Just nu pågår ett omfattande projekt som syftar till att öka kunskapen om de havresorter som finns i den nordiska frösamlingen. Förra sommaren odlades i fält närmare 800 fröprover av havre från NordGen som nu analyseras efter olika odlingsegenskaper.
Drygt två tredjedelar av den nordiska frösamlingen utgörs av cerealier (spannmål). I denna kategori finns närmare 1.000 olika accessioner (fröprover) av havre som bevaras av NordGen.
Intresset för havre har ökat under de senaste åren, inte minst på grund av den ökade efterfrågan på växtbaserade livsmedel.
Nu pågår också ett omfattande sammarbetesprojekt som syftar till att förbättra kunskapen om den nordiska havresamlingen.
Unikt projekt
Förra sommaren såddes närmare 800 olika fröprover av havre från NordGen i fält, bland annat för att studera plantornas odlingsegenskaper. Under året utvecklades ett projekt för att genotypning av alla accessionerna (plantans genetiska egenskaper undersöks genom DNA-analyser).
NordGen, Oatly, Lantmännen och ScanOats delar lika på kostnaderna för DNA-analyserna och data analyseras nu av bioinformatiker på ScanOats.
– Det har inte gjorts något liknande projekt på nordisk havre tidigare. Vi hade hela samlingen av kultivarer och lantsorter ute i fält så det är ett unikt projekt. Datan är förhoppningsvis färdigbearbetad någon gång under året, säger Jan Svensson, NordGens växtexpert på cerealier.
En planta per accession såddes även i växthus av Lantmännen och från dessa togs det bladprover för DNA-analys. Plantorna drivs upp och producerar frön, dessa kommer senare att sås igen av NordGen för uppförökning.
Genom att skörda fröna på nytt skapas en kopia av den individ som genotypades och en genotypad havresamling kommer att göras tillgänglig.
– Det handlar om att det kan finns variation i exempelvis en lantsort. Därför provtar Latnmännen en individ per accession vilken då matchar den genotypade datan. På så sätt kan forskare som intresserar sig för specifika data beställa frön som matchar den informationen, säger Jan Svensson.
Otrolig diversitet
Genotypningen kommer resultera i mycket mer kunskap om samlingen och ge information om den genetiska relationen mellan alla proverna. På så sätt blir det enklare för forskare och växtförädlare att i framtiden kunna välja exakt de sorter som har de har användning för.
En bättre beskriven genbankssamling blir därmed mer användbar för de aktörer som är intresserade av att utveckla nya havresorter som exempelvis är nyttigare, lönsammare eller bättre anpassade till ett förändrat klimat.
– En genbanksamling kan jämföras med ett bibliotek, men istället för böcker har vi fröprover. Ju mer information du har om böckerna desto lättare blir det att veta vilken du ska rekommendera. Som alternativ till att beställa ut en stor mängd fröprover kan användaren hitta ett begränsat urval som stämmer bättre överens på de egenskaper som efterfrågas, säger Jan Svensson.
NordGen och Oatly har också genomfört karakterisering utifrån fenotyp (fysiska egenskaper så som stråhöjd, färg på kärnorna, vippans form och benägenhet att drösa). Insatsen krävde många arbetstimmar i fält, ett arbete som i slutändan visade på den genetiska mångfalden bland de 800 havresorterna.
– Vi kunde se en otrolig diversitet i samlingen. Ett exempel är de 36 accessionerna av typen plymhavre. I den gruppen varierade vippgången från 51 till 85 dagar efter sådd och höjden varierade från 85 till 160 centimeter. Vi har påbörjat en process för att kunna beskriva vår havresamling på ett bättre sätt men det återstår mycket arbete innan vi är klara, säger Jan Svensson.