Hur kunde regionen Österbotten utvecklas till Matriket Österbotten? Det var frågan som ställdes på seminariet ”Utvecklingsplattform för Matriket Österbotten” som hölls 24.8 vid Yrkesakademin i Gamla Vasa.
Verksamhetsledaren Jannie Steensig Vestergaard från Skånes Livsmedelsakademi berättade hur man gått till väga då man utarbetat det lyckade konceptet ”Smaka på Skåne” och skapat ett nätverk med primärodlare, handelsmän och stora livsmedelsföretag.
– Mat är inte bara näring, utan en källa till livsglädje. Ett intensivt samarbete mellan deltagande aktörer är grunden till att projektet ”Smaka på Skåne” bidragit till att regionen Skåne blivit vald till det fjärde mest innovativa området i världen, berättar Jannie Steensig Vestergaard.
Hon är född i Danmark och har bland annat en forskarbakgrund i Joensuu och är nu involverad inom projektet ”Smaka på Skåne”.
För att få med så många aktörer som möjligt och för att alla ska gynnas av samordnade resurser och för att lyfta fram den stora matproduktionen så skapades plattformen Livsmedelsakademin. Hälften av maten som produceras i Sverige kommer från Skåne, en stor del av den svenska livsmedelsindustrin ligger i Skåne som har ett invånarantal på 1,9 miljoner varav många med annan kulturell bakgrund än den skånska.
Målgruppen är de som arbetar med småskalig mattillverkning, handel och kulinarisk turism och målsättningen är att Skåne ska kännetecknas av mat av hög kvalitet, baserad på regionens natur, kultur och historia.
Projektet skall hjälpa målgrupperna genom att bland annat förenkla logistiken för primärodlarna vid försäljning till affärer och restauranger. Resultaten visar att projektet har gynnat de små företagarna och varit ekonomiskt lönsamt för primärodlarna.
Mer samarbete inom en livsmedelsstrategi
Österbotten har ju många högklassiga livsmedel från regionen: potatis, spannmål och till exempel den eftertraktade ekohavren, grönsaksproduktion och en stor kött- och mjölkproduktion. Men storskalig industriell förädling saknas om man jämför med Skåne som har Oatly, Findus och många fler stora aktörer.
De stora aktörerna deltar i det skånska projektet projektet med en medlemsavgift till Livsmedelsakademin och får tillgång till ett nätverk för VD:ar och andra personer i ledande ställning.
Livsmedelsakademin finansieras av flera olika aktörer, bland andra Landsbygdsprogrammet från EU, Länsstyrelsen och via deltagaravgifter.
De har utvecklat ett eget varumärke med en logo som producenterna använder sig av och som garanterar ursprunget. Nästa målsättning är att utveckla kulinariska drycker av områdets frukt och bär och bli Nordens ledande dryckesregion 2020.
Smaka på Österbotten?
Jordbrukaren och lammuppfödaren Anders Norrback, inbjuden som föreläsare, ställde frågan: vad räknas till Österbotten? Skall Närpes tomater säljas som Österbottniska? Nej blev svaret i publiken, de är redan ett varumärke.
Seminariedeltagaren Caj Norrgård VD på Oravais Rökeri berättade om sin erfarenhet att mat från Österbotten redan har ett gott rykte i landet.
Hotelldirektören Cisse Grönholm från Hotel Red and Green berättade om svårigheten att köpa närproducerat då tillgången på specifika råvaror inte alltid finns, en stor del av kunderna vill inte heller betala mer för närproducerade produkter i restaurangen.
Bristen på till exempel kockar och matkunniga är en annan nationell brist som lyftes fram. Dessutom är Österbotten mycket större till ytan än Skåne, men har färre invånare vilket gör logistiken dyrare.
Publiken välkomnade ändå initiativet och med många engagerade och samverkande aktörer kunde projektet lyckas. Högklassiga råvaror finns nog i Österbotten.