Robot Js 1
På det här området ska Victor Ravald anlägga en modern robotladugård samt svämgödselbrunn. Byggnaden med 150 djurplatser ska enligt planerna vara klar till nästa sommar. Den blir 55 meter lång och 30 meter bred.
Jordbruk Maskin & teknik

”Robotladugård är framtidens melodi”

Mjölkproducenten Victor Ravald från Terjärv har mycket på gång under de kommande månaderna. Han har beviljats miljötillstånd för en ny robotladugård med 150 platser och en framtida produktion med totalt 238 platser. Grundarbetena inför nybygget är redan igång.

Trots kritiken mot jordbrukets bristande lönsamhet och nedläggning av gårdar saknas det inte återväxt och uppfriskande framtidstro inom dagens österbottniska jordbruk.

Ett exempel är Victor Ravald som har tagit över familjejordbruket officiellt hemma i Hästbacka, Terjärv så sent som i augusti. Den 28-årige mjölkproducenten går därmed i sin farfar Brynolfs, sina föräldrar Dages och Katrins och sin farbror Toms yrkesmässiga fotspår.

– Jag tror definitivt på en framtid inom jordbruket, säger Ravald med övertygelse i rösten i samband med LF-intervjun.

– Men samtidigt gäller det också att våga investera. Större verksamheter är en förutsättning för att klara sig idag. Det gäller helt enkelt att satsa eller sluta, betonar han.

Ny robotladugård klar i maj 2019

Victor Ravald säger att han har haft fullt upp med byråkratiskt pappersarbete på sistone. Nyligen beviljade Kronoby kommun honom miljötillstånd för utvidgning av den egna mjölkproduktionen.

I praktiken innebär den stundande utbyggnaden att det kommer att finnas 100 extra djurplatser på den Ravaldska anläggningen framledes.

För närvarande föder Victor Ravald upp cirka 130 djur varav 35 mjölkkor, 50 slaktnötkreatur samt kvigor och kalvar. I framtiden kommer den maximala kapaciteten att växa till 238 djurplatser.

En bit bakom det nuvarande fähuset som är byggt 1981 är inledande grävmaskinsarbeten inför ett seriöst nybygge redan igång.

– Vi ska uppföra en modern robotladugård. Mjölkningsrobotar är tveklöst framtidens melodi och någonting som många av mina kollegor redan har skaffat. Det är en teknik som inte är någon billig historia. Man får ett hus för samma kostnad som mjölkningsroboten. Jag räknar dock med att investeringen ska ha återbetalat sig efter tio år.

Ravald berättar att han har finansieringen för mjölkgårdens utvidgning under kontroll. När tidtabellen förs på tal säger han så här:

– Gräv- och förarbeten har redan inletts på byggplatsen. Förhoppningsvis kan byggnadsskalet stå färdigt på senhösten, men det beror lite på väderutvecklingen under de kommande månaderna. Målet är dock att den nya ladugården ska kunna tas i bruk i maj nästa år.

Den nya ladugården ska rymma totalt 150 djurplatser. Fördelningen är 80 mjölkkor och 70 kvigor.

– Parallellt med nybygget går jag dessutom in för att renovera den gamla båsladugården inom de närmaste åren. Det handlar bland annat om spaltprojekt och att installera gummimattor för djuren.

Robot Js 2
Victor Ravald har idag 130 djur varav 35 mjölkkor som är placerade i det fähus som är byggt 1981.

Enda kvarvarande mjölkgården i Hästbacka by

För Victor Ravald som är uppvuxen i genuin producent- och jordbrukarmiljö har det aldrig funnits några konkurrerande alternativ till jordbrukaryrket.

– Jag har utbildat mig till landsbygdsföretagare vid Lannäslunds skolor i Jakobstad. En enda gång har jag haft ett sommarjobb utanför jordbrukets sfärer. Det var för övrigt på en torvmosse, berättar han.

Också i sidobyarna i Terjärv med sina starka agrara traditioner sätter de starka samhälleliga strukturomvandlingarna sina tydliga spår.

– Vår mjölkgård är numera den enda kvarvarande i Hästbacka by. Det finns några verksamma nötköttsproducenter här i byn. Först funderade jag själv på att lägga tyngdpunkten på nötkött. Men jag stannade för mjölkproduktion eftersom lönsamheten trots allt är bättre inom den grenen.

En bit från det nuvarande ladugårdkomplexet med maskinpark tornar Victor Ravalds foderlager upp sig på ståtligt vis. Det krävs ordentliga fodermängder för att hålla igång en mjölkgård. Ravald säger att hans mjölk- och nötboskap kan förbruka upp till några ton foder per dag ibland.

– Den totala odlingsyta som jag har tillgång till uppgår till 157 hektar varav 34 hektar är arrenderade. Vi strävar efter att vara självförsörjande i fråga om foder. Kraftfoder och mineraler köper vi dock in utifrån.

Byta foder mot djur ett alternativ

Hur har ditt foderskördande förlöpt under den osedvanligt torra sommaren 2018?

– Det har varit speciellt i år. Den första skörden gav mycket torrt hö och det var besvärligt. Den andra skörden var i sin tur något bättre. Härnäst går vi in för att kamma hem den tredje skörden i mitten av september. Om vi har ett överskott av foder kan vi spara alternativt sälja eller byta fodret mot djur. Att man kan idka byteshandel av det här slaget är positivt.

Apropå mjölkproduktionens ekonomiska realiteter och aktuella prisutveckling skulle Victor Ravald gärna välkomna stigande producentpriser som samtidigt kunde vara en kompensation för sänkta stödsummor.

– Idag går det inte att driva en sån här verksamhet utan externt jordbruksstöd. Samtidigt måste man också förstå att ingen är motiverad att göra förlustbringande arbete flera år i rad, säger Ravald.

Victor Ravald säljer den mjölk han producerar till Pohjolan Maito. På slaktnötsidan levererar han till Snellman.

I det dagliga arbetet får Victor Ravald assistans av sina föräldrar och sin farbror. Småningom siktar Ravald även på att anställa sin kusin i verksamheten.

Förutom jordbrukare är Victor också tvåbarnsförälder. Hans fru Janika, som är mammaledig för tillfället, kommer att börja delta i jordbrukssysslorna småningom.