Rikliga regn har avbrutit vårsådden för ett par veckor. Sådden uppskattas ta fart igen denna vecka, uppger ProAgria i sin växtodlingsrapport.
Sådden är två veckor senare än normalt särskilt i landet södra delar och till och med tre veckor försenad i södra Finlands kustområden och Kymmenedalen. Variationen mellan skiften och gårdar är mycket stor i år. Till och med i södra Finland fins det gårdar som inte ens har inlett vårsådden ännu.
Sådden av vårsäd och våroljeväxter uppskattas bli slutförd på de flesta områden före medlet av juni. Vallar, höstsäd, höstoljeväxter och kummin har dragit nytta av regnen och deras tillväxt är god eller till och med utmärkt.
Spannmålsbestånden har ställvis gulnat på grund av för mycket vatten. På en del skiften har det bildats skorpa på grund av regnen. Ställvis är man tvungen att utföra sådden på nytt.
Kornsådden mest på hälft
Regnen har fördröjt vårsådden i hela landet. På de flesta områden är fortfarande 10-30 procent av vårvetet osått. I Kajanaland är största delen av vårvetet osått och i delar av södra Finlands kustområden hälften. På många områden har man avstått vårvetesådd och gått in för foderkorn i stället.
Havresådden har hunnit längst i Nyland, södra Finlands kustområden, Egentliga Finland, Satakunta, Birkaland, Mellersta Finland och Österbottens kustområden, där 15-25 procent av havrearealen ännu återstår att så. I Kajanaland och Lappland är havtresådden ännu alldeles i sin början.
Kornsådden är mest på hälft: på flera områden återstår ännu hälften och även på de områden som hunnit längst återstår 25-30 procent, dvs Nyland, delar av södra Finlands kustområden, egentliga Finland och Satakunta).
Broddskjutningen har varit varierande i vårsäden. Vårvetet har klarat broddskjutningen bäst av vårspannmålsslagen.
Broddskjutningen har försämrats av väta och skorpbildning och på en del skiften har man varit tvungen att så på nytt, men vätans och skorpbildningens effekter visar sig bättre under de närmaste dagarna.
Höstspannmålen är i stråskjutningsfasen och rågen håller på att gå i ax i södra Finland. Höstvetets och -rågens tillväxt uppskattas var god eller till och med utmärkt i hela landet, endast i Savolax och Mellersta Finland uppskattas bestånden vara tillfredsställande. Regnen och värmen har ökat behovet av ogräsbekämpning i höstspannmål, men växtsjukdomar eller skadegörare har inte varit till problem.
Ogräsbekämpningen av de först sådda vårsädesfälten håller på att inledas. Fukten och värmen har varit till fördel också för ogräsen, varför bekämpningsbehovet är större än vanligt på de flesta gårdarna.
På södra Finlands spannmålsåkrar förekommer fröogräs rikligt och den bästa bekämpningstidpunkten står inför dörren. Växtsjukdomar och skadegörare förekommer mindre än vanligt på flera områden. I södra Finland rapporteras en del skador förorsakade av jordloppor i spannmålsbestånd.
Bakslag för vårraps
Såningstiden för vårraps börjar bara över. Regnen störde sådden på många områden så till den grad, att en stor del av den tilltänka rapsarealen inte har såtts, i Tavastland till exempel 90 procent.
Vårrybsen tas däremot in som ny växt i odlingsplanerna, eftersom man kan så den ännu i början av juni. Vårrybssådden är längst hunnen i södra Finlands kustområden, Egentliga Finland, Birkaland och Mellersta Finland, där endast 15-30 procent av vårrybsarealen återstår att så.
I sydost är vårrybssådden ännu alldeles i sin början, på andra områden har man kommit halvvägs.
Höstoljeväxtbestånden är ovanligt bra och de blommar nu rikligt. En del rapsbaggeangrepp rapporteras i höstoljeväxtbestånden, men de har inte förorsakat betydande problem. Rikliga regn och fukt ökar risken för bomullsmögel.
Sockerbeta, ärt och bondböna har bildat planta tillfredsställande eller bra med undantag för Mellersta Finland, där plantsättningen är försvarlig. Det förekommer rikligt med ogräs i sockerbets-, ärt och bondbönsbestånden.
På en del gårdar har bondbönan lidit av väta och man har varit tvungen att så skiftena med korn eller havre.
