Förra veckans måndag bar det av. SLC och MTK hade ordnat en bussturné i Nyland för politiker där fem nyländska riksdagsledamöter valde att delta: Fatim Diarra (De Gröna), Pinja Perholehto (SDP), Otto Andersson (SFP), Pihla Keto-Huovinen (Saml.) och Eerikki Viljanen (Centern). Dessa ackompanjerades av de två producentorganisationernas tjänstemän samt diverse nyländska producenter.
Det var en solig morgon då bussen svängde in på gårdsplanen på Jonnas, som är en växtodlingsgård på 300 hektar i Borgå. Gården har varit i släktens Johanssons ägo i över 200 år, och strax efter årsskiftet genomfördes generationsväxling då Anna Johansson som sjunde generation tog över efter fadern Markus Johansson.
Far och dotter hälsade gruppen välkommen, och inledde med att berätta om generationsväxlingens omständliga natur. Annas engagemang i branschen var tydligt, likaså hennes budskap till politikerna.
– Den resurskrävande byråkratin och krångligheterna i utbetalandet av startstödet skapar en otrolig press. Om man vill få unga odlare att fortsätta med livsmedelsproduktion så uppmuntrar det här nog inte alls till det.
Anna och Markus Johansson förde fram vardagsproblematiken på gården varpå Otto Andersson frågade efter tre toppfrågor som beslutsfattaren bör ta till sig för att förstå jordbrukaren.
– Hur lönsamhetsproblematiken skall lösas när man är utlämnad åt naturen. Få företag fungerar enligt den principen att de producerar en vara eller tjänst utan att veta vad de får betalt för den. Därför blir det allt vanligare bland jordbrukare att ha ett lönearbete vid sidan om, vilket betyder att man inte hinner sätta in sig i sin verksamhet och utöka sitt kunnande.
– Nu är det som Anna säger kunnandet som är det centrala. Vi behöver absolut mera utbildning inom jordbrukssektorn, och även inspirera unga att ge sig in på den studievägen. Det gäller framför allt biologi – om det som växer på åkern. Jordbrukaren kan inte förlita sig på rådgivning, utan måste själv kunna sin sak, fortsatte Markus.
– Som en tredje sak vill jag lyfta fram riskhanteringen. Hur klarar jag mig om det blir extrema förhållanden? Det gäller att sprida risken och investera med måtta. Då sover man bättre.
Vargdebatten gick het
Resan gick vidare. Under följande etapp utbröt intressanta diskussioner i bussen då fårproducent Benjamin Andberg berättade om sina erfarenheter med vargproblemet. Det hela började då vargen först dök upp på Andbergs gård och han lyckades skrämma i väg den.
– Jag ringde polisen som tillrättavisade mig för detta och sade att man endast får gå emellan med käpp.
Trots upprepade vargbesök och rivna djur såg myndigheterna inget skäl att ge lov att jaga bort rovdjuret. Myndigheterna uppmanade vidare Andberg att inte gå till pressen eftersom detta skulle sprida vargrädsla.
– Hur skall man kunna skydda sin egendom utan att bryta mot lagen eller bli ett ansikte för varghat?
Fatim Diarra höll med om att ett system som uppmuntrar till olagligheter inte kan vara förtroendeingivande. Otto Andersson expanderade tanken:
– Det uppstår samhälleliga konflikter om verkliga problem inte åtgärdas eftersom det söndersmular medborgarnas förtroende för myndigheterna.
MTK-Uusimaas ordförande Aleksis Kyrö framförde att det är svårt att ta tag i frågan då den är så känslig.
– För att jag och mina vänner sedan väsnas för vargens sak i tidningarna, insköt Diarra.
SLC Nylands ordförande Thomas Antas poängterade att detta är en bra poäng och lyfte fram problematiken just i den polariserade debatten. Diarra höll med om att antingen/eller-attityden som byggs upp i median är skadlig och att endast öppen debatt kan lösa situationen.
Mångsidighet skapar lönsamhet
Vid lunchtid nådde bussen den ekologiska spannmålsgården Krannin tila i Nurmijärvi. Här fick sällskapet pröva på gårdens och närtraktens smaker medan ägarna Olli Lukkarinen och Anne Lukana berättade om sin verksamhet.
Gårdens specialitet ligger i spannmålsförädling vilket resulterat i ett brett utbud med upp till 30 olika produkter. Produkterna säljs i gårdsbutiken, webbhandeln samt i gårdens café.
Lukkarinen poängterade att den diversifierade verksamheten kräver kunskaper i bland annat livsmedelsproduktion, turism, företagande och marknadsföring.
– Mångsidighet skapar en grund för en lönsam verksamhet, och jag tror att det skulle vara viktigt att få med kunnande på dessa områden redan i lantbruksutbildningen.
Budskapet till politikerna tangerade därmed även här utbildning, men också ekonomi.
– Sysselsättningsgraden här på gården har tiodubblats sedan vi tog över. Vi har en väldigt stor potential på gårdarna att genom egen passion och goda samarbeten öka sysselsättningen dramatiskt.
Ett gott land för köttproduktion
Bussturnén sista anhalt var Numlax gård i Nurmijärvi där Sam Borup tog emot sällskapet. Numlax omfattar 240 hektar, och sedan år 2000 har Borups idkat direktsådd på gården. Sam Borup tog över 2007 och 2018 utvidgades verksamheten till dikor.
Gårdens stiliga huvudbyggnad ligger på en kulle som sluttar ner mot öppna gräsmarker där svarta Anguskor går på bete. Med stor munterhet berättade Borup om sin verksamhet.
– Om det finns något land där det är hållbart att ha nötproduktion så är det Finland eftersom vi här kan kombinera den med vallodling och dessutom har god tillgång till rent vatten. Vår verksamhet leds dessutom av vissa etiska, ekonomiska och miljömässiga principer.
Borup konstaterade dock att det skulle behövas ett köttklassificeringssystem för att kunna föra vidare idén om det rena och hållbara köttet i kedjan.
– Vi skulle behöva ett varumärke för kött av frigående djur. När produkten har en historia som direkt talar för ett högre pris så är kunderna villiga att betala för det.
Diarra gav sitt stöd till idén.
– Om konsumenten vill äta mindre eller ansvarsfullt producerat kött så är det idag svårt att veta vad det är man köper. Därför är vissa negativt inställda till kött.
Borup instämde i att köttdiskussionen lätt blir en tävling om vem som har mest fel, men påpekade att nötköttet inte alls är den klimatbov som det utpekas som.
– Sanningen finns väl någonstans där emellan, kommenterade Diarra.
Dagen avslutades med kaffe i herrgårdens rustika salong. Borup poängterade sammanfattningsvis att han önskade att politiker kunde inse att lantbruket inte hinner reagera på politikens plötsliga nycker, utan att detta endast skapar osäkerhet i branschen.
– Mitt budskap till politikerna är därmed enkelt: vi jordbrukare jonglerar redan med sju bollar, så det är inte sådär bara att ta bort eller lägga till något. Förutsägbarhet är A och O.