Skjutning och fågelåkrar två åtgärder som föreslås för att hantera de vitkindade gässen

Arbetsgruppen för vitkindade gäss redogjorde på tisdagseftermiddagen för vad man kommit fram till. I skrämselmetoderna som föreslås ingår skjutning och anläggning av fågelåkrar. De två berörda ministerierna är också överens om att man på EU-nivå ska jobba för att den vitkindade gåsen på sikt ska bli ett jaktbart vilt i EU.  

Ersättningarna för de vitkindade gässen har legat på ungefär 1,7 miljoner euro per år under 2010-talet. I år uppgår enbart vårens skador till 1,7 miljoner euro och det enbart i landskapet Norra Karelen, det har alltså skett en explosiv ökning. Arbetsgruppens ordförande Ari Niiranen säger att ett förvaltningsområde inte kan lösa problemet ensamt utan att man måste göra det tillsammans. Arbetsgruppens rapport överlämnades till miljö- och klimatminister Krista Mikkonen (Grön) och jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (C).

För hösten 2020 föreslår arbetsgruppen att lantbruksföretagarna uppmuntras att ansöka om gemensamma dispenser för att jaga bort vitkindade gäss från odlingar, också genom att skjuta fåglarna. Det är ett faktum att de drabbade odlarna under tidigare år inte varit tillräckligt aktiva med att söka dispenser.

För att minska skadorna och olägenheterna krävs det enligt arbetsgruppen ändå en övergripande lösning på sikt. Lösningen handlar både om att skrämma bort fåglarna med stöd av dispenser samt om lämpliga matplatser som de bortjagade fåglarna kan förflytta sig till, så kallade fågelåkrar. Om skador på odlingar inte kan förebyggas genom att jaga bort fåglarna kompletterar det förnyade systemet för ersättning av skador urvalet av metoder. 

Vidare ska man i samband med den pågående revideringen av naturvårdslagen utreda möjligheterna att bevilja dispenser för större områden (till exempel en kommun eller en del av en kommun), vilket gör det möjligt att på ett smidigare sätt än nu beakta oförutsedda rörelser hos fågelflockar.

- För ett större geografiskt sammanhängande område, som Tohmajärvi-Kitee. Det här ska inte hänga på en enskild odlare, säger Niiranen.

Begränsningar i fågeldirektivet

På grund av begränsningarna i fågeldirektivet är det för närvarande inte möjligt inom Europeiska unionen att förvalta beståndet genom jakt. För att kunna göra det bör vitkindad gås bli upptagen i bilaga II till fågeldirektivet som en art som får jagas inom EU. Arbetsgruppen föreslår att Finland driver förändringen aktivt i samarbete med andra EU-länder som lider av samma problem.  

- Jag vill tacka arbetsgruppen för det stora antalet förslag och alternativ som gruppen kommit med för att förebygga skador av vitkindade gäss. Det är klart att vi behöver en övergripande lösning för att vi ska kunna förebygga liknande stora skador som i vår utsatte många jordbrukare i en outhärdlig situation. Utifrån gruppens förslag är det bra att fortsätta arbetet, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä tackar arbetsgruppen för konkreta lösningar. 

- De skador som vitkindade gäss orsakar är oskäliga för jordbrukare. Därför är det väldigt viktigt att arbetsgruppen föreslår åtgärder redan för i höst före höstflytten. Det måste gå att skrämma bort gässen genom skjutning. Jordbrukare behöver också stöd och rådgivning för att kunna använda dispenssystemet.

3000-5000 hektar fågelåkrar behövs

För att inrätta fågelåkrar föreslår arbetsgruppen som alternativa lösningar antingen tillämpning av miljöavtal eller miljöförbindelser. Fågelåkrar kan inrättas inom ramen för systemet för miljöersättning under nästa CAP, antingen som en del av en miljöförbindelse eller som ett miljöavtal. Det behövs uppskattningsvis 3 000-5 000 hektar störningsfria fågelåkrar för vitkindade gäss. Innan den nya programperioden för CAP inleds ska det också testas andra lösningar, som att använda naturvårdsvallar och mångfaldsåkrar, områden som fridlysts för viss tid enligt naturvårdslagen eller tidigare torvutvinningsområden, som matplatser för gäss. 

För att utveckla samarbetet föreslår den av Niiranen ledda arbetsgruppen regionala arbetsgrupper och samordnare för de NTM-centraler där det finns behov. Arbetsgruppen föreslår ytterligare en idétävling för att utveckla sätten att jaga bort fåglarna.