EU borde stärka marknadsföringen av lokala livsmedel och införa en EU-märkning för djurvälfärd. Det föreslog Tysklands jordbruksminister Julia Klöckner som var värd för EU:s ministermöte i Koblenz, där floderna Rhen och Mosel möts.
Det informella ministermötet markerade upptakten till Tysklands EU-värdskap inför det andra halvåret 2020. Ministrarna kunde beundra de branta och mäktiga vinbergen och utsikten längs floden.
Klöckner och flera av hennes kolleger var eniga om att CAP-reformen måste pressas framåt. Tyskland eftersträvar ett beslut om den gemensamma jordbrukspolitiken i oktober under ministermötet i Luxemburg.
Det vore viktigt att alla ministrar är fysiskt närvarande. Under diskuterade jordbruksministarna via videoskärmar men personlig närvaro är alltid att föredra, menade Klöckner.
Hon medgav att ingenting går att planera med säkerhet. Nästa ministermöte ska hållas i Bryssel den 21 september men nu har den belgiska huvudstaden redan blivit klassad som riskområde.
Miljökraven tarvar ögonmått
Ministrarna hade tillfälle att utbyta åsikter under träffen i Koblenz och Klöckner kunde konstatera att meningarna i vissa fall ännu går isär. Detta gäller särskilt de förpliktande miljöåtgärderna.
Klöckner är fast besluten att gå vidare med förstärkta miljö- och klimatregler inom jordbruket. Den solida jordbruksbudgeten gör det möjligt att kombinera skärpta regler med ekonomiska morötter. Producenterna har ingen orsak till oro, underströk hon.
COPA-chefen Joachim Rukwied uppmanade ändå ministrarna att beakta producenternas inkomster och konkurrenskraft i sammanhanget. Bönderna är beredda att minska på växtskyddsmedel och gödsling men miljökraven tarvar ögonmått, påpekade han.
Rukwied hänvisade samtidigt till coronakrisen och de många tomma hyllorna i burikerna under våren. Situationen visade tydligt hur viktigt jordbruket är för samhällets försörjning. De europeiska böndernas konkurrenskraft måste garanteras då besluten fattas.
Klöckner konstaterade att coronakrisen har förändrat konsumenternas inköpsvanor. Intresset för regionala livsmedel har stärkts. Det ger anledning till att förse mejeriprodukter med ursprungsmärkning i alla medlemsländer.
Hittills har detta varit fallet med kött, frukt och grönsaker. Flera EU-länder, bland dem Österrike, Italien och Frankrike, har efterlyst sådana ursprungsbeteckningar. Åtgärderna har delvis redan införts på nationell nivå.
Enligt Österrikes jordbruksminister Elisabeth Köstinger förbättras transparensen för konsumenterna. EU-kommissionen borde ställa upp med ramarna. En „från jord till bord“ -strategi utan förpliktande ursprungsbeteckning saknar reson, menade Köstinger.
Agrarkommissionär Janusz Woiciechowski uppgav i diskussionen att han kommer att utarbeta en konsekvensanalys för ursprungsmärkning i EU. Rapporten ska vara klar före årets slut, lovade han.
Ursprungsregler på gott och ont
Ordföranden för EU:s unga jordbrukare (CEJA) Jannes Mars varnade för sin del för negativa effekter. En obligatorisk ursprungsbeteckning kan också få motsatt effekt. Alltför stränga ursprungsregler kan försvåra marknadsföringen på det europeiska planet.
Klöckner efterlyste effektivare informationer vid köttdiskarna. Konsumenterna har rätt att få veta mer om djurvälfärden. Inom denna sektor borde EU-märkningen ge besked över djurhållning, transport och slakt.
Hon påminde om att Tyskland redan hunnit långt på väg när det gäller att begränsa kastrering av smågrisar och slakt av tuppkycklingar. På längre sikt borde en europeisk välfärdsmärkning vara målet, fastställde Klöckner.
Det kan ännu dröja ett bra tag innan alla medlemsländer kan enas om gemensamma kriterier för ladugård och djurtransporter. Här i Koblenz vill vi åtminstone starta processen, underströk den tyska ministern.
Bra för både konsumenter och husdjur
Finlands jord- och skogsbruksminister Jari Leppä har också engagerat sig i bättre ursprungsmärkning. Konsumenterna bör få bättre information om i synnerhet ursprunget för kött- och fiskprodukter. De bör få mer täckande information också om restaurangmatens ursprung, säger minister Jari Leppä vid mötet.
Djurskyddsmärkningen fick ett brett understöd bland ministrarna. De betonade att märkningen ska basera sig på gemensamma kriterier som fastställts på EU-nivå. Producenterna bör också erbjudas incitament för att förbättra djurens välbefinnande. Långa djurtransporter, särskilt till tredjeländer, lyftes också fram.
- Systemet ska uppmuntra till kontinuerlig förbättring av djurens välbefinnande. Samtidigt måste man också se till att producenten också får ett bättre pris ju mer hen har satsat på djurens välbefinnande. Enligt Finland är det är bättre att transportera kött till tredjeländer och inte levande djur, avslutar Leppä.