I offentliga kök serveras årligen närmare 380 miljoner måltider, och den offentliga livsmedelsupphandlingen uppgår till cirka 350 miljoner euro per år. Producentorganisationerna MTK och SLC påminner i ett pressmeddelande om att kommunala och regionala beslutsfattare kan påverka vad finländarna äter och enligt vilka principer maten upphandlas.
– Den offentliga måltiden är mycket mer än en rad i budgeten. När en kommun satsar på högklassig inhemsk mat investerar den samtidigt i barns och äldres välbefinnande samt i den egna regionens livskraft och arbetstillfällen, säger MTK:s expert på livsmedelsmarknaden Heidi Siivonen.
De offentliga måltiderna är en del av finländarnas vardag på daghem, i skolor, garnisoner, sjukhus och servicehem. Välplanerad offentlig livsmedelsupphandling stärker den finländska och lokala matkulturen samt regionernas livskraft.
Håller pengarna och jobben kvar i regionen
Upphandling av inhemska livsmedel stöder primärproduktionen, livsmedelsindustrin och hela livsmedelskedjan.
Maten har stor betydelse för den lokala livskraften: primärproduktion och livsmedelsförädling finns i nästan hela Finland, och livsmedelskedjan sysselsätter direkt och indirekt cirka 320.000 personer, det vill säga omkring 12 procent av arbetskraften.
När inhemsk och lokal mat upphandlas kommer inkomsterna och skatteintäkterna den egna regionen till godo.
Finländsk matproduktion håller hög kvalitet
I Finland kuperas inte grisarnas knorrar och hönornas näbbar trimmas inte. Antibiotika används för produktionsdjur endast vid behov, inte i förebyggande syfte.
Användningen av växtskyddsmedel är liten i Finland i internationell jämförelse, och inhemska bär kan ätas utan upphettning och äpplen utan att skalas.
I Finland finns kunnande och goda förutsättningar för en mångsidig och ansvarsfull matproduktion.
Kvalitetskriterier och upphandlingar av rimlig storlek
Vid offentlig upphandling kan man utöver priset använda kvalitetskriterier som gäller exempelvis livsmedelssäkerhet, spårbarhet, djurvälfärd och ansvarsfulla produktionsmetoder.
I anbudsförfrågningarna är det bra att beakta att de finländska produktionskraven i många avseenden är strängare än EU:s grundkrav.
För att andelen inhemsk mat inom måltidsservicen ska öka måste företag och producenter av alla storlekar kunna delta i upphandlingarna. Därför är det bra att redan när upphandlingen planeras föra diskussioner med producenter och företag genom en så kallad marknadsdialog.
Upphandlingen behöver inte heller alltid konkurrensutsättas som en enda stor helhet. Den kan delas upp enligt produktgrupp eller i andra lämpligt stora delar, så att också mindre aktörer kan lämna anbud.
Strategiska beslut och tillräckliga anslag
– För att öka andelen inhemsk mat i den offentliga servicen behöver kommunen göra strategiska vägval. Kommunen kan ge inhemsk närmat högsta prioritet i sin strategi även när upphandlingen sköts av en separat upphandlingsenhet, påminner Mia Wikström, kommunikationschef vid Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC.
Dessutom måste tillräckliga anslag reserveras för livsmedelsupphandlingen, med hänsyn också till framtida kostnader. Endast så kan högklassig och ansvarsfullt producerad inhemsk mat serveras.
Finländarna vill ha inhemsk mat på tallrikarna för barn, äldre och andra som använder den offentliga måltidsservicen. God inhemsk mat främjar hälsan, ger glädje i vardagen och håller regionen livskraftig.
Producentorganisationerna riktar också en utmaning till kommunerna och välfärdsområdena: Vilken kommun eller vilket välfärdsområde blir en föregångare och gör inhemsk närmat till en stolthet för sina offentliga måltider?