Via ibruktagande av satellitbaserad monitorering från 2023 siktar EU på att effektivera kontrollen av aktiviteter på jordbruksskiften. På så vis kan man samtidigt skärpa granskningen av stödvillkor och utreda huruvida dessa uppfylls eller inte.
Jordbrukare inom EU får räkna med att deras odlingsverksamheter utsätts för hårdare granskning uppifrån framöver. Monitorering kommer att genomföras med avancerad satellitteknik utrustad med både radarinstrument och optiska instrument (Sentinel 1 respektive Sentinel 2), varav det förstnämnda ligger nere för närvarande på grund av en systemkrasch.
– Avsikten är att observera att stödvillkor uppfylls och anmälda odlingsprojekt genomförs. Tillvägagångsättet är tolkning av satellitbilder och fjärranalyser av data och basåtgärder. Verksamheten är villkorsvis och det kan röra sig om flera observationer per stöd, säger Åke Möller, projektledare på Livsmedelsverket.
– Uppföljningen av odlingsåtgärder sträcker sig över hela växtperioden och omfattar alla uppodlade skiften. I praktiken kan det handla om tiotals observationer på varje skift i hela Finland, säger Möller som höll ett anförande på ”ÖSP Stödinfo 2” i slutet av april.
– Dialogen med odlarna kommer bland annat innefatta påminnelser om överskridna tidsgränser och andra anmärkningar. Vid behov blir det aktuellt med begärande om utredningar och eventuellt även ändringar av stödansökningar, säger Möller.
EU strävar allmänt taget efter att åstadkomma en enhetlig rapportering av aktiviteterna på odlingsskiften i unionen framöver.
Monitorering är en del av det aktuella EU-rymdprogrammet Copernicus 2014-2027 som hittills har kostat 20 miljarder euro. Sedan 2016 finns erhållna data tillgängliga för allmänheten.
Jämfört med tidigare satellituppföljningssystem där tyngdpunkten var lagd på att övervaka villkor och vid behov återkräva stöd är framför allt resultatuppföljning och korrigerande åtgärder centrala nyckelbegrepp i det nya monitoreringssystemet.
– Vid behov kan man be om tilläggsuppgifter om odlingsskiften. Det är också möjligt att avlägsna oavsiktliga fel och till exempel skicka aktuella fältbilder efter korrigerande insatser. Några återkrav på stöd kommer inte att riktas till producenter, säger Möller.
Elektronisk tjänst förutsätter smarttelefon
Åke Möller framhåller att informationsströmmarna från det nya, högteknologiska monitoreringssystemet är elektroniska till 100 procent.
– En grundläggande förutsättning för att kunna ta del av den här tjänsten är att man har tillgång till en smarttelefon. Den mobilapp som kan nedladdas kommer att vara tillgänglig på olika språk inklusive svenska. Appen ska i sig vara enkel och behändig att använda. Vid behov kan man få instruktioner via nätet.
Det är alltså verkligen hög tid att ta ett så kallat digitalt kliv genom att skaffa en smarttelefon om man inte har gjort det tidigare. I annat fall bör man låta någon person ur den yngre generationen sköta den biten, påminner Möller i samma veva.
Deltagarna i det virtuella ÖSP-stödinfot hade en ifrågasättande och tveksam inställning till det presenterade monitoreringssystemet. Frågorna duggade tätt kring den kommande satellitövervakningen och eventuella anknutna knepigheter.
– Vi är lite oroliga för hur systemet ska fungera i praktiken. Väderleken är i Finland är ju vad den är. Överlag ser det i varje fall lovande ut och material finns att tillgå, om det inte skulle bli extremt regnigt. Då skulle vi vara illa ute här i norr, kommenterar Åke Möller.
Finländska CAP-planen snart på utlåtanderundor
Jonas Laxåback, verksamhetsledare på SLC, redogjorde allmänt för den kommande CAP-perioden 2023-2027.
– EU-kommissionen har i 220 punkter gett synpunkter på innehållet i den finländska CAP-planen. Lagändringarna torde träda i kraft vid årsskiftet. Innan dess blir utlåtanderundor aktuella i sommar och i höst. Riksdagen behandlar planen i höst, säger Laxåback.
– EU-kommissionen anknyter i sina kommentarer bland annat till det pågående kriget i Ukraina och dess inverkan på det finländska jordbruket i fråga om energiberoende, tillgång till proteinfoder samt konstgödselberoende.
– Under den nya CAP-perioden handlar det framför allt om en övergång från kraftiga till ännu kraftigare miljö- och klimatåtgärder samt en del förändringar gällande produktionskopplade husdjursstöd, säger Laxåback.
Andra föredragshållare på ÖSP Stödinfo del 2 var Roger Bertils och Annica Lind från Landsbygdskansliet. Susann Rabb som förmedlade aktuell information från ”Ta hand om bonden”-projektet.
ÖSP Stödinfo 2022 genomfördes i virtuell version den 19 april respektive den 26 april i samarbete med projekt Boden live. Över 350 personer slöt upp per gång. Föreläsningsmaterialet kan återupplevas via hemsidan www.ösp.fi.