Senaste fredag presenterade jord- och skogsbruksministeriet en handlingsplan för hur den inhemska livsmedelssektorn skall bli mera internationell. Handlingsplanen har gjorts upp av Anne Berner och är en del av arbetet inom diskussionsforumet ”Det gemensamma matbordet”.
I planen presenterades fyra tyngdpunktsområden med det huvudsakliga syftet att öka den finländska livsmedelsexporten. Målet är ambitiöst – i våras slog diskussionsforumet fast att livsmedelsexporten borde tredubblas. Uttryckt i pengar handlar det om en ökning från 1,8 miljarder euro till 5,4 miljarder euro.
Handlingsprogrammet presenterades på ett seminarium i Helsingfors som hade samlat en lång rad aktörer inom livsmedelskedjan. Som arrangörer fungerade bland andra Livsmedelsindustriförbundet, Finlands företagare och MTK. Sammanlagt 17 korta anföranden hölls av olika personer som representerade snart sagt alla delar av livsmedelskedjan. Det som genomsyrade de olika talturerna var behovet av samarbete.
– Genom samarbete och gemensam vilja kan vi öppna de internationella marknaderna för finländsk mat och tredubbla vår livsmedelsexport, sade Reijo Karhinen som fungerar som ordförande för ”Det gemensamma matbordet”.
Anne Berner som sammanställt handlingsprogrammet konstaterar att det saknas en nationell strategi för livsmedelsexporten, samtidigt som samarbetet för att öka exporten är bristfälligt.
De finländska företagen är mest inriktade på hemmamarknaden. Det saknas ofta internationell erfarenhet och det ges enligt Berner inte heller tillräckligt med utbildning inom området.
– Det egna självförtroendet är inte heller bra, vilket gör att man säljer varorna alltför billigt. Man litar inte tillräckligt mycket på det egna kunnandet, menade Berner.
Alkoholexporten har potential
Handlingsprogrammet lyfter fram fyra områden där det borde ske en förändring för att få upp exporten. Det område som lyfts fram först i programmet handlar om alkoholdrycker.
Alkoholdrycker har en stor potential, men stora ändringar borde göras i lagstiftningen. Det handlar bland annat om finländska alkoholtillverkare borde få marknadsföra sina produkter utomlands. Så borde det också vara möjligt att sälja ut produkterna direkt från det ställe där de tillverkats.
Vidare borde alkohollagstiftningen flyttas från social och hälsovårdsministeriet till arbets- och näringsministeriet.
– Beslutsfattandet kring alkoholdrycker styrs nu helt enligt hälsoaspekter istället för att man skulle se att det är fråga om en högförädlad jordbruksprodukt, sade Samuil Angelov som är vinkännare och restaurangföretagare.
En annan sak som borde lyftas fram är den finländska matkulturen. För att exporten av finländska livsmedel skall lyckas så borde också finländarna själva vara stolta över sin matkultur. Enligt Anne Berner borde den inhemska matkulturen stärkas genom att den lyfts fram i restauranger, vid olika tillställningar och i butikerna.
Aku Vikström som är vd för restaurangkoncernen NoHo Partners påminde om att uppfattningen om ett lands matkultur kan förändras.
– För tjugo år sedan var ingen intresserad av dansk mat. Men efter att René Redzepi grundade restaurang NoMa i Köpenhamn har det uppstått en helt ny mattrend nämligen ny nordisk mat, som får turister att åka till Danmark bara för att uppleva maten, sade Wikström.
Kocken och krögaren Henri Alén påpekade att vanlig finländsk husmanskost kan nå långt om den tillreds på rätt sätt.
– De utvärderare som gav min restaurang Finnjävel en Michelinstjärna gav ett skilt omnämnande åt en maträtt som närmast liknar morotslåda. Så om finsk morotslåda kan ge en Michelinstjärna så har vår matkultur nog potential till vad som helst på exportmarknaden.
Grunda matcampus i Vik
I handlingsplanen lyfts det fram att livsmedelsexport behöver stora satsningar på kunnande och innovationer. Ett förslag är att grunda ett matcampus i Vik vid Helsingfors universitets agrikultur- forstvetenskapliga fakultet.
Bland annat skulle ett internationellt utbildningsprogram utvecklas för finländsk mat. Ett av huvudämnena kunde vara gastronomi. Modell skulle tas från Örebros universitets enhet Grythyttan i Sverige eller det Gastronomiska universitetet i Piedmont i Italien.
Agroforstfakulteten har gjort planer som skulle göra det möjligt att få igång utbildning i gastronomi år 2026. Först skulle utbildningen ske med en universitetslektor, men tanken är att senare inrätta en professur i gastronomi. Några finansieringslöften för planerna finns emellertid inte i detta skede.
Det sista tyngdpunktsområdet i handlingsplanen handlar om samarbete. De finländska livsmedelsföretagen är små om man ser på dem ur ett internationellt perspektiv. Därför behövs samarbete för att komma framåt med livsmedelsexporten.
I handlingsplanen föreslås att ett finländskt samarbetsorgan, Suomen Ruoka Arena (Finlands Mat Arena), skulle grundas enligt svensk modell. I Sverige grundades Sweden Food Arena år 2017 efter att den svenska regeringen hade presenterat en livsmedelsstrategi. Sweden Food Arena har i dagens läge kring 40 företag som medlemmar och samarbetar kring forskning och innovation inom livsmedelssektorn.
I alla talturer på seminariet framhölls att samarbete behövs för att öka sektorns livskraft och livsmedelsexporten. Men det rådde inte full enighet om grundandet av Suomen Ruoka Arena är rätt väg.
– Vi har många samarbetsorgan inom livsmedelsbranschen, frågan är om ett organ till är den rätta lösningen, påpekade Annika Hurme som är verkställande direktör för Valio i sina slutord.