Bäckbybon Sebastian Mattbäck satsar på dikoproduktion och uppför ett splitternytt fähus för närvarande. Det speciella i sammanhanget är att han inte tar över sin djurhushållning utan bygger upp allt från noll.
Det är en torsdagsförmiddag i mitten av juli och sommarsolen har äntligen börjat gassa lite grand efter en längre svalka.
Ett stenkast från Sebastian Mattbäcks hemgård i Bäckby, Esse tar ett splitternytt fähus form successivt i terrängen. Flera arbetare håller på att gjuta den blivande anläggningens stengolv.
– Vi gjorde de första grundarbetena i maj. Härnäst fortsätter byggprojektet med ytterligare gjutningsarbeten och sedan ska stålstommen monteras. Målsättningen är att det kommande kallstallet i princip ska stå klart i oktober när djuren levereras, säger Sebastian Mattbäck.
– Inledningsvis handlar det om uppfödning av 72 dikor. Djuren är dräktiga när de anländer om ett par månader. En utvidning av besättningen kan bli aktuell senare. Fähuset har en maximal kapacitet på 90 platser.
Det rör sig i det här fallet om en djurhushållning som helt och hållet byggs upp från grunden. Något som är ovanligt i dessa tider.
– Dikorna har valts ut av Österbottens Kött. De kommer att transporteras hit från Korsholm och Kalajoki, berättar Mattbäck.
Varför blir det just dikoproduktion för din del?
– Det är ett mindre arbetsintensivt alternativ jämfört med mjölkproduktion. Dessutom blir det billigare totalt sett. Man behöver inte satsa så mycket på automatiseringar och dyra tekniska lösningar, säger Mattbäck.
Har generationsväxlat och är uppvuxen i en jordbruksfamilj
Den 26-årige Sebastian Mattbäck kan med fog sägas ha jordbruket i blodet. Hans föräldrar Jens och Maj-Len Mattbäck har ett förflutet som mjölkproducenter.
– Föräldrarna lade ner sin mjölkproduktion 2001. Jag var bara åtta år och kunde inte överta verksamheten. Samtidigt fortsatte föräldrarna odla att spannmål. Jag har hjälpt till i det arbetet och lärt mig mycket, säger Mattbäck.
Yrkesmässigt har Sebastian Mattbäck varit profilerad som svetsare hittills. Han har tidigare arbetat på ett företag i Esse och han har också prövat vingarna som egen företagare.
– Förra årsskiftet gjorde vi en generationsväxling vid hemgården. Då tog jag också det slutliga beslutet om att inleda djurhushållning. Jag hade innan dess planerat och funderat på ett fähusbygge i ett års tid, forsätter Mattbäck.
Sebastian Mattbäck säger att det tveklöst känns som ett stort steg att bli ansvarig för att fähus med över 70 produktionsdjur. I det vardagliga arbetet kommer han att få hjälp av familjemedlemmar och sambon Jessica, säger han.
– Visst är det mycket att ta till sig. Jag har diskuterat med och rådfrågat jordbrukarkollegor, läst på, gjort studier på nätet och försökt lära mig mera hela tiden.
– Jag har också hunnit arbeta som avbytare. Via den sysslan har jag kunnat bekanta mig med och sätta mig in i fähusmiljöns praktiska funktioner, tillägger Mattbäck.
Är självförsörjande på fodersidan
I sin dikoproduktion kommer Sebastian Mattbäck att ha det väl förspänt fodermässigt. Han är självförsörjande på den punkten tack vare god tillgång på egna vallområden.
– Att de flesta av mina vallfält är belägna i närområdet är ett extra plus. Nyligen har jag varit upptagen med att skörda vall. Den första skörden i sommar var utmärkt och förutsatt att det balanserade vädret fortsätter ser det innevarande odlingsåret ut att bli riktigt skapligt.
– Jag går in för konventionell produktion. I framtiden är det inte uteslutet att det ekologiska alternativet kan bli aktuellt, säger Mattbäck.
Hur ser du på allmänt på de ekonomiska förutsättningarna att bedriva verksamhet av det här slaget?
– I samarbete med ProAgria ÖSL och ÖK har vi gjort kostnadskalkyler för vår kommande verksamhet. Visst är det en bransch som är hårt pressad på olika vis. Det är inte lätt att skapa lönsamhet. Men det avskräcker mig inte från att försöka.
Vad säger du om den byråkrati som jordbrukarna tampas med?
– Visst skulle det underlätta om pappersarbetet kunde förenklas. Jag har själv fått lägga ner mycket tid på att skaffa fram olika typer av information exempelvis i samband med ansökningar av bygglov och stöd.
Vad tänker du om de aktuella klimatdiskussionerna och spekulationerna om köttätandets framtid?
– Det känns grundlöst att skylla på bönder när klimatförändringarna förs på tal. Behovet av att äta kommer alltid att finnas. Jag tror också att efterfrågan på kött kvarstår i framtiden. Några mera radikala förändringar har jag svårt att förutspå.
Vad tror du om jordbrukets framtid i din egen hembygd?
– Jag har endast ett fåtal jämnåriga kollegor som har tagit över jordbruksverksamheter. Samtidigt känner jag andra jämnåriga som arbetar på sina föräldrars gårdar. En del yngre förmågor i Pedersöretrakten kommer säkert att överta jordbruk framöver.