Mtk Export
MTK:s exportchef Thimjos Ninios vill se finländska företag satsa aktivare på internationell handel genom strategisk export.
Jordbruk Globalt SLC Marknad

Samarbete och strategiskt
tänkande ska öka vår export

MTK vill förenkla samarbetet mellan finländska företag och öka den strategiska exporten. Främst betyder det att finländska företag måste satsa aktivt på export och inte bara se det som ett sätt att bli av med överskott, konstaterar Thimjos Ninios, exportchef på MTK.

Thimjos Ninios presenterade MTK:s exportprojekt RuoKasvu för SLC:s styrelse förra veckan. Inom projektet som pågår till 2021 utreder MTK tillsammans med Naturresursinstitutet Luke, Lomalaidun ry och Aava & Bang hur jordbrukets lönsamhet kunde förbättras genom export.

– Taktisk export där råvara säljs ut billigt fungerar om ett företag måste bli av med överlopps råvara, sade Ninios. För mervärdesprodukter krävs däremot långsiktig planering.

Ninios talar om strategisk export.

– Det betyder att företaget går in för export redan i början av produktionsprocessen och företagsledningen involveras. Man gör upp ett strategiskt mål med en viss andel export som ingår i företagsplanen.

När det strategiska målet är klart behövs ett destinationsland och en marknadsanalys. Sedan anpassas produktutvecklingen och försäljningskanalen till den fastställda marknaden. Det som fungerar i Finland fungerar inte automatiskt till exempel Japan, utan undersökningar behövs.

– Här begås också ofta misstaget att rikta produkterna direkt till konsumenter, vilket är en svår marknad. För att konsumenten ska köpa en ny produkt krävs väldigt mycket arbete för att göra varumärket känt.

Istället föreslår Ninios food service – cateringtjänster.

– Food service glöms ofta bort eftersom det är en smal sektor i Finland. I Hong Kong sker däremot 50 procent av matförsäljningen via food service. Där kan en engagerande berättelse fungera som reklam för en produkt, och sådana berättelser han finländska företag gott om.

Internationell handel som målsättning

Helst skulle Ninios se att företagen använde uttrycket internationell handel istället för export.

– Det är mera överskådligt för ett företag att planera in internationell handel som en målsättning i den egna verksamheten. Men det måste ske på lång sikt, för några genvägar finns inte. Vi har sett många företag ge upp genast, men det tar minst 2-3 år av kontinuerligt arbete innan man kan förvänta sig resultat.

En viktig aspekt skulle vara att få in en lokal kontakt på den marknad som företaget vill komma in på.

– Än så länge är det få finländska livsmedelsföretag som har kontor utomlands. Men det behövs stark lokal närvaro och kontinuerlig marknadsföring på plats för att upprätta ett varumärke som folk litar på. 

För det krävs resurser, och framför allt nya modeller som kan stöda mindre företag att öppna dörrarna utomlands.

– Utgående från marknadstrender finns det en stor exportpotential för havre, broiler och förädlade produkter med starka varumärken. Därför utreder vi nu hur exporten av dessa kan ökas.

Från Luke utreder specialforskare Csaba Jansik hur primärproduktionen kunde utveckla sina produkter ytterligare för export, till exempel genom att välja havresorter som är speciellt lämpliga för ändamålet.

SLC: Viktig fråga för hela sektorn

Ninios presentation fick positiv respons av SLC:s styrelse.

– Finländska jordbruksprodukter har en enorm potential på exportmarknaden bara vi lär oss utnyttja den, summerade SLC:s ordförande Mats Nylund diskussionen. SLC är gärna med och backar upp alla exportsatsningar som görs, och frågan är viktig för hela sektorn.

Bland annat har SLC varit med och stött ansökan för RuoKasvu-projektet. SLC deltog också i den finländska storsatsningen på Grüne Woche-mässan i Berlin och främjar spannmålsexport genom Farmers Grain Export.

Det finns enligt Nylund en utmaning i den debatt om kött och klimat som nu figurerar i media, och en viss risk att köttkonsumtionen i Finland minskar i framtiden.

– Däremot kommer det garanterat att finnas en stor global efterfrågan på kött utanför landets gränser där konsumtionen växer, sade Nylund. Det gäller bara att skapa länken mellan vår produktion och dessa konsumenter.

Inom RuoKasvu fortsätter man nu hitta lösningar exempelvis i form av företagssamarbete, en exportring som skulle dela på risker och kostnader, samt ett exportföretag.