Rysk spannmålstransit via hamnarna i Lovisa och Nådendal har gjort det svårare för lastbilsföretagarna och jordbrukarna att få kippningstider där i höst. Hittills har det ändå enbart bildats kö under enstaka dagar. När det är skördetid och ostadigt väder kan ändå enstaka dagar vara nog så värdefulla.
Erik Oljemark är spannmålsodlare i Borgå och ordförande för Nylands Svenska Lantbrukssällskap.
- För oss här i östra Nyland är det katastrofalt att vi inte får kippningstider i till exempel Lovisa hamn när vi behöver det, säger han.
Oljemark anser att staten bör agera i och med att det handlar om tryggandet av den inhemska matproduktionen och i förlängningen också försörjningsberedskapen.
- Jag förstår att Viljava vill ha stor omsättning på sina lager i hamnarna. Men i och med att Viljava ägs av staten så anser jag att det nu behövs ägarstyrning för att se till att de inhemska bönderna kan använda sig av dem under skördetiden. Alla jordbrukare har inte tillräckligt med lager på gårdarna. I synnerhet inte den här hösten när kvaliteten är varierande och därmed kräver ännu mer av lagren, säger Oljemark.
Spannmålstransit som växer
Enligt Suomen Viljavas VD Pasi Lähdetie har det varit problem enbart vid enstaka tillfällen och främst just i Lovisa. I Nådendal har Viljava större kapacitet gällande både mottagning och lager.
- Det är fråga om normal spannmålstransit med tåg från Ryssland ut i världen. Spannmålstransiten växer ändå ständigt en aning och syns kanske mer just nu, när det samtidigt kommer mer inhemsk spannmål från den pågående skörden här hemma, säger han.
Spannmålsmottagningen i Lovisa är också uppbyggd på ett annorlunda sätt än i Nådendal där det finns mer kapacitet.
- I teorin skulle vi kunna ta emot 1000 ton per timme i Nådendal, i praktiken är det förstås någonting annat. I och med att spannmålen kommer till hamnarna via tåg så har vi också märkt av att det till Lovisa är svårare att förutspå när spannmålståget dyker upp i och med att det är kortare väg från östgränsen, säger Lähdetie.
Analysskedet belastar en del
Lähdetie framhåller att analysskedet vid en spannmålsmottagning räcker en viss tid och att det går fortare om man från början känner till om det handlar om fodersäd eller brödsäd.
- Men då man inte vet så räcker den processen en viss tid och gör att det hela går långsammare.
Vid planlagren, där sådana finns, går processen i regel fortare och där finns inte lika många begränsande faktorer. Avslutningsvis påminner Lähdetie om de positiva effekterna med omfattande fartygstrafik.
- Sådana här transitfrakter ger också möjlighet för finländska bönder och aktörer att exportera sin spannmål med samma fartyg. Man kan dela upp ett fartyg och det är inte alls ovanligt i dag, fartygen blir bara större, säger han.