Livsmedelsföretaget Raisio startade projektet i fjol höstas för att ta reda på hur stor påverkan havren som företaget använder i sin produktion har på klimatet.
Hittills har man utgått ifrån Naturresursinstitutets beräknade genomsnittsvärde gällande kolavtrycket från landets havreproduktion. Men nu beslöt man att ta fram egen data från havren som kommer från företagets kontraktsodlare.
– Vi ville få reda på havrens verkliga kolavtryck, säger Minna Oravuo, som är chef för Raisios spannmålsupphandling.
Hon tillägger att spannmålen står för 86 procent av företagets råvaror och att projektet är ett led i Raisios hållbarhetsprogram.
Anskaffningen av spannmål bygger på avtal med odlarna, och i fråga om havren har företaget över 200 kontraktsodlare. Av dem deltog 50 odlare i projektet som var frivilligt.
Projektet genomfördes i samarbete med företaget Envitecpolis som samlade in odlingsuppgifter från kontraktsodlingarna.
Kolavtrycket beräknades utgående från de insamlade uppgifterna med hjälp av verktyget Cool Farm Tool som är ett beräkningsverktyg för klimatpåverkan.
Uträkningen av resultatet gjordes i så kallade koldioxidekvivalenter (CO2e) som är ett mått på utsläppen av växthusgaser.
Kolavtrycket lägre än i Lukes mätningar
Resultatet visar att kolavtrycket, eller klimatavtrycket, från projektets havreodlingar är i genomsnitt 0,32 kg CO2e/skördekilogram. Det är klart lägre än Naturresursinstitutet Lukes genomsnittsvärde för hela landet som är 0,58 CO2e/skördekilogram.
Hos Raisio är man överraskad över resultatet även om det inte är helt jämförbart med Lukes resultat eftersom Raisios mätning gjordes enbart under ett år.
– Resultatet kom ändå som en stor överraskning för oss. Det är ett lysande resultat, och det visar att våra kontraktsodlare är yrkesskickliga och tar hänsyn till miljön i sitt arbete, säger Oravuo.
Genom projektet har odlarna kunnat ta i bruk flera åtgärder som gynnar ett hållbart jordbruk och minskar utsläppen från odlingarna.
– Vi hoppas att det här ger ett mervärde till odlarna, säger Oravuo.
Skördenivå, gödsling och jordart viktiga faktorer
De mest betydande faktorerna som påverkar utsläppen är skördenivån, gödslingen och jordarten.
– Åkerns jordart kan man inte påverka. Däremot har det stor betydelse hur man bearbetar åkern. Ju minde man bearbetar jorden desto mindre är utsläppen, säger Oravuo.
Också mängden gödsel och vilken typ av gödsel man använder har betydelse. Speciellt tillverkningen av kvävegödsel orsakar mycket utsläpp.
Oravuo säger vidare att de lönar sig att optimera gödslingen enligt den förväntande skördenivån.
När det gäller jordarten kan det goda resultatet gällande havrens kolavtryck delvis bero på att Raisios kontraktsodlare finns i områden där det är mycket sparsamt med torvjordar som ger större utsläpp än andra jordarter som till exempel lerjordar.
Raisios havreodlare finns i Egentliga Finland, Birkaland och Nyland. I Birkaland är andelen torvjordar av åkerarealen 5 procent och i Egentliga Finland endast 1 procent.
Oravuo säger att avsaknaden av torvjordar säkert har en inverkan på resultatet och jämförelsen med Lukes siffror som visar genomsnittsvärdet för havreproduktionens kolavtryck i hela landet.
Hon vill ändå lyfta fram odlarnas insatser eftersom odlingssäsongen varit mycket utmanande beroende på väderförhållandena där de lokala variationerna varit stora. Det resulterade också i stora variationer i skördenivån, och skördenivån har som bekant stor betydelse för kolavtrycket.
Hektarskörden från odlingarna i projektet varierade från 2-7 ton havre per hektar.
– Skillnaden är mycket stor. Trots det är helhetsresultatet lyckat. Det visar att odlarna är skickliga och satsar på en hållbar odling och att det finns åkrar som verkar vara i gott skick, säger Oravuo.
Oklart ännu om det blir en fortsättning
Raisio har inte tagit ställning till om det blir en fortsättning på projektet.
– Vi får se hur det blir, inget är bestämt ännu. Men visst vore det bra med kontinuitet, att man kan göra en uppföljning och jämföra resultaten. Det ger ett mervärde. Det kan också bli aktuellt att utreda hur situationen är för vetet som är en viktig råvara för oss. Men det beror också på intresset från odlarna och hur de vill utveckla sina odlingar, säger Oravuo.
Största delen av havren som Raisio köper av odlarna levereras till företagets kvarn i Nokia där den sorteras och processas till havreflingor eller mals till havremjöl. Havre levereras också till livsmedelsfabriken i Reso där man tillverkar havredrycker till kaffe och mellanmålshavredrycker.
Raisio har dessutom underleverantörer som tillverkar bland annat havrekex, havrekakor och havrebaserade mellanmålsstänger.