Spannmålsodlare Hans Damén i ingå odlar sedan flera år tillbaka havre på kontrakt för livsmedelsföretaget Raisio. Hans föräldrar var också kontraktsodlare och för Damén var det naturligt att fortsätta leverera havre till företaget när han och hans syskon tog över gården.
När Hans Damén fick erbjudandet att delta i ett projekt som mäter kolavtrycket från havren som Raisio köper av odlarna tackade han ja.
– Raisio är en bra samarbetspartner, och projektet verkade vara intressant. Man får veta vad som går åt och hur mycket som släpps ut när man odlar, säger Damén.
Han är en av 50 kontraktsodlare hos Raisio som deltog i företagets mätningar av havrens kolavtryck. Projektet omfattade fjolårets odlingssäsong och genomfördes i samarbete med företaget Envitecpolis.
Odlingsdata samlades in
Företaget samlade in uppgifter om odlingarna som matades in i ett dataprogram. Resultatet beräknades med hjälp av verktyget Cool Farm Tool som är ett beräkningsverktyg för klimatpåverkan.
Datan som samlades in omfattade bland annat skördenivå, mängden gödsel som användes, havreåkerns jordart, bearbetningsmetoder, användningen av fånggrödor, växtskyddsåtgärder och energiförbrukning.
– Vanligtvis tänker man inte på hur mycket bränsle som går åt vid jordbearbetningen, man bara fyller på när tanken börjar bli tom och så fortsätter man köra. Samma sak gäller energiförbrukningen när skörden torkas, säger Damén.
Men i projektet som genomfördes elektroniskt via internet noterades alla väsentliga uppgifter i anslutning till odlingen. De flesta uppgifter som matades in i systemet togs från skiftesbokföringen.
En betydande mängd uppgifter samlades in i dataprogrammet. Odlarna fick rådgivning i hur man hanterar dem.
– Allt gick bra, det var lätt att lära sig hur man fyller i uppgifterna. Hela projektet fungerade enkelt och smidigt, säger Damén.
Havre av sorten Avenue
Hans kontraktsodling omfattade 10 hektar. Där odlade han havre av sorten Avenue, en av de mest odlade havresorterna som Raisio använder i sin livsmedelsproduktion.
– Avenue ger goda skördar. Den har hög hektolitervikt, stora kärnor och passar bra som grynhavre, säger Damén.
Men förra sommarens torka gjorde att fjolårets skörd blev sämre än vanligt. Hektarskörden stannade på 4,5 ton jämfört med skördeår då havreodlingen som mest har gett över 6 ton havre per hektar.
I år odlar Damén samma sort på 6,5 hektar. Han hoppas på en bättre skörd i år. När LF besöker gården i medlet av juni är havregrödorna på väg att bilda ax.
– Grödorna har utvecklats bra tack vare regnen som kom i slutet av maj och början av juni. Men de kom i grevens tid, säger han, och syftar på torkan som växterna drabbade av i maj.
Utöver havre odlar Damén också höstvete och vall på gården som han driver tillsamman med sin bror och syster. Vallen går till foder åt gårdens får.
För att dryga ut inkomsterna från jordbruket jobbar Damén vid företaget Traktorkliniken i Ingå.
Gårdens odlingar består i huvudsak av lerjordar, vilket är en fördel med tanke på kolavtrycket. Lerjordar binder kol och ger på så vis mindre utsläpp.
Fokus på markstrukturen
Men Damén tänker egentligen inte så mycket på klimatavtrycket. Han fokuserar främst på att få markstrukturen och jordarna i skick så att de tål de allt mer extrema väderförhållandena.
– Det går hand i hand med kolavtrycket. Satsar man ordentligt på sina odlingar och strävar till att maximera skörden så minskar kolavtrycket, säger han.
När det gäller jordbearbetningen använder han sig av både plöjning och lätt jordbearbetning beroende på hur det passar med skiftena och typen av odlingar.
Årets havreodling, som inte ingår i projektet, bearbetade han med tallriksharv. Men året innan använde han sig av plöjning eftersom den havreåkern såddes in med vall i samband med vårsådden.
Men överlag har plöjningen minskat betydligt under åren. Något som är positivt med tanke på kolavtrycket.
Nöjd med resultatet
Damén har enbart positiva erfarenheter av projektet med att mäta havrens kolavtryck.
Mätningen från fjolårets havreodling resulterade i ett kolavtryck på 0,32 kg CO2e/skördekilogram, vilket han är nöjd med.
Resultatet ligger på samma nivå som genomsnittsvärdet för projektets 50 havreodlingar, det vill säga 0,32 kg CO2e/skördekilogram. CO2e står för koldioxidekvivalenter som är ett mått på utsläppen av växthusgaser.
Damén säger att han inte hunnit analysera resultatet ordentligt ännu men räknar med att han kommer att ha nytta av att ha deltagit i projektet.
– Det var ett intressant och lärorikt projekt. Speciellt intressant blir det om man kan fortsätta att använda systemet och mata in nya uppgifter för en ny odlingssäsong. Då kan man jämföra resultaten och se om det finns saker man kan göra bättre. Till exempel i fråga om gödslingen, att man inte gödslar bara för säkerhets skull utan enligt behov, säger han.