Åland, som är beroende av sjötransporter med omvärlden, är extra mycket i riskzonen för hotbilder och störningar som kan försvåra livsmedelsförsörjningen. Den aspekten betonades särskilt när Ålands Hushållningssällskap förra veckan ordnade en beredskapskurs som speciellt riktade sig till primärproducenter.
– Men utan lönsamma och produktiva gårdar som producerar mat har vi ingen livsmedelsförsörjning. Så enkelt är det, kommenterar hushållningssällskapets vd Jenny Enbär.
Bland de 40 personer som deltog fanns flera veterinärer och tjänstemän och ett 20-tal producenter.
Inledningsvis berättade Markus Lassheikki, som är beredskapschef för primärproduktionspoolen i Finland, om landets beredskapslager för livsmedel och bränsle samt även för läkemedel och medicinska artiklar.
Han påpekade att försörjningsberedskapens mål är att upprätthålla ett ”slagtåligt” Finland trots störningar i säkerhetsmiljön som en följd av bland annat klimatförändringen samt Rysslands anfallskrig, som enligt Lassheikki ”fört med sig skuggflottan som utmanar på Östersjön”.
– Trots alla beredskapslager behövs fortsatt matproduktion i alla lägen, betonade han och konstaterade att det finns många hotbilder som kan drabba just jordbruket.
Speciellt för Åland är att behörigheten gällande beredskapen är delad mellan landskapet och staten. Camilla Hägglund-Palmqvist som är jurist vid landskapsregeringen förklarade att Åland bland annat bestämmer om frågor som hör till allmän ordning, brand- och räddningsväsendet, trafik och kommunikationer samt post och datatrafik.
Till statens uppgifter hör exempelvis gränsbevakningen och ärenden med koppling till försvarsmakten och utrikesförvaltningen.
Beredskapslager saknas på Åland
Camilla Hägglund-Palmqvist sitter med i den samrådsdelegation som finns för att koordinera självstyrelsens och statens kontakter. Ålands landshövding Marie Holm-Johansson är ordförande för delegationen som har uppgiften att under krissituationer ”upprätthålla samhällets normala funktioner så länge som möjligt”.
Delegationen ska också övervaka kommunernas beredskap samt ordna utbildning och övningar tillsammans med Räddningsinstitutet i Kuopio.
– I december 2024 anordnades en övning i samarbete med räddningsinstitutet, men innan dess har det varit dåligt med övningar de senaste åren, erkände Hägglund-Palmqvist och tillfogar att beredskapsorganisationen aktiverades först efter Alfrida-stormen och under coronapandemin.
Hon berättade också att den åländska samrådsdelegationen inte har några egna pengar utan finansieringen sker centralt från försörjningsberedskapscentralen.
– Och eftersom Åland är geografiskt isolerat och beroende av externa marknader och sjötransporter finns det extra stort behov av hög självförsörjningsgrad och egna åländska beredskapslager, betonade Hägglund-Palmqvist.
Förenklingar på kommande?
Också Ålands närings- och miljöminister Jesper Josefsson pekade på vikten av självförsörjning och konstaterade att åtminstone för några år sedan hade Åland den högsta självförsörjningsgraden av alla öar i Östersjön.
Han berättade att landskapsregeringen nu håller på att ta fram en ny livsmedelsstrategi och uppmuntrade ”de många producenter som haft det tufft och jobbat dygnet runt” med löfte om ”jättemycket fokus på förenklingar” i EU:s nya jordbruksvision.