter att potatisen har satts i jorden. Plastduken alstrar värme, men blir solen för stark finns det risk potatisplantorna bränns och skörden förstörs.
Hårda vindar i sin tur brukar söndra tygväven som läggs på i ett senare skede för att skydda plantorna.
– Det är alltid ett hazardspel att odla tidig potatis. Det är mycket som ska klaffa för att skörden ska bli bra, säger Karlgren.
– Det är en hel del jobb som ligger bakom. Hela processen, allt från odlingen av utsädespotatis till vinterlagring och utveckling av sättpotatis till potatissättningen och skötseln av odlingarna kräver stora arbetsinsatser. Utan hårt arbete blir det ingen god skörd.
Lönsamheten beror förstås mycket på hur bra man lyckas med skörden och hur tidigt man kan börja skörda.
– Under de 25 år som jag odlat nypotatis i egen regi har vi haft bara några få goda år, säger Karlgren.
Priset har stor betydelse.
– Att vara först ute är förstås en fördel. Men det är bara i början som handeln betalar bra priser. Redan efter 2-3 dagar börjar priserna rasa. Efter en vecka har de halverats till 2-3 euro per kilo. Fram emot midsommar då utbudet på marknaden ökar sjunker priserna ytterligare till omkring en euro per kilo. Priserna kan till och med sjunka under en euro, men då börjar lönsamhetsgränsen komma emot, säger Karlgren.
Konkurrensen från den svenska nypotatisen gör inte saken bättre.
Coronan har gynnat jordbruket
Karlgren kan ännu inte säga något om årets skörd och lönsamheten. Fjolåret däremot blev ett bra år, både skördemässigt och ekonomiskt.
Det beror på att konkurrensen från den svenska nypotatisen minskade. Nypotatisskörden i Sverige misslyckades i fjol till följd av frostskador.
Men också coronapandemin inverkade.
– Coronan har gynnat jordbruket då många konsumenter har valt att köpa inhemsk mat. Vi hoppas att den här positiva trenden fortsätter, säger Karlgren.
Men den stora arbetsmängden som ligger bakom och den pressade lönsamheten har gjort att många odlare har slutat.
Tidigare fanns närmare 50 potatisodlare i Houtskär. I dag har antalet minskat till åtta. De odlar potatis på sammanlagt 30 hektar.
– Odlingsarealen är i stort sett den samma som förut, gårdarna som är kvar har blivit större. Men det är svårt att få yngre generationer att ta över, säger Karlgren.
Klimatet har blivit varmare
Själv har Karlgren odlat nypotatis sedan mitten av 1990-talet. Under åren har han märkt en tydlig förändring i klimatet.
– Klimatet har blivit varmare. Det har gjort att vi kan sätta potatisen tidigare om vårarna och skörda tidigare. På 1990-talet var det vanligt att potatisen sattes i jorden den 10-15 april. Men de senaste åren har vi kunnat sätta potatisen redan i sluter av mars, säger Karlgren.
All nypotatis som produceras i Houtskär distribueras till affärerna i södra Finland via företaget Laitilan Vihannes. I början av säsongen sker transporterna med en lastbil som hämtar potatisen en gång om dagen.
När säsongen är som livligast sker transporterna med en långtradare försedd med släp. De mest avlägsna delarna av Houtskär ligger bakom fem färjor i körriktning från Åbo. Senast i slutet av juni är Houtskär tömt på nypotatis.
– Vi är mycket nöjda med samarbetet kring transporterna. Laitilan Vihannes sköter logistiken mycket bra, säger Karlgren.