Kumminbestånden ska snart börja blomma i södra Finland.
Regnen har ändrat på odlingsplanerna
Regnperioden som inföll efter medlet av maj har tvingat många odlare till betydande förändringar i sina odlingsplaner.
Vårvete har bytts ut till korn, man har avstått bondböna, raps har bytts till rybs, vallarealen ökar, senare sorter bytts ut till foderspannmål och i mån av möjlighet har man bytt till vårrybs och tidigare sorter.
De baljväxter som nu sås kommer att skördas gröna som foder.
Vädret under innevarande vecka är avgörande för hur mycket relativt tidiga havresorter man hinner så. Om det blir ett längre uppehållsväder, kommer den osådda arealen på många områden att bli mindre än 5 procent.
Riktigt blöta åkrar eller delar av skiften kommer att trädas eller besås med ettåriga vallväxter. På gårdar med öppen träda är målet ställt vid att trädesarealen inte blir större än 25 procent.
På en del områden har blickarna riktats till nästa säsong och arealen höstspannmål och -oljeväxter uppskattas öka, men på alla gårdar är inte odling av höstsådda växter den mest lyckade lösningen.
Ensilageskörden inleds inom en vecka
Ensilageskörden inleds inom en vecka i landet södra delar. Det varmare väder som har förutspåtts för denna vecka kan försnabba beståndens utveckling.
Skördeutsikterna varierar från goda till utmärkta. Skördemängden väntas bli utmärkt i Nyland, södra Finlands kustområden och Södra Karelen och av god kvalitet i nästan hela landet.
Ensilageskördens kvalitet är dock mycket beroende av skördetidpunktens väderlek. Vid varmt väder bevaras vallarnas utfodringskvalitet sämre och väta kan också påverka kvaliteten negativt. En stor skörd leder i regel till låg proteinhalt.
Ingen uppskattning om inledningen av torrhöskörden ges ännu i det här skedet på grund av det varierande vädret. Skördeutsikterna för torrhö är i det här skedet utmärkta i Nyland, Österbottens kustområden samt Södra karelen och tillfredsställande i Birkaland, Södra Savolax och Norra Karelen.
Betesperioden har inletts under mycket olika tider i olika delar av landet. I Nyland kom boskapen ut redan i början av maj, men i Tavastland först förra veckan och i Norra Savolax först denna vecka.
Det förekommer maskros rikligare än vanligt i vallarna på flera områden.
Jordgubben blommar på friland
Jordgubben blommar redan på friland i stora delar av landet. I östra Finland bildas det redan kartar i bestånd som har varit täckta med duk.
De kalla nätterna under förra veckoslutet har gett odlarna mycket arbete med fiberdukar, men tills vidare har inte större skador på blommorna rapporterats.
Jordgubbarna för veckoslutets dimissionskalas plockas redan från tunnlar i södra Finland. Skördeperioden för frilandsjordgubbar uppskattas inledas kring midsommar på de flesta områdena.
De tidiga äppelsorterna blommar nu som intensivast i södra och västra Finland och blomningen inleds också i mellersta Finland.
Blomningen av svarta, röda och vita vinbär håller på att avslutas i södra Finland, men är som intensivast i mellersta och östra Finland.
Hallonblomningen är som rikligast i söder och håller på att inledas i mellersta delarna av landet.
De rikliga regnen under förra veckan har inte påverkat de fleråriga växternas tillväxt. Däremot har pollinerarna varit inaktiva på grund av det kalla och regniga vädret, vilket kan påverka skörden av bär och frukt.
Den kylslagna våren hämmade förekomsten av skadegörare i bär- och äppelträdgårdar. En varm period kan snabbt sätta god fart på skadegörare. Särskilt i tunnlar är det skäl att dagligen göra observationer.
Grönsakssådden är till stora delar slutförd och tillväxten har varit långsam på grund av det kalla vädret, men plantorna är i huvudsak i skick. Grönsaksplantor såsom vårlök planteras ännu ut på friland i hela landet.
Sparris- och rabarberskörden pågår. Dessutom har primörer redan skördats från främst tunnlar och uppvärmda växthus, men skörden av primörer räknas ta fart på allvar under midsommarveckan.
I grönsaksodlingar lönar det sig att åtminstone följa med liten kålfluga och morotsbladloppa.